| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 3. |
-
Coloniality and Decolonisation in the Nordic region
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book advances critical discussions about what coloniality, decoloniality and decolonization mean and imply in the Nordic region. It brings together analysis of complex realities from the perspectives of the Nordic peoples, a region that are often overlooked in current research, and explores the processes of decolonization that are taking place in this region. The book offers a variety of perspectives that engage with issues such as Islamic feminism and the progressive left; racialization and agency among Muslim youths; indigenizing distance language education for Sami; extractivism and resistance among the Sami; the Nordic international development endeavour through education; Swedish TV-reporting on Venezuela; creolizing subjectivities across Roma and non-Roma worlds and hierarchies; and the whitewashing and sanitization of decoloniality in the Nordic region. As such, this book extends much of the productive dialogue that has recently occurred internationally in decolonial thinking but also in the areas of critical race theory, whiteness studies, and postcolonial studies to concrete and critical problems in the Nordic region. This should make the book of considerable interest to scholars of history of ideas, anthropology, sociology, cultural studies, postcolonial studies, international development studies, legal sociology and (intercultural) philosophy with an interest in coloniality and decolonial social change.
|
|
| 4. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Food systems sustainability - For whom and by whom? : An examination of different 'food system change' viewpoints
- 2018
-
Ingår i: Development Research Conference 2018: “Rethinking development”, 22–23 August 2018, Gothenburg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The United Nations identifies the food crisis as one of the primary overarching challenges facing the international community. Different stakeholders in the food system have widely different perspectives and interests, and challenging structural issues, such as the power differentials among them, remain largely unexamined. These challenges make rational discourse among food system actors from different disciplines, sectors and levels difficult. These challenges can often prevent them from working together effectively to find innovative ways to respond to food security challenges. This means that finding solutions to intractable and stuck issues, such as the food crisis often stall, not at implementation, but at the point of problem identification. Food system sustainability means very different things to different food system actors. These differences in no way undermine or discount the work carried out by these players. However, making these differences explicit is an essential activity that would serve to deepen theoretical and normative project outcomes. Would the impact and reach of different food projects differ if these differences were made explicit? The purpose of this initial part of a wider food system research project is not to search for difference or divergence, with the aim of critique, but rather to argue that by making these differences explicit, the overall food system project engagement will be made more robust, more inclusive and more encompassing. This paper starts with some discussion on the different food system perspectives, across scales, regions and sectors but focuses primarily on the design of processes used to understand these divergent and at times contradictory views of what a sustainable food system may be. This paper draws on ongoing work within the Mistra Urban Futures project, using the food system projects in cities as diverse as Cape Town, Manchester, Gothenburg and Kisumu as sites for this enquiry.
|
|
| 5. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lugnt på stan? : en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Moore, Jason W., 1971-
(författare)
-
Environmental crises and the metabolic rift in world-historical perspective
- 2000
-
Ingår i: Organization & environment. - 1086-0266 .- 1552-7417. ; 13:2, s. 123-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article proposes a new theoretical framework to study the dialectic of capital and nature over the longue durée of world capitalism. The author proposes that today’s global ecological crisis has its roots in the transition to capitalism during the long sixteenth century. The emergence of capitalism marked not only a decisive shift in the arenas of politics, economy, and society, but a fundamental reorganization of world ecology, characterized by a “metabolic rift,” a progressively deepening rupture in the nutrient cycling between the country and the city. Building upon the historical political economy of Marx, Foster, Arrighi, and Wallerstein, the author proposes a new research agenda organized around the concept of systemic cycles of agro-ecological transformation. This agenda aims at discerning the ways in which capitalism’s relationship to nature developed discontinuously over time as recurrent ecological crises have formed a decisive moment of world capitalist crisis, forcing successive waves of restructuring over long historical time.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
Post-genocide Society, Criminology, and Pedagogy of Lifelong Learning : An Analysis of the Empirical Example of Bosnia and Herzegovina
- 2019
-
Ingår i: 19th Annual Conference of the European Society of Criminology. - Ghent : Ghent University. ; 6:2, s. 31-62
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The war in Bosnia and Herzegovina (1992–1995) is the historic background of this paper, as produced inthe reports of the United Nations and documents presented during international and national trialsconcerning war crimes committed during period. A literature review forms the analytical basis andcontains various studies from the domains of war sociology, social epistemology, pedagogy ofemancipation and lifelong learning, and sociology of knowledge. The aim of the paper is to analyse: 1)the negative/dark sides of social capital in the Bosnian–Herzegovinian post-genocide society thatemerged because of decades of symbolic and real war and post-war violence against the people in Bosniaand Herzegovina; and 2) the possibility of social development in the direction of a positive/lighter side ofsocial capital, in the sense of legitimising progressive politics of social development based on thefollowing foundations: a) learning peace, coexistence, and reconciliation; b) acknowledgment thatgenocide was carried out during the war and actively denied after the war; c) condemnation of genocide(both during the war and the post-war period); and d) active work to recognise the status of and obtaincompensation for the victims of the genocide (at the social, organisational/institutional, and individuallevels).
|
|
