| 1. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Kommunsammanläggningarna 1952-1974 : Hur blev de politiskt möjliga?
- 2010
-
Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration. - Göteborg : University of Gothenburg. - 2000-8058 .- 2001-3310. ; 14:3-4, s. 3-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under perioden 1952–1974 genomfördes ett antal omvälvande förändringar av densvenska kommunstrukturen. På 22 år gick Sverige från 2 498 till 278 kommuner.Hur blir sådana omfattande reformer möjliga? Vi besvarar denna fråga genom attanalysera det politiska spelet bakom reformerna. Vi undersöker (a) de huvudsakligaargumenten för kommunsammanläggningarna, (b) grad av konsensus bakom besluten,(c) om, och i sådant fall vilka alternativ till reformerna som presenterades underde debatter som föregick dem, samt slutligen (d) hur man politiskt lyckades genomdrivadessa reformer. Vi ställer två olika förklaringsmodeller mot varandra; evolutionäraförklaringar, som betraktar sammanläggningarna som rationella tillpassningartill förändrade omvärldsförhållanden, ställs mot ett socialt konfliktperspektiv somförklarar sammanläggningarna utifrån deras fördelningseffekter. Vi argumenterar föratt vår analys av de svenska kommunsammanläggningarna ger stöd åt det socialakonfliktperspektivet.
|
|
| 2. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
A Normative Theory of Local Government : Connecting Individual Autonomy and Local Self-Determination with Democracy
- 2017
-
Ingår i: Lex Localis. - : Institut za Lokalno Samoupravo in Javna Narocila Maribor. - 1581-5374 .- 1855-363X. ; 15:2, s. 329-342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The issue of local government reform is high on the agenda in many developed democracies. The discussion is often framed in narrow terms, focusing on functional efficiency. In this article, we construct a normative argument for local government that values local government because it fulfills morally desirable purposes in itself, regardless of its functional efficiency. The argument is that the same foundational value – individual autonomy – constitutes the normative underpinning of both democracy and the right to local self-government. The implication is that if we value democracy, we must defend a strong and constitutionally protected local government.
|
|
| 3. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Anti-immigrant parties, local presence and electoral success
- 2012
-
Ingår i: Local Government Studies. - : Informa UK Limited. - 0300-3930 .- 1743-9388. ; 38:6, s. 817-839
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Does the local organisational presence of anti-immigrant parties affect their chances for electoral success? In order to answer this question, the article explores the potential of a supply-oriented explanation to anti-immigrant party success by examining the electoral advancements the Sweden Democrats (SD) made in the 2006 and 2010 elections. Our results indicate that traditional demand side-explanations to anti-immigrant party success can be successfully complemented by a ‘internal supply-side argument’ to make the electoral fates of these parties more intelligible. Whether the SD had a local organisational presence had a substantial effect on its results in the national election and on the probability of gaining representation in local councils. Thus, the party´s fate in the national as well as local elections was largely determined by whether or not it had a local organisational presence in Swedish municipalities.
|
|
| 4. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Fullmäktigeledamoten och mandatperioden
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör den andra rapporten i ett större forskningsprojekt om för-troendevaldas villkor i kommunpolitiken, ett projekt med särskilt fokus på indi-vider som för första gången fick ett förtroendeuppdrag i samband med valet 2014. Det övergripande syftet med föreliggande rapport är att uppmärksamma om erfarenheten av att komma in som ny i kommunpolitiken påverkar den nya politikerns syn på kommunpolitiken, på sig själv och sina möjligheter att på-verka. Utöver detta har vi också undersökt andra frågor, bland annat politi-kernas syn på förutsättningar att fullgöra uppdraget, liksom olika aspekter av den lokala demokratin.Kommunpolitiker mindre nöjda med demokratin När kommunpolitiker får ange hur pass nöjda de är med demokratin på olika politiska nivåer, är det anmärkningsvärt att kommunpolitikerna själva är mindre nöjda med demokratin än vad medborgarna är. Detta gäller samtliga politiska nivåer (kommuner, landsting/region, riksnivå och EU), även om skillnaden är minst uttalad på lokal nivå. En ytterligare skillnad är att medborgarna rankar demokratin i riket som helhet högst, medan kommunpolitiker är mest nöjda med demokratin på lokal nivå.Medborgarna anses ha för lite makt, tjänstemännen för mycket I studien har vi ställt frågor om vem eller vilka våra respondenter anser har makten i kommunen, och vem eller vilka som bör ha den. Två grupper står särskilt ut vad gäller glappet mellan vilka som har makt och vilka som borde ha makt. Medborgarna uppfattas ha väldigt lite makt i förhållande till hur mycket makt de borde ha. Det omvända förhållandet gäller tjänstemännen som upp-fattas ha mycket mer makt än vad de borde ha.Erfarenheten av fullmäktigeuppdrag stärker inte självförtroendet Vi har undersökt vad erfarenheten av att vara förtroendevald gör med det egna politiska självförtroendet. Frågan är intressant på ett generellt plan. I litteraturen om politiskt deltagande återfinns nämligen antagandet att ju mer man deltar po-litiskt i gemensamma angelägenheter, desto mer stärks det personliga politiska självförtroendet. Genom att jämföra respondenternas svar i den enkätomgång vi skickade ut före valet 2014, med deras svar ungefär halvvägs in i mandat-perioden, finner vi inget stöd för en sådan tes. Det politiska självförtroendet, åtminstone som vi försöker mäta det, stärks inte. Snarare tycks det försvagas i olika avseenden från första mättillfället till mitten av mandatperioden. Istället framträder en bild av politiker som i stort sett genomgående tycks bli något mer desillusionerade ju längre mandatperioden går. Men detta gäller, måhända över-raskande, inte bara nya politiker utan gäller också mer erfarna politiker.Realistiska uppfattningar om tidsåtgång, men oförstående arbetskamrater Vi har också ställt en rad frågor för att ta reda på hur krävande ett politiskt för-troendeuppdrag kan sägas vara utifrån olika aspekter, där syftet har varit att för-söka identifiera potentiella faktorer som bidrar till vantrivsel eller förtida av-hopp. Två saker är särskilt värda att understryka: För det första, när vi jämför vilken förväntad tidsåtgång våra respondenter trodde att deras uppdrag skulle ta inför valet 2014, med vilken faktiskt tid uppdraget tar mitt i mandatperioden, finner vi att mer erfarna politiker i dag lägger ned ungefär lika många timmar på uppdraget som de trodde att uppdraget skulle kräva; medan nya politiker lägger ned något färre timmar än vad de trodde de skulle göra. Med andra ord tycks förväntningarna om tidsåtgången ha varit tämligen rimliga, och i vart fall är det inte så att nya politiker underskattat hur mycket tid de skulle bli tvungna att lägga ned på uppdraget. För det andra, en faktor som mer eller mindre explicit kan verka hämmande för viljan och möjligheten att vara förtroendevald, är den förståelse man som fritidspolitiker har från kolleger och chefer. Här såg vi att ganska många uppgav att förståelsen för de egna kommunpolitiska åtagandena inte upplevdes vara särskilt stor bland arbetskamrater (30 procent) och närmaste chef (25 procent).Inte positiva till reformer av kommunpolitikens spelregler Under senare år har flera offentliga utredningar föreslagit en rad reformer för att stärka den lokala demokratin. I undersökningen har vi bett respondenterna ta ställning till ett par av dessa – och överlag var kritiken mot reformförslagen stor. Här fann vi exempelvis 1/ en stor skepsis till att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år, där nya var något mer positiva än de erfarna politikerna; 2/ att be-tydligt fler är kritiska än positiva till förslaget att krympa landets fullmäktige-församlingar; 3/ att en överväldigande majoritet av respondenterna var negativt inställda till att ersätta nuvarande system med ”samlingsregeringar” i kommun-styrelserna genom att införa majoritetsstyre, och 4/ att motståndet var starkt mot förslaget att tillåta fullmäktigeledamöter behålla sin plats fastän de flyttar från hemkommunen.
|
|
| 5. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
How Coerced Municipal Amalgamations Thwart the Values of Local Self-Government
- 2021
-
Ingår i: Urban Affairs Review. - : Sage Publications. - 1078-0874 .- 1552-8332. ; 57:5, s. 1226-1251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arguments invoking increased functional efficiency have had a profound impact on local government reforms in advanced democracies during the past 60 years. Consequently, most mature democracies have implemented municipal amalgamation reforms, often through top-down coercion. In this article, we demonstrate how far central governments have been willing to go, in terms of coercion, by providing an in-depth historical account of Swedish municipal amalgamations between 1952 and 1974. Debates on amalgamation reforms have typically revolved around pros and cons of mergers. But very few discussions have addressed the more fundamental moral problem of enforcing amalgamations through coercion. Often, large-scale mergers are carried through against the expressed will of municipalities who wish to remain self-governing. In this article, we present a normative defense of strong local self-government, based partly on values of individual autonomy, and partly on group-based human rights, and we show how coerced amalgamations are at odds with these values.
|
|
| 6. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Den kommunala självstyrelsen
- 2017
-
Ingår i: Att äga framtiden. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176854204 ; , s. 65-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”. Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.
|
|
| 7. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Den politiska basorganisationens framtid: Fyra realistiska vägval
- 2009
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 111:2, s. 115-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Future of Local Government: Four Realistic Pathways. Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future of local government is debated, two questions need to be addressed simultaneously: (a) how many and how big municipalities ought we have?, and (b) how strong and well secured ought the principle of local self government be in the constitution?. Second, by using these questions as guides for the analysis, we argue that there are instrumental reasons to guarantee a strong local self government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede.
|
|
| 8. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Korruption i Sverige
- 2011
-
Ingår i: Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling. - Örebro : Örebro Universitet. - 9789176687819 ; , s. 137-154
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige omnämns ofta som ett land befriat från allvarliga problem med korruption och maktmissbruk och lyfts inte sällan fram som ett föredöme för andra länder i världen som kämpar för att på ett mer framgångsrikt sätt kunna kontrollera det allvarliga samhällsproblem som korruptionen utgör. Den gängse bilden av Sverige som ett land förskonat från korruption har medfört att forskning om korruption i vårt land varit relativt sällsynt. Genom analyser av opinionsdata visar vi att det, trots Sveriges topplaceringar i olika internationella jämförelser, bland medborgarna finns en utbredd uppfattning om att korruption förekommer frekvent inom olika politiska institutioner. Vi argumenterar också för att det finns goda skäl att tro att problemen med korruption och maktmissbruk har ökat under de senaste decennierna och presenterar data som visar att medborgarna tror att problemen tycks kunna bli allt värre i framtiden.
|
|
| 9. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-
(författare)
-
Ska vi oroa oss för korruption och maktmissbruk i Sverige?
- 2010
-
Ingår i: Avstamp. - Växjö : Linnaeus university press. - 9789186491345 ; , s. 147-163
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I slutet av juli 2009 utlöstes en politisk affär som fick stor uppmärksamhet. I hemlighet hade en anställd på länsstyrelsen Gotland spelat in ett samtal med den dåvarande landshövdingen. Under samtalet lade landshövdingen ut texten om att länstyrelsens tjänstemän borde vara beredda att tänja på lagar och regler i samspelet med viktiga företagare på ön. Dessa kunde göra viktiga insatser för den lokala utvecklingen. Och detta var inte bara någon allmänt förlupen tankegång, tycktes det. Tvärtom fanns skäl att tro att detta var en policy som landshövdingen aktivt drev. Hon hade nämligen tidigare, i strid med länsstyrelsens handläggare, godkänt byggnationer på en storföretagares privata tomt som misstänktes strida mot lagen om strandskydd. När detta nådde landets ledarredaktioner, krönikörer, bloggare och andra kommentatorer, var domen hård. Landshövdingens attityd bröt mot idén om allas likhet inför lagen, och svensk förvaltningstradition postulerar att statsapparaten ska vara neutral: Enskilda ska inte gynnas på grund av sin samhällsposition.
|
|
| 10. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Varför röstade väljarna på Piratpartiet?
- 2010
-
Ingår i: Väljarbeteende i Europaval. - Göteborg : Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. - 9789189246492 ; , s. 137-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter att ha bildats tidigt 2006, rönte Piratpartiet en överraskande framgång i det svenska Europarlamentsvalet 2009 med 7,1 procent av rösterna. I det här kapitlet analyserar vi, med hjälp av Europaparlamentsvalundersökningen 2009, huruvida det är rimligt att förklara Piratpartiets plötsliga framgång med hänvisning till att det rörde sig om proteströstning från väljarnas sida.
|
|
