| 1. |
- Fors, Fredrik, 1973-
(author)
-
Bombattentat i London : Terrorism och institutionaliserad krishantering
- 2005
-
Book (other academic/artistic)abstract
- CRiSMART, Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier vid Försvarshögskolan i Stockholm, forskar, utbildar inför och sprider kunskap om nationell och internationell krishantering. Forskningen vid CRiSMART handlar om att ta reda på hur beslut fattas och kommuniceras under extrem press i politiska, polisiära eller militära kriser samt vid andra extraordinära situationer. CRiSMART bygger broar mellan praktiker och forskare i syfte att stärka den nationella och internationella europeiska krishanteringsförmågan.Studien ”Bombattentat i London: Terrorism och institutionaliserad krishantering” syftar till att ge insikter i det brittiska systemet för kontraterrorism, mer specifikt hur bombattentat hanteras. Därför genomförs två fallstudier av framförallt polisens arbete med terrorattacker i den brittiska huvudstaden. Vidare ska studien fungera som en omvärldsanalys för svensk räkning.Dels studeras ett bombdåd i Docklands den 9 februari 1996, dels ett attentat i Ealing i västra London i augusti 2001. Attentatet i Docklands blev ett abrupt slut på en 17 månader lång vapenvila. Den kraftiga bomben orsakade omfattande förödelse. Två människor dödades och över hundra skadades, medan materiella värden för 170 miljoner pund förstördes. 2001 exploderade en betydligt mindre sprängladdning i stadsdelen Ealing. Ett tiotal människor skadades, men inga dödades.Båda attentaten utfördes i mångmiljonstaden London, med de många utmaningar som det innebar för polisen; svårigheter att utrymma områden, symboliska värden,omfattande massmedial bevakning, samt stora kommersiella och politiska intressen som stod på spel. Dessa faktorer är även en del av orsaken till att terrororganisationerna väljer att utföra attentat i London och också ursprunget till uttrycket ”en bomb i London är värd tio i Nordirland”.Polisens arbete med bombattentaten följde diverse rutiner som mejslats fram under decennier av konflikt. Procedurerna användes både i det operativa arbetet innan bomberna exploderade och i det efterföljande utredningsarbetet.I studiens avslutande kapitel pekas på möjliga svenska lärdomar från de brittiska erfarenheterna. Vad kan Sverige lära från ett land med mångårig erfarenhet av terrorism?Andra relaterade studier inom CRiSMARTs CM Europe-program är I krisen prövas ordningsmakten (Hansén och Hagström, Jure förlag 2004), Bombattentatet i Myyrmanni köpcentrum 2002 (Deverell m fl 2004), Bombkrisen i Frankrike 1995 (Sundberg 1998) och Mc-krig i Sverige och Norden 1994 – 1997: krishantering vid en transnationell utmaning (Svedin 1998).Fredrik Fors är analytiker vid CRiSMART vid Försvarshögskolan i Stockholm.
|
|
| 2. |
- Fors, Fredrik, 1973-
(author)
-
Militär terrorismbekämpning
- 2005
-
In: Vårt försvar. - Stockholm : Allmänna försvarsföreningen. - 0042-2800. ; :4, s. 20-22
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Försvarsmakten ska kunna stödja polisen vid terroristbekämpning, enligt Olof Egerstedts utredning. Här skildras utredningens förslag och bakgrund. Författaren drar slutsatsen att det nu är dags att utreda reformbehov inom Säkerhetspolisen, den öppna polisen och andra centrala myndigheter som berörs av terrorismbekämpning.
|
|
| 3. |
- Fors, Fredrik, 1973-
(author)
-
Regional samverkan inom krisberedskap. Dalarnas län, Jönköpings län och Kalmar län
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport visar på hur samverkan fungerar på regional nivå inför ett krisförlopp, i Kalmar, Jönköpings och Dalarnas län. På uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten studeras i rapporten ett antal krishanteringsråd för regional samverkan. Rapportens målsättning är att stödja regionala aktörer i utvecklandet av samverkansformer. I studien presenteras därför olika modeller för hur samverkan kan bedrivas, pekas på vinster med samverkan, vilka svårigheter som finns och hur framgångsfaktorerna ser ut. Länsstyrelserna i Kalmar, Jönköpings respektive Dalarnas län har sedan några år tillbaka bedrivit regional samverkan med inriktning på krishantering. Generellt sett har arbetet drivits framåt och fördjupats efter olika typer av kriser och andra påfrestningar. Händelser som förberedelserna inför millennieskiftet, stormen Gudrun, översvämningar, tsunamin och befarade utbrott av fågelinfluensan har understrukit och förtydligat vikten av att företrädare på den regionala nivån är samövade och ger samlad information till allmänheten.
|
|
| 4. |
- Fors, Fredrik, 1973-, et al.
(author)
-
Shaken, not stunned : The London Bombings of July 2005
- 2006
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Executive summary - The bombings of July 2005 On July 7th, the morning rush hours in London formed the backdrop for the first suicidebombings in Western Europe in modern times. Three different parts of the London subwaysystem were attacked around 08.50: Aldgate, Edgware Road, and Russell Square. The three Tube trains were all hit within 50 seconds time. A bomb on the upper floor of a double-deckerbus at Tavistock Square was detonated at 09.47. In the terrorist attacks, four suicide bombers detonated one charge each, killing 52 people. Seven people were killed by the blasts at Aldgate, six at Edgware Road, 13 at Tavistock Square, and 26 at Russel Square – in addition to the suicide bombers themselves. More than 700 people were injured. Hundreds of rescue workers were engaged in coping with the aftermath. Over 200 staff from the London Fire Brigade, 450 staff and 186 vehicles from the London Ambulance Service, several hundred police officers from the Metropolitan Police and from the City of London Police, as well as over 130 staff from the British Transport Police were involved. Patients were sent to 7 area hospitals.
|
|
| 5. |
- Andersson, Emmelie, et al.
(author)
-
När myren blir som fnöske : En utvärdering av Fortifikationsverkets hantering av skogsbränderna 2018
- 2019
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Under sommaren 2018 utbröt ett stort antal skogsbränder runt om i Sverige på grund av det ihållande varma och torra vädret. Bränder uppstod även på flera av Fortifikationsverkets fastigheter. Den största brandutvecklingen skedde på Älvdalens skjutfält i Dalarna och krävde en gemensam insats från kommunala räddningstjänsten, Fortifikationsverkets egen personal, Försvarsmakten, Hemvärnet och frivilliga för att hantera. Som fastighetsägare ansvarade Fortifikationsverket främst för eftersläcknings- och bevakningsarbete. Fortifikationsverkets hantering av bränderna innehöll många positiva delar: initiativförmåga, improvisation och engagemang. Människor ville och kunde göra en insats. Alla dessa är viktiga komponenter i krishantering. Då detta är en av de största händelserna som Fortifikationsverket har fått hantera så har det lett till en rad nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att utveckla myndighetens krisberedskap, men också till totalförsvarsplaneringen.Fortifikationsverket gav Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (FHS/CTSS) i uppdrag att dels utvärdera myndighetens insats i hanteringen av skogsbränderna vid Älvdalens skjutfält, och dels myndighetens generella förmåga att hantera uppkomna kriser. Underlaget till utvärderingen består dels av en analys av de dokument som togs fram under insatsen, av myndighetens instruktioner och planer samt av gällande författningar. Därtill har intervjuer genomförts med medarbetare och chefer inom Fortifikationsverket som satt på viktiga krisledningsfunktioner vid insatsen, samt med räddningstjänsten som samverkade med Fortifikationsverket under bränderna. Utvärderingen har resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer som presenteras kortfattat nedan. Rapporten har även kompletterats med en bilaga, ”Typfall skogsbrand”. Bilagan består av ett scenario där utbredda skogsbränder drabbar Fortifikationsverkets fastigheter och olika situationer uppstår som måste hanteras av myndigheten. Därutöver finns en checklista som kan fungera som stöd både före, under och efter en händelse, till exempel en skogsbrand. Bilagan är tänkt att användas till utbildning, övning och planering.
|
|
| 6. |
- Fors, Fredrik, 1973-, et al.
(author)
-
Fördjupad uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap : Tema Inriktning och Samordning
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Crismart har genomfört en effektutvärdering av tolv 2:4-projekt med olika löptider. Projekten har bland annat genomförts av länsstyrelser, MSB och andra myndigheter. Syftet var att stödja MSB:s uppföljning av 2:4-projekt utförda inom åtgärden inriktning och samordning. Detta ska ske genom att projektens påverkan på krisberedskapsförmågan utvärderas.I vår analys av de resultat och effekter som uppnåtts i de studerade 2:4-projekten framkommer ett antal större mönster rörande förutsättningarna för projekten att resultera i någon slags systemeffekt. Vi kan se:- att det finns en inneboende problematik i hur effekter kan och bör mätas och utvärderas på systemnivå, inte bara ur ett utvärderingsmetodologiskt perspektiv utan även på ett mer praktiskt plan i hur 2:4-projekt drivs och kvalitetssäkras,- att 2:4-anslagets avgränsning skapar problem för långsiktighet och förvaltning av de resultat som projekten mynnar ut i,- att det samtidigt finns en risk att anslaget över tid får en skev inriktning på grund av hur denna systemnytta kan mätas och värderas,- och att anslagets utformning skapar hinder för vilken slags systemnytta som går att uppnå baserat på vilka aktörer som har möjlighet att bidra till och dra nytta av projekten.
|
|
| 7. |
- Engström, Mariana, et al.
(author)
-
Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensa 2021
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) fick i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av hur Jordbruksverket har hanterat fågelinfluensautbrottet våren 2021. Projektets syfte är att identifiera specifika lärdomar från Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021 och relatera dem till mer generell planering för krisberedskap och totalförsvar. Målet med rapporten är att göra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021. Rapporten kommer även att redogöra för rekommendationer för Jordbruksverkets vidare arbete med krisberedskap och totalförsvarsplanering. Analysen undersöker perioden 1 januari 2021 till och med 24 april 2021.Vintern 2021 inträffade ett fågelinfluensautbrott i Sverige. Jordbruksverket hade då i uppgift att leda och hantera bekämpningen, enligt Epizootiförordningen. Händelsen kom att involvera ett stort antal aktörer, allt från myndigheter på central, regional och lokal nivå till privata aktörer och frivilliga förstärkningsresurser. Denna analys tittar främst på hur Jordbruksverket hanterat utbrottet internt i höjd krisledning samt i grundberedskap. Utbrottet skedde samtidigt som covid-19-pandemin pågick vilket medförde att en stor del av Jordbruksverkets medarbetare arbetade på distans under perioden. Därför hölls majoriteten av möten och diskussioner digitalt. Jordbruksverket hade under tidigare år gått upp i höjd krisledning vid ett eller ett par tillfällen medan majoriteten av utbrotten hade hanterats i linjen. Skiftningarna i krisledningsnivå, från grundberedskap till höjd krisledning och vice versa, medförde initialt ökad arbetsbelastning för djuravdelningen både gällande arbetsrutiner, administration samt att medarbetare och ledning flyttades från linjen till krisorganisationen.Under analysen har ett antal lärdomar och rekommendationer utkristalliserats:Många av de nedanstående iakttagelserna är centrala inom totalförsvar och krisberedskap: mental beredskap, operativ förmåga, vilja att agera, omvärldsbevakning, förstärkning för uthållighet, bra stabsarbete, robust och säker kommunikation. Detta är därmed områden som är relativt förutsägbara inom totalförsvar och krisberedskap. Även om krisens natur generellt sett är svårförutsägbar kommer dessa områden på ett eller annat sätt att beröras.Jordbruksverket är en myndighet med vana att agera operativt vid skarpa insatser då det relativt ofta inträffar oväntade händelser inom myndighetens ansvarsområde, inte minst utbrott av djursmitta. Detta har sannolikt gett åtminstone delar av Jordbruksverkets personal en mental beredskap och en vilja att agera vid kriser. Detta är mycket värdefulla egenskaper inom totalförsvarsplanering och krisberedskap, jämfört med den alltför vanligt förekommande inställningen inom svensk krishantering – att avvakta och därmed hamna på efterkälken.Kriser innebär osäkerheter. Ett sätt att minska oklarheter samt att skaffa sig en bättre förmåga att hantera uppkomna situationer är att tidigt dra på med resurser. Det är bättre att ha relativt gott om resurser tillgängliga och kunna skala ner om resurserna inte behövs, jämfört med att tvingas skala upp samtidigt som en eskalerande situation ska hanteras. Jordbruksverket gick vid fågelinfluensautbrottet tidigt upp i höjd krisledning. Krisorganisationen aktiverades redan två dygn efter att den första misstanken inkom via Tjänsteman i beredskap (TiB). Det är snabbt agerat.Skillnaden i att arbeta i linjen eller i krisorganisationen bör minskas så att rutiner, stödsystem och beslutsgång är så lika som möjligt i vardag och kris. Att arbeta på olika sätt, med flera olika system har uppfattats ge merarbete. Ett specifikt exempel på detta är stödsystemet LEIF som används i stor utsträckning i höjd krisledning men i begränsad omfattning i linjearbete vid grundberedskap.Stabsarbetet tycks ha fungerat väl, liksom den generella krishanteringen, tack vare engagerade medarbetare. Adjungerandet av personal till krisledningen bör förtydligas, med andra ord vilken funktion, vilken kunskap samt vilket mandat som behövs. Djuravdelningen berörs oftast vid kriser inom Jordbruksverkets ansvarsområden. Sannolikt bör därför en representant från djuravdelningen få en ordinarie roll med fullt mandat i krisledningen och delta i beslutsfattandet kring hantering och krisledningsnivåer.Jordbruksverket tycks ha en god omvärldsbevakning inom områden som rör dess verksamhet, exempelvis olika djursjukdomar. Omvärldsbevakning är en central del i krisberedskap, något som möjliggör för en organisation att tidigt fångaupp tecken på att inte allt står rätt till, samt att anpassa beredskapen därefter. Dessa funktioner verkar ha fungerat som avsett gällande upptäckten och hanteringen av fågelinfluensa. Denna förmåga bör behållas.Jordbruksverket bör ytterligare förankra och förtydliga vilka kriterier som finns uppställda för att skifta krisledningsnivå. Detta för att skapa mer förståelse för skiftningarna i krisledningsnivå och för att undvika att djuravdelningen och krisledningen hamnar i otakt gällande höjning respektive återgång i krisledningsnivå. Dessa skiftningar innefattar en hel del förändringar i arbetssätt och rutiner samt beslutsgång.För att säkerställa uthållighet i krisorganisationen bör Jordbruksverket i förväg ha förberett en förstärkningsorganisation (top up-organisation). Detta kan göras exempelvis med avtal som redan förhandlats med lämpliga aktörer från vilka Jordbruksverket kan avropa personal. Inspiration kan då hämtas från förstärkningar av arbetet i fält med hjälp av Hemvärnet, Blå stjärnan, Lottakåren och Frivilliga Automobilkåren. Förstärkningar i fältarbetet tycks ha fungerat väl och bör behållas, men ur ett totalförsvarsperspektiv ska man vara medveten om att delar av ovanstående förstärkning har krigsplaceringar som omöjliggör stöd vid höjd beredskap beslutad av regeringen. Med detta i åtanke ger det (ännu) bättre redundans och uthållighet om avtal även träffas med andra aktörer.Covid-19-pandemin pågick samtidigt som fågelinfluensautbrottet hanterades. Pandemin gjorde att majoriteten av Jordbruksverkets personal arbetade på distans. Detta bidrog möjligen till att problem med uthållighet och stress i krisledningen inte uppmärksammades tillräckligt tidigt. Det hade därför sannolikt varit fördelaktigt att samla åtminstone delar av den centrala personalen till stabsarbete på plats fysiskt på Jordbruksverket - på ett smittsäkert sätt.Vid fågelinfluensahanteringen behöll djuravdelningen i stort den grupp som arbetade i höjd krisledning även vid det första tillfället när man återgick till grundberedskap. Vid händelser som rör djur bör Jordbruksverket på samma sätt överväga att skapa en tillfälligt sammansatt grupp på djuravdelningen som arbetar under hela händelsens gång. Detta dels för att skydda linjearbetet men även för att undvika tidskrävande merarbete i arbetet mellan skiftningarna i krisledningsnivå. Förstärkningsresurser till denna tillfälligt sammansatta grupp kan planeras i förväg för att säkerställa uthålligheten.Konventionella kommunikationssystem har använts under händelsen, däribland mail, SMS, samarbetsytor, Rakel och liknande. Detta är system som har en låg skyddsnivå för informationen, vilket ofta kan vara tillräckligt. Men ur ett totalförsvarsperspektiv måste man också ta hänsyn till att en kvalificerad antagonist kan avlyssna och påverka. Jordbruksverket bör därför säkerställa att antalet personer som kan hantera robusta och säkra kommunikationer är tillräckligt, samt överväga att använda sådana system även vid mindre och större utbrott, för att öka Jordbruksverkets redundans och totalförsvarsförmåga.
|
|
| 8. |
- Fors, Fredrik, 1973-, et al.
(author)
-
Kunskapsväg till totalförsvar : Rapport om kunskapshöjningen för Länsstyrelsen i Gotlands län och Försvarsmakten, P18 - utvecklingssatsning Gotland 2018-2020
- 2021
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Försvarshögskolan har på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län och Försvarsmakten, P18, tagit fram en rapport för att beskriva lärandet inom Utvecklingssatsning Gotland (UT). UT har bedrivits sedan januari 2018 och skulle ha avslutats vid 2020 års utgång. Regeringen beslutade emellertid den 22 oktober 2020 att förlänga UT ytterligare ett år. Perioden som studeras i den här rapporten inleds augusti 2019 och avslutas november 2020.Som material för rapporten har framförallt intervjuer av tolv personer anställda vid vid länsstyrelsen och vid P18 genomförts. Till stor del vilar således rapporten på självskattningar. Vidare har fokusgrupper, observation vid stabsövningen RSÖ19 samt dokumentanalys använts. Totalförsvarsövning 2020 hade erbjudit fler tillfällen för deltagande observation, men på grund av coronapandemin sköts flera delövningar upp och detta tillfälle uteblev. Emellertid är det sannolikt att aktörernas faktiska hantering av pandemin har kunnat utgå från det arbete med totalförsvarsplanering som UT har inneburit.Målet med rapporten har varit att ge uppdragsgivarna ett underlag som redogör 1) för den kunskapshöjning som medverkande i projektet anser att de tillskansat sig inom ramen för projektet, och 2) ett underlag för vidare beslut avseende kunskapsutveckling och kunskapshöjande åtgärder inom ramen för totalförsvar på Gotland. Det tredje målet var att se hur erfarenheter från RSÖ 19 och TFÖ2020/FMÖ2020 bidragit till kunskapsutvecklingen. De flesta övningar ställdes in på grund av covid-19, vilket medförde att målet ströks.Författarna anser att det är sättet som länsstyrelsen och P18 har valt att arbeta på som har utgjort grunden för den relativt stora kunskapshöjning som man har nått under perioden 2018-2020. Sättet att arbeta på utgör samtidigt UT:s framgångsfaktorer:· Totalförsvarsplaneringen dimensioneras utifrån krigets krav.· Civila och militära aktörer samarbetar nära för att öka förståelsen för varandras behov och utmaningar.· Totalförsvarsplaneringen drivs som linjearbete, inte som ett projekt.· Ledningarna på länsstyrelsen och P18 är djupt engagerade och tydliga i sin prioritering av totalförsvarsplaneringen.· En förutsättning för effektiv totalförsvarsplanering är att alla som arbetar med det i stora drag förstår och accepterar det försämrade omvärldsläget som en utgångspunkt för arbetet.· Företag involveras tidigt i totalförsvarsplaneringen, eftersom en stor del av de viktigaste samhällsfunktionerna är ägda av näringslivet.· Genomför flera, mindre övningar snarare än få, stora övningar.
|
|
| 9. |
- Fors, Fredrik, 1973-, et al.
(author)
-
Pressured to learn? Swedish police experiences of curbing organized crime
- 2014
-
In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. - Stockholm : Informa UK Limited. - 1404-3858 .- 1651-2340. ; 15:1, s. 1-16
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This research takes an interest in the police’s capacity to learn and adapt in an ongoing policy failure. Using the literature on organizational learning and adaptation, it investigates how the police combine exploration of new possibilities and exploitation of old certainties. This article delves into the Swedish police’s adaptation to a wave of organized and aggravated robberies that in the years around 2005 seemed out of control. It argues that the Swedish police need to create organizational ambidexterity by implementing a mix of exploitation and exploration, as well as engaging societal actors external to the police when old practices run dry. This means that the law and order sector needs to refine their competences, utilize new ideas, and promote innovation from companies and other authorities for dealing with the tasks at hand. Furthermore, the organizational theory tool-box has proven that it has great potential for diagnosing current learning and adaptation efforts within the law and order sector, as they happen.
|
|
| 10. |
|
|
