| 1. |
- Kankkunen, Tina Forsberg, et al.
(author)
-
New Public Management i kommunal praktik : En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg
- 2014
-
In: ISM rapport. - Göteborg : Institutet för stressmedicin. - 1652-7089. ; 2014:15
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie belyser chefers möjligheter att hantera styrning inom olika kommunala verksamheter. Syftet med rapporten är att undersöka och jämföra hur styrning praktiseras inom den kvinnodominerade verksamheten ’Äldreboende’, den könsintegrerade verksamheten ’Gymnasium’, samt den mansdominerade tekniska verksamheten ’Vatten’. Analysen baseras på 30 intervjuer med linjechefer i fyra kommuner. För att förstå sammanhanget runt chefernas berättelser har även aktörer på kommunledningsnivå intervjuats. En utgångspunkt i studien är att jämförelser mellan olika organisatoriska sammanhang kan skapa lärande i arbetslivet.De deskriptiva resultat som presenteras i rapporten visar att styrning i linje med New Public Management har inneburit att cheferna upplever sig allt mer klämda mellan organisationens styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov. Med New Public Management betonas styrning genom ekonomi, standardiserade processer, mål och uppföljning samt värderingar. De medverkande cheferna beskriver att detta har medfört målkonflikter som kan vara svåra att hantera. Det skiljer sig dock mellan verksamheterna hur målkonflikterna hanteras. Inom den mansdominerade verksamheten Vatten beskriver cheferna hur organisationen tar ansvar för målkonflikterna på ett sätt som möjliggör för cheferna att hantera dem. Inom Gymnasium och Äldreboende beskriver cheferna istället att de många gånger själva får hantera och ta konsekvenserna av målkonflikterna.Vi pekar sammanfattningsvis på fyra lärdomar kring chefens möjligheter att hantera målkonflikter. Dessa lärdomar handlar om hur arbetet organiseras, snarare än om chefernas individuella strategier. Vi talar om vikten av ett nära stöd, av att dela värld, av gemensamt språk och avgränsade mål och slutligen, vikten av tillit.
|
|
| 2. |
- Björk, Lisa, et al.
(author)
-
Det kontrollerade chefskapet : variationer i genusmärkta verksamheter
- 2011
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 17:4, s. 79-94
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Även om ett flertal studier undersöker betydelsen av New Public Management (NPM) för välfärdsstatens organisationer finns det få komparativa studier av NPM inom olika verksamheter. I denna studie intervjuas kommunala chefer i syfte att jämföra hur NPM omsätts i praktiken inom en teknisk verksamhet och en omsorgsverksamhet. Resultaten visar att verksamheternas genusmärkning innebär olika förutsättningar för cheferna att hantera NPM.
|
|
| 3. |
- Forsberg Kankkunen, Tina, et al.
(author)
-
Från kvinnors arbetsmiljö till genus och arbetsmiljö : reflektioner om genus, arbetsmiljö och förändring
- 2015
-
In: Sprickor, öppningar & krackeleringar. - Sundsvall/Härmösand : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 125-142
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- När arbetsmiljö studeras i ett genusperspektiv talas i allmänhet i termer av kvinnors arbetsmiljö och förklaringar till ohälsa söks hos kvinnorna själva. Det talas sällan i termer av mäns arbetsmiljö. När det handlar om mansdominerade delar av arbetsmarknaden synliggörs istället arbetsvillkoren och ansträngningar görs för att förbättra dem. I detta bokkapitel argumenterar vi för att det är dags att sluta använda begreppet kvinnors arbetsmiljö. Arbetsmiljön är inte utformad efter kön och lösningarna hittas inte om analyser och åtgärder av arbetsmiljön baseras på särskiljande av kvinnor och män. Gör man det riskerar man att förklara arbetsmiljön med kön och riskerar att dölja att könsskillnader som syns i könsuppdelad statistik är konsekvenser av att arbetsmarknaden är segregerad och att det finns systematiska skillnader mellan typiskt kvinnliga och manliga verksamheter. För att synliggöra och förändra sådana könsskillnader i arbetsmiljön behövs ett fokus på de organisatoriska sammanhang som flertalet kvinnor och män finns i. Kapitlet handlar om hur arbetsmiljön kan förstås och studeras med ett genusperspektiv som tar fasta på den horisontella könssegregeringen och på hur de könssegregerade arbetsplatserna är organiserade.
|
|
| 4. |
- Härenstam, Annika, 1949, et al.
(author)
-
Könssegregering, makt och arbetsmiljö
- 2020
-
In: Att arbeta för lika villkor. Britt-Inger Keisu (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144135045 ; , s. 103-130
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Basic, Goran, 1972-
(author)
-
Definitioner av våld i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien
- 2015
-
In: Sociologisk forskning. - Falun : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 52:4, s. 341-361
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Previous research on violence during the war in Bosnia and Herzegovina presents a one-sided picture of the phenomenon ”war violence.” Researchers have emphasized the importance of narratives but they have not focused on stories about war violence, nor have they analyzed the stories of war violence being a product of interpersonal interaction. This article tries to fill this knowledge gap by analyzing the narratives told by survivors of the war in northwestern Bosnia in the 1990s. The aim is to analyze how the survivors describe violence during the war, and also to analyze those discursive patterns that contribute in constructing the category ”war violence.” The construction of the category ”war violence” is made visible in the empirical material when the interviewees talk about (1) a new social order in the society, (2) human suffering, (3) sexual violence, and (4) human slaughter. All interviewees define war violence as morally reprehensible. In narratives on the phenomena ”war violence” a picture emerges which shows a disruption of the social order existing in the pre-war society. The violence practiced during the war is portrayed as organized and ritualized and this creates a picture that the violence practice became a norm in the society, rather than the exception. Narratives retelling violent situations, perpetrators of violence and subjected to violence do not only exist as a mental construction. The stories live their lives after the war, and thus have real consequences for individuals and society.
|
|
| 7. |
- Jägerskog, Ann-Sofie, 1977-, et al.
(author)
-
Agens och existens i ämnesundervisningen : medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap
- 2022
-
In: Nordidactica. - Karlstad : Karlstads universitet. - 2000-9879. ; :4, s. 1-26
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The purpose of the article is twofold. Firstly, the ambition is to argue on a theoretical basis, with exemplification in three school subjects in Sweden - religious education, psychology and social studies, for a widening of the understanding of the citizenship education assignment of schools and subject teaching and the point in doing so. Secondly, the ambition is to show what this can mean specifically in relation to the subject teaching of these three school subjects in Swedish primary school and in upper secondary school. The starting point in the argumentation is taken from Hannah Arendt's thoughts on education, man and existence (2004, 1958/2013). The argument leads to the notion that the citizen-forming task of subject teaching not only needs to include agency dimensions - students' 'doing', their opportunities for action and readiness for action in society and in the world - but also existential dimensions - students' 'being in society and the world', their opportunities to grow as unique people in the meeting with subject teaching. As agency dimensions seem to be more elaborated in current subject didactic research than existential dimensions, the ambition in the article is to elaborate in an in-depth manner how existential dimensions can be depicted and the importance of them
|
|
| 8. |
- Andersson Hval, Ulrika, 1974-, et al.
(author)
-
Klimatkrisen i klassrummet : Reflektioner kring användning av litteratur i undervisning om hållbar utveckling
- 2021
-
In: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; :2, s. 27-44
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study shows how climate fiction can offer pedagogical opportunities for encouraging student agency as well as open up constructive discussions about the future in relation to social change and climate justice. In order to test a practical opportunity for such a productive conversation, and to draw out its didactic implications, Swedish teacher trainee students were asked to participate in a group discussion on how climate fiction may be used in the teaching of sustainability in upper secondary school. Specifically, they were requested to contribute to the framing and organization of the discussion of a work of climate fiction, The Marrow Thieves by Cherie Dimaline, but they were also asked to reflect on social dimensions of teaching about the climate crisis, such as climate psychology, democracy issues, equality and existential questions. Drawing on the students’ discernments in the discussion, the study finds that insights from climate psychology concerning the importance of problem-focused and meaning-focused coping strategies to handle negative emotions such as worry, fear and hopelessness are relevant for literature didactics.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
