| 1. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Thomas, Jean-Baptiste, et al.
(författare)
-
The perception of aquaculture on the Swedish West Coast
- 2018
-
Ingår i: Ambio: a Journal of Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 47:4, s. 398-409
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Efforts are on the way on the Swedish West Coast to develop the capacity for cultivation of marine resources, notably of kelps. Given that this is a region of great natural and national heritage, public opposition to marine developments has been identified as a possible risk factor. This survey thus sought to shed light on awareness levels, perceptions of different types of aquaculture and on reactions to a scenario depicting future aquaculture developments on the West Coast. When asked about their general opinions of aquaculture, respondents tended to be favourable though a majority chose neutral responses. On the whole, respondents were favourable to the depicted scenario. Finally, it was found that the high-awareness group tended to be more supportive than the low or medium-awareness groups, hinting at the benefits of increasing awareness to reduce public aversion and to support a sustainable development of aquaculture on the Swedish West Coast.
|
|
| 4. |
- Elbe, Jörgen, et al.
(författare)
-
The destination-management organisation and the integrative destination-marketing process
- 2009
-
Ingår i: The international journal of tourism research. - : Wiley. - 1099-2340 .- 1522-1970. ; 11:3, s. 283-296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A main function of destination-management organisations (DMOs) is that of being responsible for marketing their destinations. Many destinations involve stakeholders of different kinds. DMOs often have modest resources, and this creates a challenge: how should the DMO manage their marketing activities and achieve an outcome that benefits both the individual stakeholder and the destination? This study describes how DMOs can mobilise resources among the stakeholders and identifies the processes leading to integrated destination marketing. Basing our conclusions on a case study, we find that DMOs need to develop both pragmatic and moral legitimacy in order to develop integrated destination marketing.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ahlstrand, Roland, 1956-
(författare)
-
Social responsibility in connection with business closures : A study of closures of Ericsson Telecom facilities in Norrköping and Linköping
- 2010
-
Ingår i: Economic and Industrial Democracy. - London : Sage Publications. - 0143-831X .- 1461-7099. ; 31:4, s. 537-555
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article analyses why and how Ericsson Telecom assumeda greater responsibility than was legally required when it dismissedmore than 23,000 employees in Sweden at the beginning of the21st century. The analysis starts from neoinstitutional theoryand is based on case studies of the company’s closuresin Norrköping and Linköping. The article focuses,in particular, on the interaction between Ericsson, the tradeunions, the County Administrative Board, the County Labour Board,the Public Employment Service, the Swedish Employment SecurityCouncil, the government and the respective municipalities. Itis shown that the greater responsibility taken by Ericsson wasbased on its desire to maintain legitimacy by taking into considerationprevailing societal expectations regarding the company’sbehaviour.
|
|
| 7. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Do parents counter-balance the carbon emissions of their children?
- 2020
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 15:4, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is well understood that adding to the population increases CO2 emissions. At the same time, having children is a transformative experience, such that it might profoundly change adult (i.e., parents') preferences and consumption. How it might change is, however, unknown. Depending on if becoming a parent makes a person "greener" or "browner," parents may either balance or exacerbate the added CO2 emissions from their children. Parents might think more about the future, compared to childless adults, including risks posed to their children from environmental events like climate change. But parenthood also adds needs and more intensive competition on your scarce time. Carbon-intensive goods can add convenience and help save time, e.g., driving may facilitate being in more places in one day, compared to public transportation or biking. Pre-prepared food that contain red meat may save time and satisfy more household preferences, relative to vegetarian food. We provide the first rigorous test of whether parents are greener or browner than other adults. We create a unique dataset by combining detailed micro data on household expenditures of all expenditure groups particularly important for CO2 emissions (transportation, food, and heating/electricity) with CO2 emissions, and compare emissions from Swedish adults with and without children. We find that parents emit more CO2 than childless adults. Only a small fraction of adults permanently choose not to have children, which means any meaningful self-selection into parenthood based on green preferences is unlikely. Our findings suggest that having children might increase CO2 emissions both by adding to the population and by increasing CO2 emissions from those choosing to have children.
|
|
| 8. |
- Hilmersson, Mikael, 1981, et al.
(författare)
-
Knowledge acquisition strategy, speed of capability development and speed of SME internationalisation
- 2020
-
Ingår i: International Small Business Journal-Researching Entrepreneurship. - : SAGE Publications. - 0266-2426 .- 1741-2870. ; 38:6, s. 536-556
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From a study following two sequential on-site data collection stages at 618 internationalising SMEs in Sweden, Poland and China, we identify and validate four distinct international knowledge acquisition strategies. In contrast to traditional theories suggesting that firms develop capabilities by generating their own experience, we show that Grafters and Pragmatists have a higher speed of international capability development than Experiencers and Networkers. Subsequently, by drawing on capability development theory, we show that the speed of capability development has a curvilinear (inverted U-shaped) effect on the speed of spread between international markets. These findings have consequences both for practitioners and theory.
|
|
| 9. |
- Nerhagen, Lena, 1963-, et al.
(författare)
-
Sportfiske och fisketurism för landsbygdens utveckling : Om intäktspotential, framgångsfaktorer och förvaltning av gemensamma naturresurser
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har gemensamt tagit fram en strategi för utvecklingen av svenskt fritidsfiske och fisketurism fram till 2020. Där anges ett antal mål varav i första hand två är anledningen till att denna studie initierats. Dessa två mål är:Kunskapen är stor om fritidsfiskets och fisketurismens samhällsnytta och betydelse för stadsbefolkningen och för möjligheterna att bo, leva och verka på landsbygden.Kunskapsförsörjning om fritidsfiske och fisketurism utvecklas och samordnas av ansvariga myndigheter i syfte att förse berörda intressenter med kunskapsunderlag.Denna studie har genomförts på Jordbruksverkets uppdrag. Syftet har varit att beskriva den forskning som pågår och de kompletterande forskningsbehov som finns med utgångspunkt från det uppdrag Jordbruksverket har att främja utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen. Det har också ingått att kartlägga och presentera goda exempel på fisketuristisk verksamhet och att utifrån dessa exempel beskriva vilket värde olika typer av sportfiske och fisketurism kan generera i olika typer av vatten. Det övergripande syftet är att identifiera och kommunicera framgångsfaktorer bakom lönsam fisketuristisk verksamhet och därigenom bidra till en utveckling av branschen och förutsättningarna att bo, leva och verka på landsbygden. För att uppfylla detta syfte har också förutsättningarna för att bedriva sådan verksamhet undersökts. I studien har sex goda exempel på fisketuristisk verksamhet i olika delar av landet fått beskriva sin verksamhet, dess förutsättningar och hinder.
|
|
| 10. |
- Bai, Wensong, et al.
(författare)
-
Dual business relationships, opportunity knowledge, and new product development : A study on returnee young ventures
- 2019
-
Ingår i: Journal of International Marketing. - : Sage Publications. - 1069-031X .- 1547-7215. ; 27:3, s. 26-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effects on innovation of the dual embeddedness of returnee young ventures (RYVs) in both domestic and international networks of relationships and knowledge contexts are important for value creation, growth, and success of these firms and embody a uniqueresearch opportunity. Based on a framework combining a business relationship perspective and the knowledge-based view, we propose that RYVs take advantage of business relationships and opportunity knowledge from both international and domestic markets to nurture their innovation. We test our model on a sample of 200 RYVs in China. The findings reveal that business relationships are essential for acquiring knowledge about technological and business opportunities, although only international opportunity knowledge and domestic business relationships positively influence new product development. In addition, the interaction between international and domestic business relationships constrains firms’ capacity for obtaining international opportunity knowledge. Our study offers insights into how the trade-offs between dual relationships and subsequently sourced knowledge contribute to new product development in emerging markets, and it extends the discussion on the paradox view of business relationships with geographically dispersed actors.
|
|
