| 1. |
- Gustafsson, Anna, et al.
(författare)
-
Samtalsminne hos barn : Vad händer med erinran efter sju dagar
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera samtalsminnet hos barn. I ett experiment ombads 23 st fem år gamla barn att erinra sig vad som sagts i ett samtal sju dagar tidigare. Ett kategorisystem från Hjelmquist & Gidlund användes. Omkring en fjärdedel av temana erinrades efter sju dagar. Omkring en fjärdedel av deltagarna gjorde tillägg av nytt innehåll.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hällström, Anetta, et al.
(författare)
-
Barns tankar om utredningssamtal
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att undersöka barns tankar om hur de anser att utredningssamtal bör gå till. Data från totalt 97 barn i 9-10 års ålder skapades med hjälp av flera olika metoder. Ett flertal intressanta resultat erhölls.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Att förfölja människor : en kommentar av Bo Edvardsson
- 1992
-
Ingår i: Det store barnevernspøkelset. - Bergen : Alma Mater Forlag AS. - 8241901054 ; , s. 244-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kritisk utredningsmetodisk kommentar till det norska Monsen-fallet, som gäller omhändertagande av barn.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Laboration: utsagegenerationer
- 1993
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Instruktion för en laboration i smågrupper där en berättelse muntligt överförs mellan flera personer och diverse felfenomen brukar uppkomma.
|
|
| 9. |
- Hallsten, Lennart, 1942-
(författare)
-
Psykiskt välbefinnande och arbetslöshet : Psykiskt välbefinnande och arbetslöshet : om hälsorelaterad selektion till arbete
- 1998
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen undersöks orsakssambanden mellan arbetslöshet och psykiskt välbefinnande. I avhandlingens första del presenteras tre förklaringar till sambanden: Förankrings- selektions- och den komplementära hypotesen, tillsammans med ett designbaserat klassificeringssystem för arbetslöshetsstudierna.I den andra delen följs 139 anställda inom Skolöverstyrelsen och fyra länsskolnämnder i en prospektiv undersökning från slutet av 1980-talet fram till mitten av 1990-talet. Mätningar av psykiskt välbefinnande och arbetsmarknadsförankring gjordes vid fyra tillfällen, varav en gång före avvecklingen. Tre år efter avvecklingen hade 70 procent av de uppsagda fått nya fasta arbeten, och flertalet var nöjda med sina nya anställningar. Omkring en procent var öppet arbetslösa. Det psykiska välbefinnandet minskade under avvecklingen, men tre år efter avvecklingen hade välbefinnandet återgått till samma nivåer som före avvecklingen, oberoende av om personerna hade erhållit nytt fast arbete eller ej. Däremot hade en sortering till arbetsmarknaden ägt rum. De med högt psykiskt välbefinnande före avvecklingen hade i högre grad erhållit nya fasta arbeten. Selektionshypotesen erhöll starkast stöd tre år efter avvecklingen, medan den komplementära hypotesen bäst förklarade sambandet mellan psykiskt välbefinnande och arbetslöshet ett år efter avvecklingen. Studien visade därmed att lågt psykiskt välbefinnande både kan vara en orsak till, och en effekt av, arbetslöshet eller svag ställning på arbetsmarknaden.I avhandlingens tredje del presenteras en meta-analys med det dubbla syftet att beskriva sambandet mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet samt att pröva de tre hypoteserna på tidigare empiriska data. Meta-analysen genomfördes på studier publicerade 1980-1996. Från internationella databaser erhölls 95 oberoende sampel och 189 effektstorlekar, hämtade från 88622 personer. Effektstorlekarna var heterogena, men i drygt 90 procent av samplen var hälsan bättre för arbetande än för arbetslösa. Den komplementära hypotesen erhöll starkast empiriskt stöd. Den genomsnittliga förankringseffekten, uttryckt i punktbiseriala korrelationer, blev 0,16 medan selektionseffekten blev 0,08. Effektstorlekarna hade samband med undersökningarnas design, undersökningsgrupper och geografiska hemvist. Effekterna ordnades i enlighet med klassificeringssystemet till ett effektfält, som i huvudsak visade intern konsistens. I avhandlingens sista del diskuteras praktiska och forskningsmässiga konsekvenser av resultaten.
|
|
| 10. |
- Larsson, Sam
(författare)
-
Det andra jaget vid manlig transvestism : Ett jagteoretiskt och kognitionspsykologiskt perspektiv : [a self-theoretical and cognitive psychology perspective]
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is a comprehensive examination of cross dressing among men and providesdescriptive information, a review of the literature and some new research data. The theoreticalpart presents a multidimensional model for the analysis of transvestism. Various theoreticalapproaches are analyzed and a self theory based on a cognitive and transpersonal psychologyperspective is successfully elaborated. Transvestism is viewed as a multidetermined phenomena. One important argument in the model is that transvestism can be seen as an expression of a second self or a feminine self. The feminine self is conceptualized as a subsystem of the self.The empirical section of the thesis contains three different studies. The main part focuseson a qualitative in-depth analysis of a group of twelve transvestites from a cross dressing clubin Sweden, This group of transvestites is also compared with a small group of marginaltransvestites and male-to-female transsexuals. The empirical results give a detailed picture ofthe experiential world of the transvestite and the cognitive and affective changes associatedwith cross dressing. The results confirm previous findings that male transvestism can be seenas an expression of a second self or a feminine self and that cross dressing follows a dynamicpattern from an early "fetishistic stage" to a later "gender identity stage".The second part of the empirical study contains a comparison between treated and untreated male cross-dressers. This comparison was based on an interview study with 92 male members of a cross dressing club in Sweden. Multiple comparisons showed many similarities between the two groups. However, those in the treated group were more often unmarried or divorced, had experienced more difficulties functioning in the male gender role and also seemed to have a more intense identification with the feminine self.The third part of the empirical section reviews the findings from a study of 50 wives andlong-term partners of transvestites in Sweden. The results show both positive, neutral andnegative attitudes in various degrees towards cross dressing and both positive and negativefactors in marriage attributed to transvestism.
|
|
