| 1. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: Hur arbeta med participativt förändringsarbete i praktiken?
- 2017
-
Ingår i: ; , s. 50-50
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I dag arbetar cirka 22 procent av de arbetande kvinnorna i Sverige i vård och omsorgssektorn. Vård och omsorg är en kvinnodominerad sektor som karaktäriseras av höga sjuktal, hög personalomsättning och rekryteringsproblem. Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som vården av svårt sjuka patienter i allt högre grad flyttas ut från sjukhusen till hemmet. Detta utgör stora utmaningar för hemtjänsten och de personer som arbetar där. Allt pekar på att det kommer behövas mer personal inom hemtjänsten på sikt, vilket ställer de arbetsmiljöproblem och rekryteringsproblem som redan finns på sin spets. I ett försök att minska arbetsmiljöproblemen i hemtjänsten så arbetar vi med dessa frågor i Forte-projektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: participativt förändringsarbete i praktiken”. Detta görs dels genom att sammanställa tidigare forskning samt inventera erfarenheter bland praktiker. Dessutom, kommer vi ta fram och utvärdera organisatoriska interventioner avsedda att tackla verkliga arbetsmiljöproblem i samverkan med 4 kommuner och en privat aktör. Upplägget i projektet är metodologiskt intressant av flera skäl: 1) Utöver genomförandet av en vanlig systematisk litteraturstudie, avser vi komplettera denna med en så kallad realist review. Realist review är en speciell metodik som är avsedd för studier av komplexa interventioner och syftar till att ta fram kunskap om de mekanismer som faktiskt får interventionerna att fungera. 2) Vi vet att det finns många lovande initiativ ute i kommunerna där resultaten dessvärre inte sprids och inga ordentliga utvärderingar görs. Därför avser vi identifiera sådana initiativ via olika kanaler, både formella och informella, och utvärdera dessa enligt realist review-metodiken. Vi kommer också att studera några utvalda initiativ närmare. 3) De interventioner som tas fram i projektet kommer att både utformas och implementeras i samverkan med praktiker med fokus på de problem som de deltagande organisationerna själva identifierar. Som forskare bidrar vi med input till denna process, men praktikerna äger frågan. Under hela processen kommer vi att använda den breda kompetens som finns i projektgruppen om t.ex. belastningsergonomi, genus, psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöteknik och organisationsteori. Inte minst för att säkerställa att det genomförs grundliga och vetenskapligt sunda utvärderingar av de framtagna interventionerna. Förutom ett antal relevanta och grundligt utvärderade interventioner och en översikt över det vetenskapliga kunskapsläget, kommer projektet att resultera i en databas över svenska organisatoriska förändringar med effekt på arbetsmiljön genomförda av praktiker. Det senare inkluderar svar på frågorna ”hur?”, ”varför” och ”i vilka sammanhang?” olika interventioner fungerar. Svar som är avgörande för den som själv avser testa att implementera interventioner som tagits fram i ett annat sammanhang.Projektet är angeläget av många skäl. För det första är hemtjänstens arbetsmiljö underbeforskad, inte minst vad gäller interventionsprojekt. För det andra är hemtjänsten en bransch där väldigt många arbetar. För det tredje är det dokumenterat att branschen har stora arbetsmiljöproblem, främst belastningsskador och stressrelaterad psykisk ohälsa. Således förväntas den kunskap som skapas i projektet ha potential till att skapa en bättre arbetsmiljö och ett större välbefinnande för en stor grupp människor.
|
|
| 2. |
- Folkesson Hellstadius, Lisa, 1979-
(författare)
-
Psychobiological functioning in mid-adolescent girls and boys : Linkages to self reported stress, self-esteem and recurrent pain
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Among adolescents, the day-to-day functioning of the hypothalamo-pituitary-adrenal-axis (HPA-axis) and of the autonomic nervous system (ANS) and their relationships with stress, subjective health complaints and psychological factors such as self-esteem, studied in naturalistic settings, have been largely unexplored. This thesis aimed to investigate the diurnal activity of the HPA-axis (Studies I & II) in terms of salivary cortisol and the ANS/SNS system (Study III) in terms of salivary alpha-amylase (sAA) in mid-adolescent girls and boys. Additionally, linkages between self-reported stress, self-esteem, recurrent pain and biomarkers were investigated. A further aim was to describe potential differences between girls and boys respectively. Study I showed that both girls and boys exhibited the typical diurnal cortisol profile with high levels in the morning that decreased throughout the day. Girls had higher total cortisol levels, while no differences emerged for measures of the cortisol increase. Study II showed no significant linkages between self-ratings of stress and cortisol. However, stress was associated with recurrent pain in girls. Study III showed that, for girls, both self-esteem and self-reported stress were related to morning levels of both cortisol and sAA, to the diurnal sAA output and to a conjoint measure of amylase over cortisol, AOC. To conclude, the findings suggest that both stress and self-esteem may be linked to different measures of ANS and HPA-axis activity, but also to measures of ANS and HPA-axis dysregulation, particularly among mid-adolescent girls.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersen, Lars L, et al.
(författare)
-
Effect of physical exercise on workplace social capital: cluster randomized controlled trial
- 2015
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1651-1905 .- 1403-4948. ; 43:8, s. 810-818
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While workplace health promotion with group-based physical exercise can improve workers' physical health, less is known about potential carry-over effects to psychosocial factors. This study investigates the effect of physical exercise on social capital at work.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Österberg, Kai, et al.
(författare)
-
The Lund University Checklist for Incipient Exhaustion: a prospective validation of the onset of sustained stress and exhaustion warnings
- 2016
-
Ingår i: Bmc Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The need for instruments that can assist in detecting the prodromal stages of stress-related exhaustion has been acknowledged. The aim of the present study was to evaluate whether the Lund University Checklist for Incipient Exhaustion (LUCIE) could accurately and prospectively detect the onset of incipient exhaustion and to what extent work stressor exposure and private burdens were associated with increasing LUCIE scores. Methods: Using surveys, 1355 employees were followed for 11 quarters. Participants with prospectively elevated LUCIE scores were targeted by three algorithms entailing 4 quarters: (1) abrupt onset to a sustained Stress Warning (n = 18), (2) gradual onset to a sustained Stress Warning (n = 42), and (3) sustained Exhaustion Warning (n = 36). The targeted participants' survey reports on changes in work situation and private life during the fulfillment of any algorithm criteria were analyzed, together with the interview data. Participants untargeted by the algorithms constituted a control group (n = 745). Results: Eighty-seven percent of participants fulfilling any LUCIE algorithm criteria (LUCIE indication cases) rated a negative change in their work situation during the 4 quarters, compared to 48 % of controls. Ratings of negative changes in private life were also more common in the LUCIE indication groups than among controls (58 % vs. 29 %), but free-text commentaries revealed that almost half of the ratings in the LUCIE indication groups were due to work-to-family conflicts and health problems caused by excessive workload, assigned more properly to work-related negative changes. When excluding the themes related to work-stress-related private life compromises, negative private life changes in the LUCIE indication groups dropped from 58 to 32 %, while only a negligible drop from 29 to 26 % was observed among controls. In retrospective interviews, 79 % of the LUCIE indication participants confirmed exclusively/predominantly work stressors, while 6 % described a predominance of private life stressors. Conclusions: Negative changes in the work situation were the most prominent change related to a sustained increase in LUCIE scores. The findings seem to confirm that LUCIE is a potentially useful tool for clinical screening of incipient work-related exhaustion.
|
|
| 7. |
- Sconfienza, Carolina, 1960-
(författare)
-
Arbetsrelaterat socialt stöd och lättare psykisk ohälsa : Mätinstrument och samband mellan begreppen
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande avhandling behandlar två komplexa och mångfacetterade begrepp, närmare bestämt psykisk hälsa/ohälsa och socialt stöd, och undersöker deras inbördes relation. Studie 1 är en undersökning av ett ofta använt mätinstrument för lättare psykisk ohälsa, General Health Questionnaire (GHQ-12) och hur det kan användas för att mäta effekterna av arbetsrelaterat socialt stöd över tid. Dimensionaliteten i GHQ-12 har ofta undersökts men med olika resultat. I studie 1 prövades därför olika faktoriella modeller. En bifaktoriell modell som betraktar GHQ-12 som ett generellt mått och samtidigt tar hänsyn till oförklarad varians genom att specificera specifika faktorer formulerades. Denna bifaktoriella modell användes sedan för att diskriminera mellan olika grupper från ett representativt urval personer som vid undersökningstillfället år 1995 var mellan 19–26 år. Resultaten visade på skillnader mellan olika grupper både i generell psykisk ohälsa och i de specifika faktorerna, en positiv faktor och en självförtroendefaktor. Detta stöder antagandet att GHQ-12 ger ett generellt mått på psykisk ohälsa samtidigt som man med mer avancerade statistiska metoder gör det möjligt att få fram mer differentierad information. Studie 2 är en undersökning av olika kausala samband mellan lättare psykisk ohälsa och arbetsrelaterat socialt stöd där GHQ-12 används som ett generellt mått på lättare psykisk ohälsa. Det normala sambandet, dvs. att mer socialt stöd ger bättre psykisk hälsa, det reverserade sambandet, dvs. att mer psykisk ohälsa ger mindre socialt stöd och det reciproka sambandet, dvs. att socialt stöd och psykisk hälsa/ohälsa påverkar varandra ömsesidigt testades genom användandet av cross lagged analyser över tre tidpunkter. Resultaten bekräftade både det normala orsakssambandet och det reverserade orsakssambandet men mellan olika tidpunkter. Mer arbetsrelaterat socialt stöd vid tidpunkt 1 visade på bättre psykisk hälsa vid tidpunkt 2. Omvänt visade mer psykisk ohälsa vid tidpunkt 2 på mindre socialt stöd vid tidpunkt 3. Något ömsesidigt samband påvisades inte. Denna tidsförskjutning mellan olika effekter kan tolkas som att det pågår två parallella processer i organisationen som ger utslag vid olika tidpunkter. Den kan även tolkas som att det föreligger någon form av cirkulär process av ömsesidig påverkan som manifesterar sig på olika sätt vid olika tidpunkter. I diskussionsdelen behandlas tre forskningsmetodologiska aspekter, nämligen 1) användningen av frågeformulär, 2) antaganden om kausalitet och 3) tidsaspekten i samband med studier av förändring. Dessa tre aspekter relateras också till praktiken; exempelvis är praktiken beroende av att de mätinstrument som används i systematiskt arbetsmiljöarbete håller god kvalitet, vilket forskningen har till uppgift att bistå med. Betydelsen av hälsa och socialt stöd i arbetssammanhang får inte underskattas, varken som positiva och negativa faktorer. Forskningen kan här bistå praktiken med både metoder och reliabla och valida mätinstrument så att man ute i verksamheterna kan arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på ett konstruktivt och utvecklande sätt för alla parter.
|
|
| 8. |
- Andersen, Lars L, et al.
(författare)
-
Workplace Health Promotion and Wellbeing
- 2015
-
Ingår i: The Scientific World Journal. - : Hindawi Limited. - 2356-6140 .- 1537-744X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Burnout among school teachers : quantitative and qualitative results from a follow-up study in southern Sweden
- 2019
-
Ingår i: BMC Public Health. - : BioMed Central. - 1471-2458. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Teachers are at high risk of stress-related disorders. This longitudinal study aimed to (a) identify which occupational, sociodemographic and life-style factors and self-efficacy at baseline that were of importance for burnout, (b) explore associations between changes in the studied factors versus changes in burnout, and (c) by interviews increase the understanding of perceived job demands among teachers.Methods: A cohort of 310 Swedish teachers in school-years 4–9 responded to a questionnaire of occupational, sociodemographic and life-style factors, self-efficacy and burnout, at baseline and at follow-up (mean 30 months later). A combined measure with four levels of burnout was crafted, based on exhaustion, cynicism and professional efficacy (Maslach Burnout Inventory-General Survey). Quantitative data were analysed with multiple ordinal regression, and qualitative data were analysed with content analysis of interview responses from a subgroup of the teachers (n = 81).Results: The occurrence of high burnout (level 2 and 3 combined) were similar at baseline and follow-up (14% vs. 15%). However, many teachers fluctuated between the levels of burnout (28% increased and 24% decreased). Burnout at baseline was of importance for change of work or being off duty at follow up. In the multi-exposure model, low self-efficacy [OR 0.42; CI 0.26–0.68] and high job demands [OR 1.97; CI 1.02–3.8] were the strongest explanatory variables. Low self-efficacy remained as the strongest explanatory factor after adjustment for burnout at baseline. Increased job demands during follow-up was associated with an increased level of burnout [OR 3.41; CI 1.73–6.69], whereas increased decision latitude was associated with a decreased level of burnout [OR 0.51; CI 0.30–0.87]. Two major categories of demands emerged in the qualitative analysis; i.e. too high workload and a sense of inadequacy.Conclusions: A substantial proportion of teachers showed signs of burnout at both occasions. Low self-efficacy and high job demands was of importance for burnout, and changes in burnout was further associated with changes in decision latitude. The results points to the need of actions on individual, organizational and a societal levels.
|
|
| 10. |
|
|
