| 1. |
- Larsson, Håkan, 1967-, et al.
(författare)
-
Sport and Masculinities in Sweden : Performance and the Notion of Gender Equality
- 2020
-
Ingår i: The Palgrave Handbook of Masculinity and Sport. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783030197995 - 9783030197988 ; , s. 465-481
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The aim of the chapter is to describe and analyse how the ‘doing’ of masculinity has been performed in Sweden over time, and within two cultural contexts—that of organized (mainly competitive) sport, and physical education in school. Situated within the development of the Swedish welfare state, the research shows that the concept and idea of gender equality is largely a hegemonic sociocultural ideal. At the political and sociocultural level, there is an ongoing movement towards gender-neutral ways of constructing and understanding bodies as well as sport and physical education in Sweden. At the same time the research shows that on an interrelational level, this picture is less clear, as physical education teachers, athletes, coaches and others seemingly tend to talk about gender equality as an ideal, but sometimes fail to practise this in day-to-day living. Nevertheless, embedded in and part of social life at large, the chapter argues that relational patterns are, and will hopefully continue to be, greatly influenced by and part of the Swedish welfare system, which by necessity influences men’s choices in contemporary Sweden concerning how to ‘do’ masculinity and physical activity in relation to more gender inclusive configurations.
|
|
| 2. |
- Bäckström, Åsa, 1966-
(författare)
-
Gender manoeuvring in Swedish skateboarding : negotiations of femininities and the hierarchical gender structure
- 2013
-
Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research. - Los Angeles : SAGE Publications. - 1103-3088 .- 1741-3222. ; 21:1, s. 29-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Nordic countries score high gender equality ratings and we have a long tradition of working with feminist agendas promising liberal futures to both young women and men. Still, today’s young women struggle to make room for female participation in male-dominated space. Based on ethnographic research, this article explores gender manoeuvring, i.e. manipulations of the relationship between masculinity and femininity in the patterned beliefs and activities of Swedish skateboarding. The three most apparent femininities in the empirical material, ‘the tomboy’, ‘the bitch’, and ‘the lesbian’, are discussed and how they sometimes give rise to gender manoeuvring and sometimes not. It is argued that the formation of a national network harnessing feminist strategies has been successful in making space for female skateboarding in local skateparks and the mainstream media. The negotiations these actions result in have the potential to transform the hierarchical gender order between and among masculinities and femininities. However, simultaneous tendencies to preserve the unequal gender structure through valuing both hegemonic masculinity and femininity become visible.
|
|
| 3. |
- Engström, Lars-Magnus
(författare)
-
Smak för motion : Fysisk aktivitet som livsstil och social markör
- 2010. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka är det som motionerar och vilken motionsform väljer de? Motionsutövning är ett uttryck för en livsstil, relaterad till ålder, klass och kön, och inte minst till erfarenheter från ungdomsåren. Valet att ägna sig åt motion, liksom smaken för olika aktivitetsformer, är tydliga markörer för social position. I "Smak för motion" presenterar Lars-Magnus Engström sin unika studie som rönt stor uppmärksamhet internationellt. Hur såg motionsvanorna ut för 15-åringar 1968? Och hur ser de ut för personer i 50-årsåldern, ca 40 år senare? I denna longitudinella studie, där författaren följt ca 2000 flickor och pojkar från tonåren till medelåldern, kommer nya och överraskande resultat fram. Boken vänder sig till alla som är intresserade av frågor som berör folkhälsa, livsstilar, idrotts- och motionskulturer. Den kan med fördel användas inom lärarutbildningar och andra utbildningar vid högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor, som har kurser med inriktning mot livsstilsfrågor, idrott och hälsa.
|
|
| 4. |
- Korp, Peter, 1966, et al.
(författare)
-
Making sense of health in PE : conceptions of health among Swedish physical education teachers
- 2023
-
Ingår i: Health Education. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0965-4283 .- 1758-714X. ; 123:2, s. 79-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeOver the last couple of decades, health has become a central part of the subject content in physical education (PE) curricula in many countries. As a result, issues of health have been foregrounded much more clearly in the teaching of PE. The aim of this study was to explore how Swedish PE teachers make sense of health in relation to their teaching practices. This was done through investigating conceptions and theories about health in the teachers' descriptions of their teaching practices.Design/methodology/approachThe data analyzed in this paper were collected through focus group and individual interviews with PE teachers in the grades 7-9 within compulsory schools in Sweden. The data were analyzed using thematic analysis.FindingsFour dominant themes were identified in the data: 1) Health as a healthy attitude, 2) Health as a functional ability, 3) Health as fitness, 4) Health as mental wellbeing. There is a clear impact from healthism and obesity discourses on the teachers' accounts of health, but there is also an impact from holistic views and approaches to health. The authors contend that teachers should be explicit in what they mean by health in relation to what they teach, how they teach and why they teach health in a certain way.Originality/valueThe knowledge produced by this study is crucial since teachers' assumptions regarding health affect the subject content (what), the pedagogies (how), as well as the reasons (why) they teach health and therefore what students learn regarding health.
|
|
| 5. |
- Åkesson, Joakim
(författare)
-
Idrottens akademisering : kunskapsproduktion och kunskapsförmedling inom idrottsforskning och högre idrottsutbildning [Poster]
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Titel: Idrottens akademisering: Kunskapsproduktion och kunskapsförmedling inom idrottsforskning och högre idrottsutbildning Inledning: Samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning och idrottsutbildningar på akademisk nivå är relativt nya företeelser i Sverige. Forskningen kom igång på allvar först under 1970-talet och innan 2000-talet fanns det endast ett fåtal idrottsutbildningar i landet. Idag är såväl forskning som utbildning omfattande och differentierad. Frågan är dock hur forskning och utbildning utvecklats, ser ut idag, och förehåller sig till varandra? Vilken kunskap är det som produceras inom idrottsforskningen och vilken kunskap är det som förmedlas inom utbildningarna? Skiljer sig den producerade och förmedlade kunskapen åt? I så fall hur och varför? Syfte: Studien behandlar idrottens akademisering. Med akademisering avses den process genom vilken ett kunskapsområde, i detta fall idrottens, transformeras till ett vetenskapligt kunskapsområde. Syftet med studien är att nå fördjupad förståelse för idrottsutbildningarna och dess relation till idrottsforskningen ur ett kunskapsperspektiv. Teori: Fyra begrepp är särskilt centrala i studien: kunskap, makt, diskurs och institution. Merparten av den teoretiska inspirationen hämtas från fem teoretiker. I centrum står Peter Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologi, Michel Foucaults tankar om diskurs, makt och institution, samt Pierre Bourdieus fältanalys. Därutöver används teorier som handlar om specifika samhällsprocesser och diskurser av olika tidsepoker. Här hämtas stöd i främst Zygmunt Baumans samhällsteori. Metod: Källmaterialet utgörs till största del av olika dokument. Exempel på analyserade dokument är: avhandlingar, forskningsrapporter, tidskriftsartiklar, utredningar, hemsidor, utbildningsplaner och kursplaner. Dokumenten och dess innehåll har i vissa fall hanterats kvalitativt och i andra fall kvantitativt. Den kvalitativa dokumentanalysen har exempelvis genomförts enligt diskursanalytisk modell. Resultat: Studien har visat att det råder en viss diskrepans mellan den kunskap som produceras inom idrottsforskningen och den kunskaps som förmedlas genom akademiska idrottsutbildningar. Den största andelen samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning har producerats av pedagoger (36%), psykologer (21%), historiker (18%) och sociologer (5%). Samtidigt var 9 av 22 idrottsutbildningar 2008 att beteckna som management¬utbildningar. Skillnaden mellan den typ av kunskap som producerats inom idrottsforskningen och den typ av kunskap som förmedlas inom idrottsutbildningar är således anmärkningsvärd. Diskussion: Sett ur ett diskursivt perspektiv kan forskningen och utbildningen förstås genom dess relation till olika logiker som haft olika framträdande positioner i den allmänna samhällsdiskursen. Tre relevanta logiker som haft olika kan urskiljas: (1) Det moderna produktions- och välfärdssamhällets logik (1900-tal); De problematiserande samhällsperspektivens logik (ca 1960-); Det postmoderna konsumtionssamhällets logik (ca 1990-). Den första dominerade samhällsdiskursen under stora delar av 1900-talet. Idrottsforskning som bygger på denna logik bedrivs utifrån medicinska, fysiologiska, pedagogiska, psykologiska och historiska perspektiv. Idrottsutbildningar som kan ses som byggande på denna logik är tränar-, hälso-, medicin- och fysiologi-, samt psykologiutbildningar. Den andra tillkom under 1960- och 1970-talen och fick genomslag inom idrottsforskningen under 1980- och 1990-talen. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån sociologiska, etnologiska, genusvetenskapliga och filosofiska perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är kultur- och samhällsutbildningar, samt i viss mån medieutbildningar. Den tredje fick genomslag i samhällsdiskursen under 1990- och 2000-talen och inom idrottsforskning och idrottsutbildning under 2000-talet. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån management-, ekonomiska-, juridiska-, ledarskaps-, och organisations- perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är Sport Management utbildningar, samt i viss mån medieutbildningar. Man kan allstå tala om forskning och utbildning som bygger på tre olika logiker som varit olika framträdande i den allmänna samhällsdiskursen under olika tidsepoker. Forskningen som etablerades tidigare än utbildningarna bygger i större utsträckning på logiker som tidigare i historien varit mer framträdande.
|
|
| 6. |
- Gerdin, Göran, 1980-, et al.
(författare)
-
The productive effect of power : (dis)pleasurable bodies materialising in and through the discursive practices of boys’ physical education
- 2018
-
Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy. - : Routledge. - 1740-8989 .- 1742-5786. ; 23:1, s. 66-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Pleasure is often a key feature of school physical education (PE) and, indeed, a lot of students find pleasure in and through PE while others do not. However, pleasure is rarely considered to be of educational value in the subject (Pringle, 2010). Further, since pleasure is linked to power (Foucault, 1980; Gerdin & Pringle, 2015) it is in fact not entirely straightforward to legitimise the educational value of PE in relation to pleasure.Purpose: In this paper, we explore how a group of boys derive pleasures from their involvement in PE, but also how these power-induced pleasures are integral to gender normalisation processes. The findings presented are particularly discussed in terms of inclusive/exclusive pedagogical practices related to gender, bodies and pleasures.Research setting and participants: The research setting was a single-sex, boys’ secondary school in Auckland, New Zealand. Participants in this study were 60 Year 10 (age 14-15) students from two PE classes.Data collection and analysis: Using a visual ethnographic approach (Pink, 2007) involving observations and video recordings of boys participating in PE, the boys’ representations and interpretations of the visual data were explored during both focus groups and individual interviews. The data was analysed using (a visually oriented) discourse analysis (Foucault, 1998; Rose, 2007).Findings: By elucidating the discursive practices of PE in this setting and employing Butler’s (1993) concept of ‘materialisation’, we suggest that boy’s bodies materialise as productive and pleasurable or displeasurable bodies through submitting/subjecting to certain bodily regimes, developing embodied mastery when it comes to certain sports, and displaying bodies in particular ways. The analysis indicate that the discursive practices of PE contribute to boys’ bodies materialising as pleasurable or dis-pleasurable and the (re)production of gender in the subject as shaped by discourse and the productive effect of power.Discussion and conclusions: In line with Gard (2008) we conclude that the focus on certain discursively constructed bodily practices at the same time continues to restrict the production of a diversity of bodily movement pleasures. Hence, traditional gender patterns are reproduced through a selection of particular sports/physical activities that all the students are expected to participate in. We propose that the ongoing constitution of privileged forms of masculinity, masculine bodies and masculine pleasures as related to fitness, health and sport and (certain) boys’ subsequent exercise of power in PE needs further critical examination.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bäckström, Åsa, 1966-
(författare)
-
Kroppen, brädan, lärandet
- 2010. - 1
-
Ingår i: Den lärande staden. - Umeå : Boréa. - 9789189140653 ; , s. 113-129
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I stadslandskapet manifesteras människans makt över naturen. Staden är dynamisk; den skapas och omskapas ständigt i takt med förändrade politiska och kulturella ideal. Dess olika miljöer används – medvetet och omedvetet – för olika typer av lärande. Skolgården och slottsparken kan fungera som budbärare med pedagogiska avsikter för både barn och vuxna, gallerian kan ses som ett klassrum och detaljhandeln som kunskaps- och kulturformande faktorer. När olika grupper intar det offentliga rummet uppstår nya mötesplatser och samspelsmönster. Ser det sociala samspelet likadant ut i förorten, på handelsgatan och i innerstaden? Hur och när tar exempelvis unga kvinnor staden i besittning?
|
|
| 9. |
- Bäckström, Åsa, 1966-
(författare)
-
På snowboard genom teoridjungeln : recension av Snowboarding Bodies in Theory and Practice / Holly Thorpe
- 2015
-
Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - 1652-7224. ; :12 maj
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken är skriven med avgångsstudenter i åtanke. Boken ska enligt författaren locka till användande av teorier och till tänkande med hjälp av teorier. Den ska presentera teorier på ett tillgängligt sätt. Teorierna i fråga är sociologiska och angränsande till detta akademiska fält. Varje kapitel i boken tar en eller två teorier som utgångspunkt för att belysa snowboard. Studenter skulle då kunna omsätta dessa exemplifierande kapitel och inspireras till att använda teorierna i sina egna arbeten som inte nödvändigtvis behöver handla om just snowboard. Kapitlen är tematiska och handlar till exempel om genus och kropp, om representationer i medier, och om makt och politik.
|
|
| 10. |
- Bäckström, Åsa, 1966-, et al.
(författare)
-
Skateboarding beyond the limits of gender? : Strategic interventions in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Leisure Studies. - : Informa UK Limited. - 0261-4367 .- 1466-4496. ; 37:4, s. 24-439
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden prides itself as a country where young women can enjoy gender equality. Yet many young women skateboarders still experience discomfort when skateboarding in public spaces. We argue that diverse strategies are required to intervene in the intransigent problem of gender inequality in the male-dominated sport of skateboarding. We discuss two intertwined strategies adopted in Swedish skateboarding contexts, strategic visibility and strategic entitlement. Strategic visibility is premised on making girls a special case, separated from the boys, and therefore highly visible. The other intervention goes beyond the limits of gender, aiming to achieve strategic entitlement, which takes-for-granted girls’ participation and competence. Drawing from ethnographic data, we explore the paradoxical spaces of these interventions, identifying the benefits and risks of each strategy. We conclude that both strategies are important, yet the latter breaks new ground. Strategic entitlement, which constructs skateboarding girls as ordinary and indistinguishable from boys, no longer constructs gender as a limiting factor. Interventions to promote gender equality should include strategies that seek to go beyond gender and strategies that acknowledge the significance of gender. We need to keep experimenting with and researching the unintended consequences of all strategies for challenging and changing male dominance in sport and leisure.
|
|
