| 1. |
- Sonesten, Lars
(author)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 2. |
- Olsson, Jens, et al.
(author)
-
Miljön i Hanöbukten 2015-2017 : finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen? Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna. Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport. Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan. Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen. Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.
|
|
| 3. |
- Ekstam, Börje
(author)
-
Åtgärdsprogram för skaftslamkrypa : Elatine hexandra [Lapierre] DC.
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det här är ett vägledande men inte legalt bindande aktionsprogram för att förbättra situationen för den starkt hotade (EN) kärlväxten skaftslamkrypa (Elatine hexandra).Skaftslamkrypa är en i Sverige primärt ettårig, vattenlevande kärlväxt inom familjen slamkrypeväxter (Elatinaceae). Skaftslamkrypa växer oftast på sorterad sandig-moig mineraljord med ett tunnare lager av gyttja eller ävja. Arten påträffas i regel på grunda sötvattenstränder med måttlig exponering av våg- och vattenrörelser. Skaftslamkrypans kärnförekomst är sjöar med klart vatten och nära neutralt pH-värde (mineralfattiga och oligo – mesotrofa klarvattenssjöar). Arten är påträffad i cirka 55 sjöar och vattendrag efter 1980 och klassas som starkt hotad i den senaste svenska rödlistan. Under senare årtionden är skaftslamkrypa i huvudsak funnen i avrinningsområden som mynnar i Västerhavet, i Värmlands, Västra Götalands, Jönköpings, Hallands och Kronobergs län.Det största hotet mot skaftslamkrypa är försämrad vattenkvalitet. Försurning, eutrofiering och brunifiering är tre faktorer som påverkar skaftslamkrypa negativt. Andra allvarliga hot är strandnära markexploatering, som en konsekvens av ändringar i lagstiftning (strandskyddslagen), och vattenregleringar vilka på olika sätt påverkar populationernas reproduktionsförmåga. Åtgärdsprogrammet föreslår åtgärder vars syfte är att motverka försurning, brunifiering, eutrofiering och vattengrumling samt åtgärder vilka syftar till att naturvårdens intressen i högre omfattning beaktas vid omprövning av vattenregleringar. Flera av de föreslagna åtgärderna syftar till att sprida kännedom om skaftslamkrypa. Här ingår framtagande av en informationsfolder, information till naturvårdshandläggare och planeringskontor på berörda kommuner samt att tillgängliggöra bevaranderelevant kunskap om arten i VISS (Vatteninformationssystem Sverige).Fältstudier rörande hur reproduktion och överlevnad påverkas av vattenregleringar samt artens nuvarande utbredning i form av plantor och fröbanker föreslås också i åtgärdsprogrammet. Resultatet av de föreslagna inventeringarna avses ligga till grund för förslag på vilka sjöar som skulle kunna vara aktuella för restaureringsåtgärder. Åtgärdsprogrammets giltighetstid är 2013-2018 och kostnaden är beräknad till 1 430 000 kronor.
|
|
| 4. |
- Näslund, Ingemar, et al.
(author)
-
Fiskvandring – arter, drivkrafter och omfattning i tid och rum : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande litteratursammanställning sammanfattar kunskapsläget vad gäller fiskvandring. Målet har varit att den skall redovisa vilka drivkrafter som ligger bakom fiskvandringen, i vilka miljöer de förekommer, när vandring sker och vilka arter som omfattas. Rapporten avslutas med en genomgång av de svenska sötvattensarternas vandringsbehov, något som sammanfattas i bilaga 1.Optimala habitat för tillväxt, överlevnad och reproduktion för olika stadier i fiskars livshistoria, är separerade i tid och rum. Som en följd av detta genomför hela eller delar av fiskpopulationer förflyttning eller vandring mellan olika habitat. Drivkrafter bakom vandringarna är förbättrad födotillgång och tillväxt, reproduktion, undvikande av besvärliga fysiska förhållanden samt artens spridning.Ett vanligt mönster för fisk i vattendrag är att yngel lämnar födelseplatsen och förflyttar sig, aktivt eller passivt, till ett habitat för den första tillväxtfasen. Därifrån sker sedan ytterligare en förflyttning till hav, sjö eller selmiljö. När fisken sedan blir könsmogen återvänder den till födelsehabitatet för att reproducera sig. Förflyttningarna i rummet kan vara korta men också, som för t.ex. laxen, sträcka sig över hundratals eller till och med tusentals kilometer. I vattenkraftsammanhang har intresset hitintills fokuserats på lekvandrande laxfisk, men i stort sett alla fiskarter vandrar i större eller mindre utsträckning under någon fas i livet. Beteckningen vandringsfiskar enbart för t.ex. lax, havsöring och ål är därför oegentlig. Hela 32 av våra sötvattensarter har påträffats i fiskvägar i Sverige, Polen och Tjeckien. Vandring sker inte enbart under lektid utan även andra tider på året. Klart är att förutsättningarna för att upprätthålla beståndens genetiska variation minskar om vandringsmöjligheterna begränsas. Därmed minskar också fiskpopulationernas resiliens, det vill säga deras förmåga att återhämta sig från miljöstress eller ställa om för att klara av nya miljöförutsättningar som t.ex. ett varmare klimat. Från de behov av vandringsmöjligheter som våra sötvattenfiskar har och de negativa effekter som uppstår för arterna när de inte kan vandra står det klart att den bästa möjliga tekniken bör användas vid vattenkraftproduktion så att vandringsvägar vidmakthålls eller återskapas.
|
|
| 5. |
- Thoresson, Gunnar
(author)
-
HANDBOK FÖR KUSTUNDERSÖKNINGAR : Metodbeskrivningar i fiskeribiologi
- 1992
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fisk används i ökande utsträckning i miljöövervakningen utmed våra kuster, och medvetenheten om kustfiskets utvecklingsmöjligheter tilltar. Denna situation ställer krav på långsiktig övervakning av och prognoser över fiskbeståndens storlek och produktionskapacitet samt en fortlöpande kontroll av deras hälsotillstånd i vid mening. Föreliggande arbete beskriver ett basprogram utformat för att möta dessa krav. Systemet utgör också en bas för specialundersökningar av t ex fysiologi och miljögiftshalter. Såväl beståndsövervakningen som insamlingen av fisk för provtagning sker genom fiske med etablerad metodik—-nät och ryssjor. För en utförlig presentation av principerna bakom systemet hänvisas till Neuman (1985).Övervaknings- och prognossystemet är utformat för kustbundna arter. Dessa uppträder huvudsakligen nära botten; de dominerande pelagiska fiskarna uppehåller sig främst längre ut till havs. För att det skall vara möjligt att koppla fiskens reaktioner till miljösituationen i undersökningsområdet, prioriteras stationära arter; i synnerhet gäller detta mätningar på individnivå. Vidare är systemet inriktat på relativt storvuxna arter, eftersom de ofta är av intresse för fisket, medger individuell kemisk och biologisk analys och är lätta att fånga med etablerad metodik.De arter som övervakas, dvs bottenlevande, någorlunda storvuxna fiskarter, kan vid Östersjöns kuster grupperas i två samhällen: littorala, i huvudsak stationära varmvattenarter samt kallvattenarter, som lever djupare och är mindre stationära. I den förra gruppen är abborre, mört och gers vanligast, medan den senare främst består av skrubbskädda, torsk, simpor, tånglake och sik. Vid svenska västkusten dominerar kallvattenarter som torsk, plattfiskar, tånglake och rötsimpa även på grunt vatten; ål utgör här det enda starka inslaget av varmvattenfisk.Uppläggningen av provfiskena, liksom all annan kontroll av mellanårsvariationer i biologiska förlopp, stälier hårda krav på statistisk planering. De metoder som här beskrivs har utvecklats efter mångåriga förstudier och statistiska prövningar. Genom stratifiering vad gäller val av art- och storleksgrupper, djupintervall, stationer och årstid har det varit möjligt att till rimliga kostnader skapa statistiskt tillfredsställande program. En klar skiljelinje har alltså dragits mot inventering; en sådan bredare insats bör dock ingå i den förundersökning som måste ligga till grund för varje enskilt övervakningsprogram.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Magnus, et al.
(author)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 8. |
- Palmé, Anna, et al.
(author)
-
Compromising Baltic salmon genetic diversity : conservation genetic risks associated with compensatory releases of salmon in the Baltic Sea
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Many aspects need to be considered when evaluating the consequences of halting compensatory releases of salmon in the Baltic area. The present report focuses strictly on genetic concerns associated with large scale salmon releases. A majority of the original wild Baltic salmon populations, i.e. populations of Atlantic salmon (Salmo salar) in the Baltic Sea, has gone extinct. Historically, 84 rivers flowing into the Baltic Sea have harbored Atlantic salmon, but currently only 10 of these maintain self sustaining wild natural populations in safe numbers (CCB 2012). Large scale releases of salmon are carried out in the Baltic region to increase productivity of separate populations and to compensate for natural reproduction that has been lost due to hydroelectric power plants that are blocking previous migratory routes. Already in the 1980s observations of pronounced genetic differentiation between populations inhabiting different rivers, coupled with indications that salmon hatchery stocks are genetically divergent from the wild populations they were meant to represent, have warranted conservation genetics researchers to warn against potential negative effects of large scale releases (Ståhl 1981, 1983, 1987). In brief, current large scale releases can cause the following four types of genetic risks for native populations: 1) loss of genetic variation, 2) loss of adaptations, 3) change of population composition, and 4) change of population structure (Laikre et al. 2010). These adverse genetic impacts have been recognized and documented for salmonid fishes for decades (Ryman 1981; Ryman & Utter 1987; Hindar et al.1991; Waples 1999; Naish et al. 2008; Nielsen & Hansen 2008). In 2011 these potential risks of large scale releases gained attention when the European Commission put forward a proposal of phasing out all compensatory releases of salmon in the Baltic area (European Commission 2011). We have compiled and reviewed information regarding compensatory releases of salmon in Swedish rivers including spatio-temporal genetic variability patterns of wild and hatchery salmon populations in the Baltic region. We review and synthesize scientific information from both peer-review and “gray” literature, and have used available genetic data from both published and unpublished studies to address the following main questions: What is currently known regarding the spatio-temporal genetic variability patterns of Atlantic salmon in the Baltic Sea? How has the loss of salmon populations affected the overall capacity for Baltic salmon to maintain genetic variation? What are the effects of releases on genetic variation between and within wild salmon populations? How much of the overall genetic variability of Baltic salmon exists exclusively in hatcheries or is maintained only through breedingrelease operations?Based on current genetic knowledge, what recommendations can be provided with respect to the proposal from the European Commission to halt compensatory releases of salmon in the Baltic? A total of 37 scientific studies on Baltic salmon genetic diversity have been identified. "Gray" genetic literature on Swedish salmon populations comprises seven additional reports. Together they cover genetic information from populations representing 35 Baltic river systems (Rivers Umeälven and Vindelälven counted separately) and c. 23 000 genotyped individuals. The main conclusions from these studies are that the Baltic salmon is genetically divergent from other Atlantic salmon populations and that there is a high degree of genetic structuring between populations in different rivers within the Baltic area. Further, there is a hierarchical grouping of populations in the Baltic, and three larger genetic groups, corresponding to populations in the north, east and south Baltic Sea have been found. In Sweden, compensatory releases of salmon are performed in eight rivers flowing into the Baltic Sea and a total of more than 1.8 million salmon smolt are released annually in Sweden. Despite the hydropower companies’ policy to use local strains, fish of non-local origin is sometimes released. Further, in some hatcheries relatively few spawners are used, which may lead to an increased loss of genetic variation. Information regarding the number of released salmon, number of females and males used in rearing, and strains used for stocking is not easily accessible, and therefore assessment of genetic effects of large scale releases is not straightforward Our analyses of published and unpublished genetic data indicate that a large part of the original genetic variation in Baltic salmon has already been lost due to extinction of individual populations and reduction in population sizes. There is a clear pattern of isolation-by-distance among wild populations, whereas no such pattern is found among hatchery stocks. Further, hatchery stocks typically exhibit lower genetic variation and are less divergent from each other than wild populations. However, hatchery stocks can harbor unique genetic variation and may thus be important to conserve. The genetic effects of releases have not been monitored in the Baltic, but one scientific study indicates strong genetic homogenization of wild populations. Many of the changes of Baltic salmon gene pools occurred prior to the time when molecular genetic studies were possible. Thus, we are not likely to ever clarify exactly the changes that have occurred. Studies of salmonid releases in other parts of the world have in several cases documented altered genetic composition and reduced variability and viability. The extent of this threat needs further investigation. Until such data is available large scale releases should be stopped in line with the precautionary principle, provided that essential actions are implemented to protect remaining wild stocks from e.g. overharvest. Likewise, as many previous spawning areas as possible need to be restored, to safeguard the continued existence of Baltic salmon.
|
|
| 9. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(author)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 10. |
|
|
