| 1. |
- Agevall, Lena, et al.
(author)
-
Albert O. Hisrchmans liv och verk
- 2008
-
In: Sorti eller protest. - : Arkiv Förlag, Lund. ; , s. 7-12, s. 7-12
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
- Jönhill, Jan Inge
(author)
-
Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori
- 1997
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis is divided into two main parts. The first part is an exposé of Niklas Luhmann’s comprehensive sociological systems theory. Systems theory is a theory focusing upon the distinction between system and environment. In the first chapter the systems theoretical foundations as related to theory of science, its basic methodology, its central concepts and their historical development are presented and discussed. In the second and third chapter the presentation and discussion takes its point of departure in the two primary levels of analysis: the theory of social systems as communication systems; and the as well special as general theory of society as social system, respectively. One of Luhmann’s many challenging thesis – inspired by the phenomenology of Schutz and the second order cybernetics of von Foerster – is that the sociologist primarily is an observer of observations of (other) observations; another that social systems operate as autopoietic systems, i.e. as self-referential and “self-producing”, operatively closed, but cognitively open systems. The theory of society comprises of four parts: 1) the theory of communication media, 2) of evolution, 3) of differentiation, and 4) of society’s self-description. According to the theory of differentiation, the systems of economy, politics, law, science, family, etc., are operating as functions systems in the system of society. One conclusion of the analysis is that in modern society the distinction between inclusion and exclusion is a main, guiding distinction for the understanding of how persons are connected to society. The second part of the thesis is a systems theoretical analysis of the ecological environmental problems of society, thereby showing the relevance of systems theory in the understanding a contemporary sociological issue. The analysis is carried out around three theses: 1) Society can only relate and react to the environmental problem through communication; 2) Modern society is, to a high degree, dependent upon technology. Therefore, it is exposed to risks. Risk should be seen mainly as a form of danger caused by decisions of one’s own. Risk is thus not contrary to security, but a distinction between danger and risk; 3) Functional differentiation, which is shown to have a lot of advantages to the modern complex society, also causes great difficulties in attempting to solve environmental problems. However, this insight brings, as is shown, the only key to solutions. The environmental issue makes more urgent not only the development of an ”environmental sociology”, but first and foremost a general theory of society.
|
|
| 3. |
-
Nation i ombildning : essäer om 2000-talets Sverige
- 2018. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism — inte rädsla och hot?
|
|
| 4. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(author)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
In: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 5. |
- Basic, Goran, 1972-
(author)
-
Etnicitet i ungdomsvården – förslag till fortsatt värdegrundsarbete
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta utkast utgör en redovisning av ett uppdrag som jag fick av Forsknings- och utvecklingsenheten vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Uppdraget bestod i att, under en tvåmånadersperiod (april och maj 2009), granska och urskilja etnicitetsmarkörer i det empiriska material som samlats in under intervjuer och möten med aktörerna i ett samarbetsprojekt i ungdomsvården (MVG-projektet). Tanken var att studien skulle ge några förslag på strategier i det fortsatta värdegrundsarbetet inom SiS. I detta utkast analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit. Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar. Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm.
|
|
| 6. |
- Basic, Goran, 1972-
(author)
-
Fältarbete och nya frågeställningar – exemplet Bosnien
- 2008
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- I detta utkast analyseras forskningsprocessens olika steg, från problemformulering till analys av data, och de kritiska val man ställs inför. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer. Känslorna under fältarbetet diskuteras.
|
|
| 7. |
- Basic, Goran, 1972-
(author)
-
Konkurrensen om offerrollen i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien
- 2014
-
In: Tidsskrift for samfunnsforskning. - 0040-716X .- 1504-291X. ; 55:2, s. 203-228
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this article is to analyse verbally portrayed experiences of 27 survivors of the 1990’s war in northwestern Bosnia. My focus is on describing how the interviewees portray the social phenomenon of «victimhood» and on analysing the discursive patterns that contribute to construction of the category «victim». When, after the war, different actors claim this «victim» status, it sparks a competition for victimhood. The competition between categories seems to take place on a symbolic level. By reproducing this competition for the victim role, all demarcations, which were played out so skilfully during the war, are kept alive.
|
|
| 8. |
- Basic, Goran, 1972-
(author)
-
Krig och brott : Definitioner av kriminalitet i ett bosniskt efterkrigssamhälle
- 2005
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- What is percieved as a crime in war time varies depending on the war at issue, the eventual peace, the victors and the victims. This study focuses on the resolution of rules that occured in Ljubija, a town in the north-western part of Bosnia-Herzegovina, during the the war 1992-1995, and how it created new conflicts and group formations that live on after the war. After the war a competition for the victim-role took place between different communities. The empirical part of the study is based upon observations in Ljubija, newspaper articles from the area and conversational interviews. The material was analysed using Emile Durkheim’s view on criminality in the society, Georg Simmel’s analysis on reconciliation and Nils Christie’s term “the ideal victim”. I also discuss my own emotions and thoughts as a fieldworker during the study.
|
|
| 9. |
- Basic, Goran, 1972-
(author)
-
Om etniska enklaver och samhällsförändringar efter ett krig
- 2008
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Syftet med detta utkast är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer. Utvecklingen under och efter kriget har gjort att folk i Ljubija grupperas i tre skikt. En grupp består av bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija (Ljubijabor); sen har vi gruppen med bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien (alltså flyktingar) och till slut har vi gruppen som består av bosnienmuslimer och bosnienkroater som etniskt rensades från Ljubija och efter kriget återvände dit (återvändande). Grupperna som nu finns i Ljubija förefaller relativt sammansmälta och samarbete samt interaktion mellan dem finns. Individer som bor i dagens Ljubija pratar med varandra när de träffas på gatorna och i kaféer. Fördelningen mellan ”vi” Ljubijabor, ”de” flyktingar och ”de” återvändande tycks för det mesta utspela sig på en symbolisk nivå. För Ljubijabor är både flyktingarna och de återvändande grupper som nämns i ett negativt sammanhang. Å ena sidan vill flyktingarna inte assimilera sig och med tiden har de kommit att utgöra majoriteten i Ljubija vilket i sin tur gör att Ljubijaborna pressas att följa deras normer och värderingar. Å andra sidan har de som återvänt (alltså bosnienkroater och bosnienmuslimer) en bättre ekonomisk situation än Lubijaborna och det skapar avund från Ljubijaborna sida. Det sociala livet i Ljubija, i intervjuades ögon, har förändrats till det sämre. De intervjuade brottas med banal nationalism, extrem fattigdom, sämre sjukvård, ökad kriminalitet och vissa tendenser till anarki i samhället. Rådande sociala relationer i Ljubija markeras på ett sådant sätt att motsättningar och en samhällelig nedgång lyfts fram och dramatiseras. Vad det gäller banal nationalism i Ljubija kan man säga att den reproducerar en viss oförsonlighet eftersom den håller de nationalistiska symboler och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv. Utvecklingen gjorde också att Ljubija blev en arena för olika utspel mellan vi och de. I den studien kan vi paradoxalt nog märka att etnisk och religiös tillhörighet inte behöver bli ett huvuddrag i vi/de-perspektivet. För den banala nationalismen emellertid är sådan tillhörighet nästan ett måste. Utgruppen som konstrueras hos banal nationalism definieras i termer av etnisk eller religiös tillhörighet.
|
|
| 10. |
- Basic, Goran, 1972-
(author)
-
Ritualer i koncentrationslägret : Avståndstagande, moral och anpassning i före detta lägerfångars berättelser från Bosnien
- 2013
-
In: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 115:3, s. 225-243
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article portrayed experiences of former inmates that were placed in the concentration camps in the beginning of the war in Bosnia and Herzegovina in the 1900s are being analyzed. The article is based on 13 interviews with former inmates and close relatives that currently live in Sweden, Denmark and Norway. The purpose with the article is to describe the social interaction rituals that are being retold after a stay in concentration camps and also to identify how these interactions get dramatized symbolically. In addition, the moral that emerges in the description is analyzed. All the interviewed in the study describe themselves as victims. Throughout the narratives about crimes and encroachment in the camps the interviewed individual’s take distance from the actions of the guards and the category concentration camp- placed. Retelling violations and resistance rituals show that the space for individuality in the camps were toughly limited but a resistance and status rituals together with adaptation to the living conditions in the camps seems to have generated a space for enhanced individualization. To possess somewhat control and have the opportunity to provide resistance seems to give an emotion of honor and self-esteem to the camp prisoners, not only during but also after the time of war.
|
|
