| 1. |
- Sonesten, Lars
(author)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 2. |
- Nilsson, R. Henrik, 1976, et al.
(author)
-
Mycobiome diversity: high-throughput sequencing and identification of fungi.
- 2019
-
In: Nature reviews. Microbiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1740-1534 .- 1740-1526. ; 17, s. 95-109
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Fungi are major ecological players in both terrestrial and aquatic environments by cycling organic matter and channelling nutrients across trophic levels. High-throughput sequencing (HTS) studies of fungal communities are redrawing the map of the fungal kingdom by hinting at its enormous - and largely uncharted - taxonomic and functional diversity. However, HTS approaches come with a range of pitfalls and potential biases, cautioning against unwary application and interpretation of HTS technologies and results. In this Review, we provide an overview and practical recommendations for aspects of HTS studies ranging from sampling and laboratory practices to data processing and analysis. We also discuss upcoming trends and techniques in the field and summarize recent and noteworthy results from HTS studies targeting fungal communities and guilds. Our Review highlights the need for reproducibility and public data availability in the study of fungal communities. If the associated challenges and conceptual barriers are overcome, HTS offers immense possibilities in mycology and elsewhere.
|
|
| 3. |
- Björk, Mats, 1960-, et al.
(author)
-
Methane emissions from macrophyte beach wrack on Baltic seashores
- 2023
-
In: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 52:1, s. 171-181
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Beach wrack of marine macrophytes is a natural component of many beaches. To test if such wrack emits the potent greenhouse gas methane, field measurements were made at different seasons on beach wrack depositions of different ages, exposure, and distance from the water. Methane emissions varied greatly, from 0 to 176 mg CH4-C m−2 day−1, with a clear positive correlation between emission and temperature. Dry wrack had lower emissions than wet. Using temperature data from 2016 to 2020, seasonal changes in fluxes were calculated for a natural wrack accumulation area. Such calculated average emissions were close to zero during winter, but peaked in summer, with very high emissions when daily temperatures exceeded 20 °C. We conclude that waterlogged beach wrack significantly contributes to greenhouse gas emissions and that emissions might drastically increase with increasing global temperatures. When beach wrack is collected into heaps away from the water, the emissions are however close to zero.
|
|
| 4. |
- Oni, Stephen, et al.
(author)
-
Local- and landscape-scale impacts of clear-cuts and climate change on surface water dissolved organic carbon in boreal forests
- 2015
-
In: Journal of Geophysical Research - Biogeosciences. - 2169-8953 .- 2169-8961. ; 120:11, s. 2402-2426
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Forest harvesting and climate change may significantly increase concentrations and fluxes of dissolved organic carbon (DOC) in boreal surface waters. However, the likely magnitude of any effect will vary depending on the landscape-element type and spatial scale. We used a chain of hydrological, empirical, and process-based biogeochemical models coupled to an ensemble of downscaled Regional Climate Model experiments to develop scenario storylines for local- and landscape-scale effects of forest harvesting and climate change on surface water DOC concentrations and fluxes. Local-scale runoff, soil temperature, and DOC dynamics were simulated for a range of forest and wetland landscape-element types and at the larger landscape scale. The results indicated that climate change will likely lead to greater winter flows and earlier, smaller spring peaks. Both forest harvesting and climate change scenarios resulted in large increases in summer and autumn runoff and higher DOC fluxes. Forest harvesting effects were clearly apparent at local scales. While at the landscape scale, approximately 1 mg L−1 (or 10%) of the DOC in surface waters can be attributed to clear-cuts, both climate change and intensified forestry can each increase DOC concentrations by another 1 mg L−1 in the future, which is less than that seen in many waterbodies recovering from acidification. These effects of forestry and climate change on surface water DOC concentrations are additive at a landscape scale but not at the local scale, where a range of landscape-element specific responses were observed.
|
|
| 5. |
- Aldenhoff, Wiebke, 1985, et al.
(author)
-
Comparison of ice/water classification in Fram Strait from C- and L-band SAR imagery
- 2018
-
In: Annals of Glaciology. - : Cambridge University Press (CUP). - 0260-3055 .- 1727-5644. ; 59:76pt2, s. 112-123
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this paper an algorithm for ice/water classification of C- and L-band dual polarization synthetic aperture radar data is presented. A comparison of the two different frequencies is made in order to investigate the potential to improve classification results with multi-frequency data. The algorithm is based on backscatter intensities in co- and cross-polarization and autocorrelation as a texture feature. The mapping between image features and ice/water classification is made with a neural network. Accurate ice/water maps for both frequencies are produced by the algorithm and the results of two frequencies generally agree very well. Differences are found in the marginal ice zone, where the time difference between acquisitions causes motion of the ice pack. C-band reliably reproduces the outline of the ice edge, while L-band has its strengths for thin ice/calm water areas within the icepack. The classification shows good agreement with ice/water maps derived from met.no ice-charts and radiometer data from AMSR-2. Variations are found in the marginal ice zone where the generalization of the ice charts and lower accuracy of ice concentration from radiometer data introduce deviations. Usage of high-resolution dual frequency data could be beneficial for improving ice cover information for navigation and modelling.
|
|
| 6. |
- Löfgren, Stefan, et al.
(author)
-
Water chemistry in 179 randomly selected Swedish headwaterstreams related to forest production, clear-felling and climate
- 2014
-
In: Environmental Monitoring & Assessment. - : Springer Berlin/Heidelberg. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 186:12, s. 8907-8928
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- From a policy perspective, it is important to understand forestry effects on surface waters from a landscape perspective. The EU Water Framework Directive demands remedial actions if not achieving good ecological status. In Sweden, 44 % of the surface water bodies have moderate ecological status or worse. Many of these drain catchments with a mosaic of managed forests. It is important for the forestry sector and water authorities to be able to identify where, in the forested landscape, special precautions are necessary. The aim of this study was to quantify the relations between forestry parameters and headwater stream concentrations of nutrients, organic matter and acid-base chemistry. The results are put into the context of regional climate, sulphur and nitrogen deposition, as well as marine influences. Water chemistry was measured in 179 randomly selected headwater streams from two regions in southwest and central Sweden, corresponding to 10 % of the Swedish land area. Forest status was determined from satellite images and Swedish National Forest Inventory data using the probabilistic classifier method, which was used to model stream water chemistry with Bayesian model averaging. The results indicate that concentrations of e.g. nitrogen, phosphorus and organic matter are related to factors associated with forest production but that it is not forestry per se that causes the excess losses. Instead, factors simultaneously affecting forest production and stream water chemistry, such as climate, extensive soil pools and nitrogen deposition, are the most likely candidates The relationships with clear-felled and wetland areas are likely to be direct effects.
|
|
| 7. |
- Steffens, Karin Anna, et al.
(author)
-
Modelling pesticide leaching under climate change: parameter vs. climate input uncertainty
- 2014
-
In: Hydrology and Earth System Sciences. - : Copernicus GmbH. - 1027-5606 .- 1607-7938. ; 18, s. 479-491
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Assessing climate change impacts on pesticide leaching requires careful consideration of different sources of uncertainty. We investigated the uncertainty related to climate scenario input and its importance relative to parameter uncertainty of the pesticide leaching model. The pesticide fate model MACRO was calibrated against a comprehensive one-year field data set for a well-structured clay soil in southwestern Sweden. We obtained an ensemble of 56 acceptable parameter sets that represented the parameter uncertainty. Nine different climate model projections of the regional climate model RCA3 were available as driven by different combinations of global climate models (GCM), greenhouse gas emission scenarios and initial states of the GCM. The future time series of weather data used to drive the MACRO model were generated by scaling a reference climate data set (1970-1999) for an important agricultural production area in south-western Sweden based on monthly change factors for 2070-2099. 30 yr simulations were performed for different combinations of pesticide properties and application seasons. Our analysis showed that both the magnitude and the direction of predicted change in pesticide leaching from present to future depended strongly on the particular climate scenario. The effect of parameter uncertainty was of major importance for simulating absolute pesticide losses, whereas the climate uncertainty was relatively more important for predictions of changes of pesticide losses from present to future. The climate uncertainty should be accounted for by applying an ensemble of different climate scenarios. The aggregated ensemble prediction based on both acceptable parameterizations and different climate scenarios has the potential to provide robust probabilistic estimates of future pesticide losses.
|
|
| 8. |
- Sanli, Kemal, et al.
(author)
-
Metagenomic Sequencing of Marine Periphyton: Taxonomic and Functional Insights into Biofilm Communities
- 2015
-
In: Frontiers in Microbiology. - : Frontiers Media SA. - 1664-302X. ; 6:1192
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Periphyton communities are complex phototrophic, multispecies biofilms that develop on surfaces in aquatic environments. These communities harbor a large diversity of organisms comprising viruses, bacteria, algae, fungi, protozoans and metazoans. However, thus far the total biodiversity of periphyton has not been described. In this study, we use metagenomics to characterize periphyton communities from the marine environment of the Swedish west coast. Although we found approximately ten times more eukaryotic rRNA marker gene sequences compared to prokaryotic, the whole metagenome-based similarity searches showed that bacteria constitute the most abundant phyla in these biofilms. We show that marine periphyton encompass a range of heterotrophic and phototrophic organisms. Heterotrophic bacteria, including the majority of proteobacterial clades and Bacteroidetes, and eukaryotic macro-invertebrates were found to dominate periphyton. The phototrophic groups comprise Cyanobacteria and the alpha-proteobacterial genus Roseobacter, followed by different micro- and macro-algae. We also assess the metabolic pathways that predispose these communities to an attached lifestyle. Functional indicators of the biofilm form of life in periphyton involve genes coding for enzymes that catalyze the production and degradation of extracellular polymeric substances, mainly in the form of complex sugars such as starch and glycogen-like meshes together with chitin. Genes for 278 different transporter proteins were detected in the metagenome, constituting the most abundant protein complexes. Finally, genes encoding enzymes that participate in anaerobic pathways, such as denitrification and methanogenesis, were detected suggesting the presence of anaerobic or low-oxygen micro-zones within the biofilms.
|
|
| 9. |
- Ahrné, Karin, et al.
(author)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 10. |
|
|
