SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP Statsvetenskap) ;lar1:(hb)"

Sökning: AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP Statsvetenskap) > Högskolan i Borås

  • Resultat 1-10 av 134
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Langelotz, Lill (författare)
  • Bolognaprocessen : ett pedagogiskt utvecklingsarbete eller en administrativ implementering?
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under läsåret 2006-2007 har förändringarna i högskoleförordningen (SFS 2006:1053) och Bolognaprocessens inverkan på högre utbildning varit högaktuell på högskolor och universitet runt om i landet. Bakgrunden till förändringarna som trädde i kraft 070101 i högskoleförordningen finns i stor utsträckning i den så kallade Bolognaprocessen, en deklaration mellan 45 länder i Europa som främst syftar till att stärka Europa som en utbildningskontinent, öka anställningsbarhet och främja rörlighet för studenter och anställda. Till de operativa målen hör bland annat att dela in utbildningen i tre nivåer (grund-, avancerad och forskarnivå) och göra nya examensbeskrivningar. Dessutom har ett nytt poängsystem införts där 60 högskolepoäng motsvarar ett års studier, tidigare 1p motsvarar idag alltså 1,5 hp. Ett nytt 7-gradigt betygssystem införs vid flera lärosäten (ECTS) och diskuteras även inom HB. De studenter som i samband med kursstart begär att få betygssättas i detta system har rätt till det. Det som kan anses vara den största och kanske viktigaste förändringen är att man övergår från ett lärar- och kurscentrerat till ett studentcentrerat och målfokuserat synsätt i och med att studentens lärandemål (learning outcomes/förväntade studieresultat) ska uttryckas i alla kurs- och utbildningsplaner. Detta har inneburit att alla kurs- och utbildningsplaner har skrivits (eller ska skrivas) om. Det innebär också, för en del, ett nytt ”tänk”. Framförallt innebär det att lärare måste synliggöra sitt ”tänk” kring målen med kursinnehåll och undervisning, studentens lärande är i fokus.
  •  
2.
  • Sivenbring, Jennie, 1975, et al. (författare)
  • The good, the bad, and the ugly - Involving civil society organizations in Nordic policy for preventing extremism
  • 2023
  • Ingår i: Journal of Civil Society. - 1744-8689 .- 1744-8697.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this article, we use critical policy analysis to explore how Nordic national policies express the purposes and positions of civil society organizations (CSOs) in efforts to prevent violent extremism (PVE). Furthermore, we analyze how the problem of extremism is constituted by this involvement. While the paper finds that CSOs are positioned as important actors, much due to their autonomous character and their legitimacy among target groups, the purposes and measures suggested in policy may harm their voluntary character. Furthermore, the analysis shows that the problem with extremism is mainly placed within the realms of religious communities and thereby runs the risk of (re)producing ideas of Islam as an extreme, anti-democratic religion. In extension, the well-intended involvement of CSOs in policy to prevent violent extremism might, in its current form, jeopardize the democratic rights of freedom of organization and freedom of speech and religion.
  •  
3.
  • Blomgren, Roger, et al. (författare)
  • Att styra genom samverkan : Genomförandet av kultursamverkansmodellen i Jämtlands och Kronobergs län
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och statlig nivå i den svenska kulturpolitiken har länge debatterats. 2009 beslöt riksdagen att en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet skulle inrättas. Det som kommit att kallas kultursamverkansmodellen berör i högsta grad ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer och den står idag under implementering. I denna rapport studeras om och i så fall hur kultursamverkansmodellen har bidragit till att förändra den regionala och kommunala kulturpolitikens organisation och innehåll i Jämtland och Kronoberg. Studien, som fokuserar på kultursamverkansmodellen som ett uttryck för förändrad verksamhetsstyrning, vägleds av två övergripande frågeställningar:  Om och i så fall hur medför kultursamverkansmodellen en förändrad verksamhetsstyrning i Jämtland och Kronoberg, med särskilt fokus på relationen mellan regional och kommunal nivå?  Får en eventuellt förändrad verksamhetsstyrning konsekvenser för kulturpolitisk organisation och kulturpolitiska prioriteringar i Jämtland och Kronoberg och i så fall vilka? Studiens analysram utgörs av implementeringsteori och teorier om de vanligast förekommande styrningsredskap som det offentliga kan använda sig av för att genomföra politik, närmare bestämt styrning genom normbildning, organisation respektive regleringar. I studien belyses hur dessa styrningsredskap används i genomförandet av kultursamverkansmodellen. Studiens material består av dokument och intervjuer. Dokumenten utgörs huvudsakligen av kulturpolitiska styrdokument på i första hand regional och kommunal nivå, men även i viss utsträckning på statlig nivå. Semi-strukturerade intervjuer i Jämtland och Kronoberg har därtill genomförts med regionala och kommunala kulturpolitiker i ledande ställning, samt med motsvarande på tjänstemannasidan. Ett första resultat är att kultursamverkansmodellen medfört en förändrad verksamhetsstyrning i både Jämtland och Kronoberg. Denna förändring består i en förtätad dialog mellan regionala och kommunala kulturpolitiska instanser. Kultursamverkansmodellen har således bidragit till att förstärka en förändrad verksamhetsstyrning i relationen mellan regional och kommunal kulturpolitik, snarare än att modellen skapat radikalt nya former för verksamhetsstyrning. På liknande sätt har den statliga nivåns redan existerande styrning av såväl regional som kommunal kulturpolitik förstärkts snarare än radikalt förändrats; kultursamverkansmodellen har för den statliga nivån inneburit ett redskap att styra den regionala och kommunal kulturpolitiken starkare än tidigare. Ett andra resultat är att Kultursamverkansmodellens genomförande inte föranlett några förändringar i Jämtlands och Kronobergs kulturpolitiska prioriteringar. Professionell, institutionsbaserad konstnärlig verksamhet kvarstår som den regionala kulturpolitikens fokus. Detta resultat måste dock ses mot bakgrund av att modellen i de aktuella länen befinner sig i en etableringsfas, det vill säga förändringar kan eventuellt ske när modellen är inarbetad i de båda länen.
  •  
4.
  • Blomgren, Roger, et al. (författare)
  • Varför regional kulturpolitik? Exemplet Sverige
  • 2013
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • I detta paper belyser vi regional kulturpolitik i ett svenskt sammanhang, med huvudfokus på de legitimitetsproblem som denna kulturpolitik hittills uppvisat. Legitimitetsproblemen utforskas från tre olika perspektiv, där det första rör den regionala nivåns position i en nationell kontext. Det andra perspektivet riktar in sig på regionernas interna sammanhang och handlar om kulturpolitikens roll och ställning i den regionala kontexten, där legitimitet gentemot regionernas invånare står i centrum. Det tredje perspektivet är också internt och avser hur regionerna med hjälp av olika berättelser om ett regionalt mervärde försöker legitimera sin kulturpolitik. I papret försöker vi spåra orsakerna till att den regionala nivån i Sverige hittills fungerat primärt som ett instrument för att implementera statligt genererad kulturpolitik. Vi argumenterar för att svårigheterna för den regionala nivån att etablera sig som en autonom politisk aktör på det kulturpolitiska området tydligt relaterar till den regionala nivåns svårigheter med att överlag finna en förankring i en specifik och unik regional värdegemenskap.
  •  
5.
  • Eriksson, Erik, 1977 (författare)
  • Coproduction and inclusion: A public administrator perspective
  • 2022
  • Ingår i: International Public Management Journal. - : Informa UK Limited. - 1096-7494 .- 1559-3169. ; 25:2, s. 217-240
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article theorizes equality and inclusion in coproduction, from the perspective of public administrators. Coproduction may occur across the policy cycle and at the individual, group, and collective levels, and for reasons of both instrumentality (such as improved efficiency) and normativity (such as democracy). Participation of the disadvantaged in various modes of coproduction is essential if the solidarity principle (stipulating prioritization of those in greatest need) is to be taken seriously. However, their access may be hindered due to external exclusion (not having a place) and internal exclusion (not having a say). Whether inclusion of the disadvantaged is argued for in terms of sameness or difference, different reasons are addressed: justice (for the former) as well as additional perspectives and resources (for the latter). Policymakers and practitioners need to recognize that strategies of equality are likely to differ at various levels and modes of coproduction.
  •  
6.
  • Eriksson, Erik, 1977 (författare)
  • Representative co-production: Broadening the scope of the public service logic
  • 2019
  • Ingår i: Public Management Review. - : Informa UK Limited. - 1471-9037 .- 1471-9045. ; 21:2, s. 291-314
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Although the public service logic (PSL) has been an important equipoise to the predominant goods-manufacturing logic, there is potential to broaden its scope. An explicit integration of social context may contribute to an enhanced conceptual understanding of the PSL, at the same time addressing a major challenge in healthcare: disparities among population groups. A ‘representative co-production’ approach is suggested. In such an approach, group representatives’ knowledge and skills are used in evaluating, designing, and delivering services with the purpose of supporting other group members’ value co-creation. A case is provided, demonstrating representative co-production in access to preventive health services.
  •  
7.
  •  
8.
  • Abylaev, Mansur, et al. (författare)
  • Supply chain resilience of Kyrgyz textile companies in regional international trade integration
  • 2013
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The transitional period of the Kyrgyz economy from planned to free market economy modified the structure of the textile sector. The state owned big textile producers were fragmented into small sized private apparel manufacturers. The main success factor of transformation was the international trade regulation and international textile market conjuncture. Latest regionalization processes of Kyrgyz apparel exporting countries modify the existing competitive advantage of Kyrgyz apparel cluster and obligate to redesign the supply chain in order to withstand the disruption. The main purpose of the paper is to analyze the success factors of resilient supply chain during transitional period and the possibility of transferring from the global to a regional supply chain as the main resilience factor of Kyrgyz apparel companies.
  •  
9.
  • Albinsson, Lars (författare)
  • Citizens´ services : Nordic and Baltic research needs
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • What are the key issues in citizen-centric service development that research should address? People engaged in the development of services for citizens, both public and private, in six countries – Iceland, Sweden, Lithuania, Norway, Estonia and Latvia – have participated in half-day workshops during 2008-2009 to discuss the challenges research projects should take on, which output is needed and how to conduct them in order to better help service developers. This work has been a key part of the project “Citizens’ services – Turning Public Private outside in”. In general, the situation in the six countries is very similar and key findings include: • The need to improve cross- and inter-organizational service development. There are too many “silos”. • The need to better engage citizens in service design, to increase the use and effectiveness of services. • The need for more collaborative research projects with researchers, and public and private service developers in an action-oriented and experimental mode.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 134
Typ av publikation
rapport (39)
tidskriftsartikel (37)
konferensbidrag (24)
bokkapitel (21)
samlingsverk (redaktörskap) (4)
bok (3)
visa fler...
recension (3)
annan publikation (1)
doktorsavhandling (1)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (67)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (59)
populärvet., debatt m.m. (8)
Författare/redaktör
Löfström, Mikael, 19 ... (16)
Löfström, Mikael (13)
Andersson Malmros, R ... (13)
Jensen, Christian (9)
Jensen, Christian, 1 ... (6)
Johansson, Staffan (6)
visa fler...
Sivenbring, Jennie (6)
Solli, Rolf, 1953 (5)
Solli, Rolf (5)
Brorström, Björn (4)
Andersson, Thomas, 1 ... (4)
Gadolin, Christian, ... (4)
Mattsson, Christer (3)
Erikson, Martin G, 1 ... (3)
Nilsson, Viveka (3)
Sivenbring, Jennie, ... (3)
Andersson, Robin, 19 ... (3)
Demediuk, Peter (2)
Limberg, Louise (2)
Orlenius, Kennert (2)
Donatella, Pierre (2)
Czarniawska, Barbara (2)
Nelhans, Gustaf, 197 ... (1)
Andersson, T. (1)
Abrahamsson, Agneta (1)
Vibeke, Bing (1)
Abylaev, Mansur (1)
Torstensson, Håkan (1)
Larsson, Göran (1)
Lindahl, Göran, 1961 (1)
Backlund, Per (1)
Söderström, Eva (1)
van Laere, Joeri (1)
Nilsson, Jenny (1)
Lööw, Heléne (1)
Petersson, Hans (1)
Åkesson, Maria, 1963 ... (1)
Player-Koro, Catarin ... (1)
Albinsson, Lars (1)
Maurin Söderholm, Ha ... (1)
Svensson, Petra, 198 ... (1)
Burgess, Stephen (1)
Härenstam, Annika (1)
Wänström, Johan, 197 ... (1)
Björgo, Tore (1)
Berlin, Johan, 1975- (1)
Andersson, Dennis (1)
Poblete, León (1)
Andersson, Robin (1)
Kotonen, Tommi (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (24)
Högskolan i Skövde (5)
Chalmers tekniska högskola (4)
Högskolan i Halmstad (3)
Högskolan Dalarna (3)
visa fler...
Högskolan Väst (2)
Umeå universitet (1)
Uppsala universitet (1)
Linköpings universitet (1)
Lunds universitet (1)
Malmö universitet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (67)
Engelska (67)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (134)
Medicin och hälsovetenskap (5)
Naturvetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy