| 1. |
- Högberg, Peter, et al.
(författare)
-
Factors determining the 13C abundance of soil-respired CO2 in Boreal forests
- 2005
-
Ingår i: Stable isotopes and biosphere-atmosphere interactions. - : Elsevier. - 9780120884476 ; , s. 47-68
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Analysis of the isotopic composition of the CO2 respired from soils may reveal information about the important component of the ecosystem C balance. This is crucial, since a large terrestrial sink for atmospheric CO2 has been located in the northern hemisphere, and the vast boreal forests may be largely responsible. At the same time, boreal and arctic ecosystems have large amounts of C stored in the soil, and could potentially become a source of CO2 in a warmer climate promoting more rapid decomposition of soil organic matter. Furthermore, the northern hemisphere has complex dynamics in terms of annual fluctuations in both the concentration of CO2 in the atmosphere and its δl3C. It is of utmost importance to understand the causes of this variability, since it interferes with the partitioning between the ocean and the terrestrial contributions in global models. This chapter aims to provide an update on the reviews by Flanagan and Ehleringer and Ehleringer et al. on the causation of the δ13C of the soil CO2 efflux and, in doing this, focuses on the boreal forests.
|
|
| 2. |
- Gross, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Allelochemical interactions among aquatic primary producers
- 2012. - 1
-
Ingår i: Chemical Ecology in Aquatic Systems. - Oxford : Oxford University Press. - 9780199583102 ; , s. 196-209
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Allelopathy is the study of biochemically-driven organismic interactions among primary producers. One organism affects others by the release of allelochemicals that are transported to the target cells, and cause a negative (or positive) response. Most aquatic allelochemicals are amphiphilic, thus have a sufficient solubility in the water, and at the same time can bind to and penetrate lipophilic cell membranes. Allelopathic interactions are not static but are influenced by variable environmental stressors. Resource availability can both affect the production and release of allelochemicals by the producing organism, but also influence the susceptibility of the target cells. The biosynthesis and excretion of allelochemicals might involve costs for the producing organism, and these costs will only be balanced if a net gain, i.e. better resource availability such as space or nutrients or secondary benefits, e.g. predator deterrence, are achieved. Allelopathic effects against cooccurring organisms might lead to coevolutionary responses, i.e. a lower susceptibility of target cells or to more advanced allelochemicals. Target organisms from different habitats might be more susceptible, especially if they are not acquainted with the allelochemicals. The transfer of laboratory results on allelopathy to realistic field conditions is complex, and might in the long run benefit from advanced analytical and molecular methods identifying specific target cell responses in situ.
|
|
| 3. |
- Jensen, Stefan, 1986, et al.
(författare)
-
Fotografiska möten med naturen
- 2023
-
Ingår i: Göteborgs naturhistoriska museum : 100 år i Slottsskogen : Jubileumsskrift 2023. - Göteborg. - 9789189347038
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan mitten på 1800-talet har kameran varit ett viktigt redskap i mötet med naturen – både för den naturvetenskapliga forskningen och för amatörens passionerade undersökningar av växter och djur.
|
|
| 4. |
- Gärdenfors, Ulf
(författare)
-
Inledning. Introduction
- 2010
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species.. - 9789188506351 ; , s. 15-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Gärdenfors, Ulf
(författare)
-
Resultat. Results
- 2010
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. - 9789188506351 ; , s. 53-83
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Larsson, Tord, 1947-
(författare)
-
Indirekt mätning av rördrommens Botaurus stellaris, trastsångarens Acrocephalus arundinaceus och näktergalens Luscinia luscinia ljudeffektsnivå
- 2010
-
Ingår i: Fåglar i Kvismaren. - Örebro : Föreningen Kvismare fågelstation.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this article is to compare the sound power level of the following birds: Bittern (Botaurus stellaris), Great Reed Warbler (Acrocephalus arundinaceus) and Thrush Nightingale (Luscinia luscinia). The results are achieved by using a new indirect measurement method. This method calculates measurements, using the frequency level of the singing birds as heard by the listening person and the distance of the bird from that same person. In this instance, three examples are used for the calculations; Bittern at a distance of 10.4 km, Great Reed Warbler at a distance of 0.5 - 0.7km and Thrush Nightingale at a distance of 0.7km. The lowest sound power will be achieved, if the 'Bird sound spread' can be at 180 degs semi-circle radiating from the bird. At the chosen distances the following values are obtained: Bittern - 88 db, Thrush Nightingale - 74 db and Great Reed Warbler - 65 db. The biggest uncertainty in obtaining these measurements is the accuracy of the Sound Pressure Loudness Level on the Phonograph and the difficulties of the distance from the bird.
|
|
| 8. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Havsstränder
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges mångformiga kust - med sand-, grus- och klippstränder, dyner och strandängar - hyser drygt 270 rödlistade arter för vilka havsstränderna är viktiga livsmiljöer. Här ingår många arter av fåglar, kärlväxter, spindeldjur, skalbaggar, fjärilar och groddjur. Havsstrandängar och sandiga miljöer är särskilt artrika. Havsstrandsarterna hotas främst av igenväxning, exploatering, mänsklig störning av häckningsplatser och livsmiljöer samt nedskräpning. De viktigaste åtgärderna är att återskapa blottade sandstränder och dyner, att säkerställa en välanpassad hävd av strandängar samt att minska föroreningar och marin nedskräpning.
|
|
| 9. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Våtmarker
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 41-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våtmarker, bl.a. myrar och sötvattensstränder, hyser totalt drygt 800 rödlistade arter, och för nästan 470 av dessa är våtmarkerna särskilt viktiga livsmiljöer. De flesta artgrupper har representanter här, men kärlväxter, lavar, tvåvingar och skalbaggar är särskilt artrika. Även mossor, fjärilar, fåglar och landmollusker är väl representerade. Rikkärr och sötvattensstränder är de artrikaste våtmarksmiljöerna. De rödlistade våtmarksarterna hotas främst av igenväxning, dikning, vattenreglering och eutrofiering. Restaurering, fortsatt och utökad hävd samt nyskapande av våtmarker är viktiga åtgärder, liksom återgång till naturlig vattenföring och vattenståndsdynamik i strandnära miljöer.
|
|
| 10. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Vedlevande arters ekologi : kunskaper för skötsel av död ved
- 2005
-
Ingår i: Död ved i levande skogar. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9162054139 ; , s. 110-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Betydelsen av död ved i skogen för biologisk mångfald är väl dokumenterad. Sveriges riksdag har fastställt 15 miljömål och varje mål är uppdelat i flera delmål. I ett av dessa mål, Levande skogar, konstateras att kvantiteten av hård död ved måste öka med åtminstone 40 procent i hela landet och betydligt mer i områden, där biologisk mångfald är speciellt hotad. Men än så länge finns inget detaljerat långsiktigt mål. Syftet med den här studien var att undersöka: 1. Vilken kvalitet och kvantitet av död ved behövs i skogen för att bevara mångfalden? 2. Var i landskapet är det viktigast att öka mängden död ved? 3. Hur når vi målet? Arbetet har baserats på litteraturöversikter och frågeformulär till markägare, avverkningsentreprenörer och tjänstemän inom skogsnäringen. Olika scenarier baserade på litteraturgranskningen framställdes via datorsimulationer, där mängden och spridningen av död ved varierade med en beräknad ökningstakt. Utifrån dessa studier kan vi dra följande slutsatser: 1. Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved (50 m3/ha eller mer). Dessa arter kan endast bevaras i skyddade områden. 2. Brukade skogar utanför skyddade områden med 20 m3 död ved/ha tycks vara högkvalitativa habitat för många arter. 3. I områden dominerade av skog bör sådana habitat täcka mellan 10 och 30 procent av landskapet. 4. Dessa områden bör lokaliseras i anslutning till skyddade områden och områden med sällsynta arter. 5. Om den här strategin antas, kommer medelvärdet för hela Sverige vara 10 m3 död ved/ha. 6. För att kunna nå det målet 2030 måste mängden död ved öka med 40 procent varje årtionde (vilket innebär en exponentiell ökning). 7. Men ännu viktigare än att nå ett visst medelvärde för hela Sverige är, att så snabbt som möjligt öka förekomsten av död ved i anslutning till områden med hotade arter. 8. Det gäller att så snabbt som möjligt identifiera dessa hotade områden/ biotoper och för det ändamålet behöver regionala bristanalyser tas fram. 9. Men död ved behövs även utanför speciellt rika områden, som en resurs för kommande generationer samt som spridningskorridor mellan olika “hot-spots”. Där kan mängden död ved vara mindre och ökningsgraden lägre. 10. Förutom ökningen av död ved är det viktigt med en större variation av olika kvaliteter samt en kontinuerlig tillförsel. 11. Att öka mängden död ved snabbt i hotade områden (hot-spots) enbart med hjälp av frivilliga åtgärder, kommer troligen att bli svårt. Därför kan olika nya slags politiska åtgärder vara nödvändiga (såsom ekonomisk kompensation). 12. För att definiera målet mer i detalj, behövs mer kunskap om den kritiska tröskeln, spridningsmöjligheter, habitat och substratanspråk samt populationsbiologi för några arter.
|
|
