SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(NATURAL SCIENCES Biological Sciences) ;pers:(Jonsson Bengt Gunnar)"

Sökning: AMNE:(NATURAL SCIENCES Biological Sciences) > Jonsson Bengt Gunnar

  • Resultat 1-10 av 167
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Erik, et al. (författare)
  • Ambio fit for the 2020s
  • 2022
  • Ingår i: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 51:5, s. 1091-1093
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
2.
  • Olsson, Jörgen, et al. (författare)
  • Addition of coarse woody debris - The early fungal succession on Picea abies logs in managed forests and reserves
  • 2011
  • Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 144:3, s. 1100-1110
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Modern forestry practices have decreased the abundance of coarse woody debris (CWD), and as a result many species that depend on dead wood are now threatened. This implies a need to develop forestry practices that maintain biodiversity. We examined the conservation value of experimental spruce logs (control logs, logs placed in natural shade, and cut tree tops) for wood-inhabiting fungi in two forest stands, one nature reserve and one mature managed forest, in each of seven forest areas in northern Sweden. Here we report the initial findings of the experiment that was established in winter 2001-2002 and data were collected in 2002, 2003 and 2006. A pre-inventory of the local species composition in 2002 revealed a higher per area species richness, including red-listed species, in reserves than in managed forests. Ordination analyses of the experimental logs showed a significant effect of area, while not of stand type in 2003. ANOVA analysis showed no significant effect of stand type on species richness and abundance. In 2006, the species assemblage started to differentiate between the two stand types and forest age, forest site type (moisture), and distance to forest reserves, all explained part of the variation, whereas the amount of CWD, and species composition at the start of the experiment only showed a marginal effect. The early successional fungal community was dominated by two functional groups, humus-decayers and white-rot species, both characterized by a rapid, early colonization and fruit-body formation on the competition-free new substrate. A similar positive response to the new substrate was also observed for the mycorrhizal species in 2006. The high frequency and early appearance of humus-decayers and mycorrhizal species that do not primarily depend upon CWD for their nutrition suggest that their formation of fruiting bodies is limited by substrate availability. Thus some mycorrhizal fungi are apparently rare due to lack of suitable substrate for fruit-body formation. Evidence of dispersal-limitation was observed in 2006. Fomitopsis pinicola, an early colonizer in boreal forests, playing a key role for other wood-inhabiting organisms, colonized significantly more logs in the reserve stands compared with the managed stands. Our data demonstrate that lack of CWD strongly affects both species that depend upon wood for nutrition and species that depend upon wood for fruit-body formation. Thus some species may show an apparent rarity due to lack of suitable substrate. We conclude that creation of CWD appears to be a useful method to maintain or restore fungal diversity in boreal coniferous forests. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
3.
  • Fraver, Shawn, et al. (författare)
  • Tree growth and competition in an old-growth Picea abies forest of boreal Sweden : influence of tree spatial patterning
  • 2014
  • Ingår i: Journal of Vegetation Science. - : Wiley. - 1100-9233 .- 1654-1103. ; 25:2, s. 374-385
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Question What factors best characterize tree competitive environments in this structurally diverse old-growth forest, and do these factors vary spatially within and among stands? Location Old-growth Picea abies forest of boreal Sweden. Methods Using long-term, mapped permanent plot data augmented with dendrochronological analyses, we evaluated the effect of neighbourhood competition on focal tree growth by means of standard competition indices, each modified to include various metrics of trees size, neighbour mortality weighting (for neighbours that died during the inventory period), and within-neighbourhood tree clustering. Candidate models were evaluated using mixed-model linear regression analyses, with mean basal area increment as the response variable. We then analysed stand-level spatial patterns of competition indices and growth rates (via kriging) to determine if the relationship between these patterns could further elucidate factors influencing tree growth. Results Inter-tree competition clearly affected growth rates, with crown volume being the size metric most strongly influencing the neighbourhood competitive environment. Including neighbour tree mortality weightings in models only slightly improved descriptions of competitive interactions. Although the within-neighbourhood clustering index did not improve model predictions, competition intensity was influenced by the underlying stand-level tree spatial arrangement: stand-level clustering locally intensified competition and reduced tree growth, whereas in the absence of such clustering, inter-tree competition played a lesser role in constraining tree growth. Conclusions Our findings demonstrate that competition continues to influence forest processes and structures in an old-growth system that has not experienced major disturbances for at least two centuries. The finding that the underlying tree spatial pattern influenced the competitive environment suggests caution in interpreting traditional tree competition studies, in which tree spatial patterning is typically not taken into account. Our findings highlight the importance of forest structure - particularly the spatial arrangement of trees - in regulating inter-tree competition and growth in structurally diverse forests, and they provide insight into the causes and consequences of heterogeneity in this old-growth system.
  •  
4.
  • Svensson, Johan, et al. (författare)
  • Det boreala skogslandskapets gröna infrastruktur
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten handlar om norra Sveriges skogs- och fjällnäralandskap och beskriver hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skog kan säkerställas i planering för gröninfrastruktur.Forskarna har analyserat struktur och konnektivitet i dagens skogslandskap och hur detta har förändrats sedan mitten av 1900-talet med ett omfattande kal- och trakthyggesbruk. Grön infrastruktur för att bevara och förstärka naturvärden måste ta sin utgångspunkt i de återstående och återhämtade resterna av naturnära skog, där redan formellt skyddad skog kompletteras med restaurering för att förstärka och återskapa naturvärden i brukad skog.Den fjällnära barrskogen och fjällbjörkskogen är ett unikt område med höga, samlade naturvärden. Förutsättningen för att kunna bevara den intakta karaktären är en fortsatt restriktiv och kunskapsbaserad skogspolitik ovanför den fjällnära gränsen.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.
  •  
5.
  • Lönnell, Niklas, et al. (författare)
  • The Fate of the Missing Spores - Patterns of Realized Dispersal beyond the Closest Vicinity of a Sporulating Moss
  • 2012
  • Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 7:7, s. e41987-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • It is well-known that many species with small diaspores can disperse far during extended temporal scales (many years). However, studies on short temporal scales usually only cover short distances (in, e.g., bryophytes up to 15 m). By using a novel experimental design, studying the realized dispersal, we extend this range by almost two orders of magnitude. We recorded establishment of the fast-growing moss Discelium nudum on introduced suitable substrates, placed around a translocated, sporulating mother colony. Around 2,000 pots with acidic clay were placed at different distances between 5 m and 600 m, in four directions, on a raised bog, with increased pot numbers with distance. The experiment was set up in April-May and the realized dispersal (number of colonized pots) was recorded in September. Close to the mother colony (up to 10 m), the mean colonization rates (ratio of colonized pots) exceeded 50%. At distances between 10 and 50 m colonization dropped sharply, but beyond 50 m the mean colonization rates stabilized and hardly changed (1-3%). The estimated density of spores causing establishments at the further distances (2-6 spores/m(2)) was realistic when compared to the estimated spore output from the central colonies. Our study supports calculations from earlier studies, limited to short distances, that a majority of the spores disperse beyond the nearest vicinity of a source. The even colonization pattern at further distances raises interesting questions about under what conditions spores are transported and deposited. However, it is clear that regular establishment is likely at the km-scale for this and many other species with similar spore output and dispersal mechanism.
  •  
6.
  • Människan i skogen, skogen i människan : Miun Research Exhibition
  • 2021
  • Konstnärligt arbeteabstract
    • Med utställningen Människan i skogen, skogen i människan vill projektet belysa ett antal aktuella och viktiga frågor för vår region och samtid, samlade under ett tema: skog och hållbar utveckling. I utställningen får besökaren möta kunskap och perspektiv från fem forskare och forskargrupper vid Mittuniversitetet. Forskarna är verksamma inom biologi, ekoteknik, historia, litteraturvetenskap respektive turismvetenskap. Forskningens olika perspektiv länkas i utställningen samman genom sina förhållningssätt till tid, såsom avgörande för förståelse, kunskap och handling. De olika forskningsinriktningarna visar också fram spänningar mellan olika synsätt på skog och kan tillsammans ge flera svar och berättelser om skogens värden. En arbetsgrupp vid Universitetsbiblioteket står för gestaltning och produktion av utställningen.
  •  
7.
  • Selva, Nuria, et al. (författare)
  • Misguided forest action in EU Biodiversity Strategy
  • 2020
  • Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 368:6498, s. 1438-1439
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
8.
  •  
9.
  • Jonsson, Bengt-Gunnar, 1963-, et al. (författare)
  • European Union's last intact forest landscapes are at a value chain crossroad between multiple use and intensified wood production
  • 2019
  • Ingår i: Forests. - : MDPI AG. - 1999-4907 .- 1999-4907. ; 10:7
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Research Highlights: The European Union's last large intact forest landscapes along the Scandinavian Mountain range in Sweden offer unique opportunities for conservation of biodiversity, ecological integrity and resilience. However, these forests are at a crossroad between intensified wood production aimed at bio-economy, and rural development based on multi-functional forest landscapes for future-oriented forest value chains. Background and Objectives:We (1) estimate the area of near-natural forests potentially remaining for forest harvesting and wood production, or as green infrastructure for biodiversity conservation and human well-being in rural areas, (2) review how forest and conservation policies have so far succeeded to reduce the loss of mountain forests, and (3) discuss what economic, socio-cultural and ecological values that are at stake, as well as different governance and management solutions.Materials andMethods: First, we estimated the remaining amount of intact mountain forests using (1) the Swedish National Forest Inventory, (2) protected area statistics, (3) forest harvest permit applications and actually harvested forests, (4) remote sensing wall-to-wall data on forests not subject to clear-felling since the mid-1950s, (5) mapping of productive and non-productive forestland, and (6) estimates of mean annual final felling rate. Second, we review policy documents related to the emergence of land use regulation in north Sweden, including the mountain forest border, and illustrate this with an actual case that has had significant policy implementation importance. Results: There is a clear difference between the proportions of formally protected productive forestland above the mountain forest border (52.5%) and north Sweden in general (6.3%). A total of 300,000 ha of previously not clear-felled mountain forest outside protected areas remain, which can support novel value chains that are not achievable elsewhere. Conclusions: The mountain forests in Sweden provide unique conservation values in the European Union. Since the beginning of the 1990s, policy regulations have been successful in limiting forest harvesting. Currently, however, mountain forests are a battle ground regarding intensification of forest use, including logging of forests that have never been subject to clear-felling systems vs. nature conservation and wilderness as a base for rural development. The ability of mountain municipalities to encourage sustainable rural forest landscapes must be strengthened. 
  •  
10.
  • Dahlberg, Anders, et al. (författare)
  • Vedlevande arters ekologi : kunskaper för skötsel av död ved
  • 2005
  • Ingår i: Död ved i levande skogar. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9162054139 ; , s. 110-
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Betydelsen av död ved i skogen för biologisk mångfald är väl dokumenterad. Sveriges riksdag har fastställt 15 miljömål och varje mål är uppdelat i flera delmål. I ett av dessa mål, Levande skogar, konstateras att kvantiteten av hård död ved måste öka med åtminstone 40 procent i hela landet och betydligt mer i områden, där biologisk mångfald är speciellt hotad. Men än så länge finns inget detaljerat långsiktigt mål. Syftet med den här studien var att undersöka: 1. Vilken kvalitet och kvantitet av död ved behövs i skogen för att bevara mångfalden? 2. Var i landskapet är det viktigast att öka mängden död ved? 3. Hur når vi målet? Arbetet har baserats på litteraturöversikter och frågeformulär till markägare, avverkningsentreprenörer och tjänstemän inom skogsnäringen. Olika scenarier baserade på litteraturgranskningen framställdes via datorsimulationer, där mängden och spridningen av död ved varierade med en beräknad ökningstakt. Utifrån dessa studier kan vi dra följande slutsatser: 1. Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved (50 m3/ha eller mer). Dessa arter kan endast bevaras i skyddade områden. 2. Brukade skogar utanför skyddade områden med 20 m3 död ved/ha tycks vara högkvalitativa habitat för många arter. 3. I områden dominerade av skog bör sådana habitat täcka mellan 10 och 30 procent av landskapet. 4. Dessa områden bör lokaliseras i anslutning till skyddade områden och områden med sällsynta arter. 5. Om den här strategin antas, kommer medelvärdet för hela Sverige vara 10 m3 död ved/ha. 6. För att kunna nå det målet 2030 måste mängden död ved öka med 40 procent varje årtionde (vilket innebär en exponentiell ökning). 7. Men ännu viktigare än att nå ett visst medelvärde för hela Sverige är, att så snabbt som möjligt öka förekomsten av död ved i anslutning till områden med hotade arter. 8. Det gäller att så snabbt som möjligt identifiera dessa hotade områden/ biotoper och för det ändamålet behöver regionala bristanalyser tas fram. 9. Men död ved behövs även utanför speciellt rika områden, som en resurs för kommande generationer samt som spridningskorridor mellan olika “hot-spots”. Där kan mängden död ved vara mindre och ökningsgraden lägre. 10. Förutom ökningen av död ved är det viktigt med en större variation av olika kvaliteter samt en kontinuerlig tillförsel. 11. Att öka mängden död ved snabbt i hotade områden (hot-spots) enbart med hjälp av frivilliga åtgärder, kommer troligen att bli svårt. Därför kan olika nya slags politiska åtgärder vara nödvändiga (såsom ekonomisk kompensation). 12. För att definiera målet mer i detalj, behövs mer kunskap om den kritiska tröskeln, spridningsmöjligheter, habitat och substratanspråk samt populationsbiologi för några arter.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 167
Typ av publikation
tidskriftsartikel (99)
bokkapitel (32)
annan publikation (11)
doktorsavhandling (7)
forskningsöversikt (5)
rapport (3)
visa fler...
konferensbidrag (3)
licentiatavhandling (3)
samlingsverk (redaktörskap) (2)
konstnärligt arbete (1)
bok (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (90)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (69)
populärvet., debatt m.m. (7)
Författare/redaktör
Jonsson, Bengt-Gunna ... (49)
Esseen, Per-Anders (14)
Ståhl, Göran (13)
Hylander, Kristoffer (12)
Edman, Mattias (12)
visa fler...
Jönsson, Mari (10)
Ekström, Magnus, 196 ... (10)
Grafström, Anton (9)
Angelstam, Per (9)
Svensson, Johan (9)
Sandström, Jennie (9)
Mikusinski, Grzegorz (8)
Bernes, Claes (7)
Kruys, Nicholas (7)
Berglund, Håkan (6)
Jonsson, Bengt-Gunna ... (6)
Fraver, Shawn (6)
Kouki, Jari (5)
Nilsson, Christer (5)
Carlsson, Fredrik, 1 ... (5)
Olsson, Jörgen (4)
Ericson, Lars (4)
Dahlgren, Jonas (4)
Holm, Svante (4)
Hedenström, Erik (4)
Roberge, Jean-Michel (4)
Müller, Jörg (4)
Junninen, Kaisa (4)
Ljunggren, Joel (4)
Kuuluvainen, Timo (4)
Edman, Mattias, 1971 ... (4)
Ranius, Thomas (3)
Gärdenfors, Ulf (3)
Hallingbäck, Tomas (3)
Bylund, Dan (3)
Sandring, Saskia (3)
Moen, Jon (3)
Laikre, Linda (3)
Hjältén, Joakim (3)
Dynesius, Mats (3)
Törnblom, Johan (3)
Cronberg, Nils (3)
Bång, Åsa (3)
Lõhmus, Asko (3)
Macdonald, Ellen (3)
Ihse, Margareta (3)
Weibull, Henrik (3)
Haddaway, Neal R. (3)
Villard, Marc-André (3)
visa färre...
Lärosäte
Mittuniversitetet (149)
Sveriges Lantbruksuniversitet (34)
Umeå universitet (26)
Lunds universitet (10)
Stockholms universitet (6)
Uppsala universitet (4)
visa fler...
Linköpings universitet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Luleå tekniska universitet (1)
Naturvårdsverket (1)
Södertörns högskola (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Karlstads universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (149)
Svenska (17)
Franska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (167)
Lantbruksvetenskap (31)
Samhällsvetenskap (2)
Teknik (1)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy