| 1. |
- Szpryngiel, Scarlett, 1979-
(författare)
-
Långsprötad silverfisk i museer, bibliotek och arkiv i Sverige
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns flera syften med denna rapport. Ett är att klargöra utbredningen av långsprötad silverfisk i Sverige, i såväl privatbostäder som i museer, arkiv och bibliotek. Den långsprötade silverfiskens biologi redogörs det också för i detalj utifrån befintlig litteratur. Dels för att synliggöra potentiella angreppspunkter för framtida bekämpningsåtgärder, dels för att utforma en biologiskt understödd riskbedömning för verksamheter som arbetar med samlingar och arkiv. Väldigt knapphändig information har tidigare funnits för beskrivning av typiska silverfiskskador i samlingar och arkiv. Dokumentationen i denna rapport bidrar därför till en ökad förståelse kring hur svårupptäckta skadorna kan vara och synliggör potentiella risker med att angrepp lämnas utan åtgärd. Ytterligare frågeställningar som berörs gäller artens fenologi i Sverige, dess fortsatta spridning samt skadepotential.
|
|
| 2. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Kulturprägel i fjällnära skog
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den fjällnära skogen är inte orördMänniskan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen.Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskapFjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald.Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnadKunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter.För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap.
|
|
| 3. |
- Lennartsson, Tommy
(författare)
-
Träd och buskar : månghundraåriga historieberättare
- 2013
-
Ingår i: Vårda väl. - Visby : Riksantikvarieämbetet.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människans nyttjande av markerna har skrivits in i träd och buskar som i en levande historiebok. Spår av lövtäkt, bete och andra aktiviteter kan läsas i enskilda individers växtsätt så länge de lever – ja, ibland till och med längre än så. Detta faktablad handlar om hur man kan känna igen och tolka sådana spår, men även om vad det betyder att en viss träd- eller buskart växer på en viss plats.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ljung, Tomas, 1958-, et al.
(författare)
-
Inventering av biologiskt kulturarv
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fältmanual till biologiskt kulturarv Föreliggande skrift är framför allt en fältmanual till biologiskt kulturarv (och ett urval av andra biologiska kulturbärare), en checklista med bilder och beskrivningar. Det tar också upp några aspekter på själva metodiken för inventering, kartering och tolkning. Fältmanualen omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Listan beskriver biologiskt kulturarv huvudsakligen från nivåerna egenskaper, individer och artförekomster enligt RAÄ:s indelning.
|
|
| 6. |
- Westin, Anna
(författare)
-
Att tyda landskapets berättelser - En metod att tolka biologiskt kulturarv
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det biologiska kulturarvet utgör levande avtryck av mänsklig aktivitet. Konsten att förstå vad arter och biologiska strukturer berättar bygger på att man kombinerar biologisk kunskap med kunskap om människans användning av ekosystemen. Ofta tillför det ny kunskap om både biologi och historia. Allt kulturarv bär på berättelser om människan, vårt biologiska kulturarv är inget undantag. Detta faktablad beskriver en metod för hur man kan tolka biologiskt kulturarv och läsa av det levande kulturarvets rika berättelser. Några exempel illustrerar sedan hur det konkret kan gå till.
|
|
| 7. |
- Ekeland, Kelvin, 1935-
(författare)
-
Ängar och hagar
- 1987
-
Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; :2-3, s. 17-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De äldre inslagen i odlingslandskapet, som exempelvis naturliga slåtter- och betesmarker, är en hotad resurs. Många sådana marker har uppmärksammats både i samband med naturinventeringar och studier av landskap av kulturhistoriskt intresse. Någon systematisk inventering efter enhetliga principer har emellertid inte utförts. Som ett led i arbetet mot utarmning av landskap, biotoper, flora och fauna har därför naturvårdsverket tagit initiativ till projektet "Ängs- och hagmark". Detta är ett samarbetsprojekt mellan natur- och kulturminnesvärd. Kelvin Ekeland vid riksantikvarieämbetet försöker här besvara några frågor som är typiska för dem som kommer i kontakt med arbetet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sandström, Christina, 1942-
(författare)
-
Landsbygd 90 : hela Sverige ska leva!
- 1987
-
Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; :2-3, s. 40-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Sundlin, Harald, 1941-
(författare)
-
Att formulera en doktrin
- 1990
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :4, s. 17-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En restaureringsdoktrin måste även omfatta en estetisk betraktelse av byggnaden eller skulpturen. En mer humanistisk grundsyn behövs för en god restaureringsetik. Vi skall inte se oss blinda på mätningsresultat utan även kunna acceptera materialets förgänglighet.
|
|
