| 1. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självet och subjektets svårgripbara nödvändighet : utkast till en socialpsykologisk kritik av Judith Butler
- 2006
-
Ingår i: Lambda Nordica. - Huddinge, Sverige : Föreningen Lambda nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; 11:4, s. 7-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The self and the elusive necessity of the subject: outline of a social- psychological critique of Judith Butler In her widely cited and criticised Gender trouble, Judith Butler (1990) elaborated the thought that gender needs to be understood as performative – a certain kind of doing behind the bars of a hegemonic heterosexual imperative that governs intelligible bodily configurations. Drawing mainly on psychoanalytical and foucauldian arguments, Butler dwells upon numerous important questions concerning power and subjectivity while arguing that subjects need to conform to the heterosexual matrix in order to gain intelligibility. However, she does not manage to emphasize the importance of situating neither the subject nor the body in a social reality. Due to the problematic and sometimes unclear differentiation between the concepts of performance and performativity as well as the somewhat obscure idea of subjectivity, self and corporeality that are put forward in Butler’s theorizing, it is here argued that her theoretical framework needs to be re-conceptualized from the viewpoint of social psychology. Combining a theoretical framework that draws upon Butler (1990; 1993; 1997a and 1997b) with a symbolic interactionist perspective (Blumer 1969; Mead 1995), this paper aims at locating intersections, gaps and similarities between these rather disparate perspectives. Initiating such a venture, the argument pursued in this paper revolves around the concept of social self and the ways this concept possibly can elaborate Butler’s theory. It is argued that a social psychological take on butlerian thinking can enhance and further elaborate an understanding of the processes involved in the doing of gender.
|
|
| 2. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självets garderobiär : självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig.
|
|
| 3. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lugnt på stan? : en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Negotiating a victim identity : Young men as victims of violence
- 2009
-
Ingår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. - Colchester, Essex, UK : Taylor & Francis. - 1404-3858 .- 1651-2340. ; 10:1, s. 37-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is based on an interview study of how 10 young male crime victims talk about violent events and actors involved. It focuses on how the young men present their identities as ‘young men’ who have been victims of violent crimes. In their narrations the men struggle with a cultural understanding that ‘masculinity’ is associated with strength and power, while ‘victim’ is associated with weakness and impotence. During the interviews the young men actualize several balancing acts in their presentation of themselves as men and victims in a delicate manner by use of specific word choice, manner of speaking, laughter, etc. The young men are negotiating a victim identity; they portray themselves by careful positioning as both victims and strong and active young men. By this discursive balancing of identities the young men can ‘be manly’ at the same time as they present themselves as victims. In collaboration with the interviewer the participants negotiate how they want to be known; as ‘victim worthy’ young men, with associations to a ‘hegemonic manliness’.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Alfonsson, Johan, 1985
(författare)
-
Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this dissertation is to investigate how flexible capitalism, drawing from the case of on-call employees, influences the ability to control life and work and affects relationships with other people, both inside and outside work; and to investigate how this can be understood in terms of alienation. A subsidiary aim that emerges from this investigation is to develop existing alienation theories in a way that enables them to be used to understand human existence under flexible capitalism. Alienation is understood as a process in which something that should be connected has lost its connection: it is a relation of relationlessness. This raises three questions: How can we decide what a relation “ought” to be? What relations are being alienated and what is causing these relations to become relationless? In the thesis I use an immanent perspective to identify the “ought” in the studied context: the capitalist mode of production. For value to exist it is required that man is, as Marx puts it in Capital, “the free proprietor of his own labour-capacity, hence of his own person”. Thus, there is a premise of self-determination in capitalism. A premise which, because of man’s need to create value and the fact that her activity must be subordinated to the value logic, cannot be realized. This applies to everyone in our society, capitalists and labourers alike, and alienates man from her activity, herself, others and her product. This is understood as abstract alienation. On a concrete and specific level the control of how to reach this value-goal and to what extent this affects the individual’s life may differ depending on how value production takes place and the individual’s position in production. I call this concrete alienation and it can be understood as the concrete expression of the abstract alienation. In this way, alienation is neither a purely structural nor a purely subjective phenomenon. It can be both. Following changes in the accumulation regime the concrete alienation has transformed during the last decades, which is expressed in the on-call employees’ situation. Based on an analysis of 17 in-depth interviews I conclude that that their subjective motifs of being in the employment differ and their employment is objectively shaped differently. The objective and subjective dimensions are the basis for understanding on-call employees’ alienation at a concrete level. Drawing from Jaeggi’s qualified subjectivism I argue that since a premise of capitalism is self-determination, the individual must have a say in their situation and experience. If an individual feels that she can’t control her life she is thus alienated from the premise of self-determination. If she feels that she can control her life but this feeling is not realised, meaning that there is no objective possibility to control or steer her life, there is no self-determination and thus alienation persists even though it is not perceived. The result tells us that on-call employment can be used both as a way to increase the freedom and self-determination over one’s life and hinder it, it can instrumentalise life and work in a specific way, and it can hinder the control over social relations, both in and outside of work. As a result, even though they all experience abstract alienation, their level of concrete alienation differs.
|
|
| 8. |
- Alfonsson, Johan, 1985
(författare)
-
Det otrygga arbetslivet i Sverige - Dess framväxt och konsekvenser
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Otryggheten i det svenska arbetslivet har ökat under de senaste decennierna. Inga andra länder har haft så drastiska förändringar som Sverige. Fler arbetar med tillfälliga kontrakt eller som bemannings anställda och på senare år har en ny form av gigarbetare dykt upp som ofta helt saknar anställning. I Det otrygga arbetslivet i Sverige beskrivs orsakerna bakom förändringarna och vilka konsekvenser de har fått för de anställda och för arbetslivet i stort. Författaren visar genom att ta upp makroekonomiska och politiska förändringar att det har skett en förskjutning på arbetsmarknaden som har förflyttat makten från arbetstagarna till arbetsgivarna, vilket har underminerat de anställdas trygghet. Olika anställningsformer leder till skilda typer av otrygghet och arbetsmiljö problem. Med utgångspunkt i maktresursteori och klassteori söker författaren svar på varför otryggheten har ökat för vissa grupper och inte för andra. Boken riktar sig till universitetsstudenter i främst sociologi och arbetsvetenskap, till fackligt aktiva samt till alla med intresse för politik och svensk arbetsmarknad.
|
|
| 9. |
- Alfonsson, Johan, 1985
(författare)
-
(O)frihet i den flexibla kapitalismen
- 2022
-
Ingår i: Bortom systemskiftet : mot en ny gemenskap. - Stockholm : Verbal förlag. - 9789189155916 ; , s. 235-256
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Alfonsson, Johan, 1985
(författare)
-
Tillsammans med de nyss levande
- 2022
-
Ingår i: Lägga döden till rätta. - Stockholm : Santérus Förlag. - 9789173591805 ; , s. 41-52, s. 41-52
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
