| 1. |
-
Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra?
- 2021
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för undertecknads uppdrag som goodwill-ambassadör för Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) under året 2020 påbörjades ett tvärvetenskapligt samarbete vid Karlstads universitet som fokuserar på frågeställningen – Vad har högre utbildning med hedersrelaterat våld och förtryck att göra? Samverkande ämnesdiscipliner är folkhälsovetenskap, juridik, lärarutbildningen och socialt arbete. Forskarsamarbetet har under denna relativt korta tid utmynnat i en antologi.Syftet med denna antologi är bland annat att uppmärksamma och bidra med kunskapsstöd om det nya examensmålet i högskoleförordningen gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Fokus är att ge en övergripande bild av hedersrelaterat våld och förtryck, samt att bidra med kunskaper om våldets uttryckssätt och dess konsekvenser. Antologin utgår från de drabbades perspektiv.I boken ges handfasta råd till de universitetslärare som ansvarar för undervisning och examination rörande mäns våld mot kvinnor i nära relationer i högre professionsutbildning. Exempelvis lärare, jurister, sjuksköterskor, psykologer, tandhygienister och socionomer. Boken vänder sig till studenter i högre utbildning. Boken vänder sig också till yrkesverksamma som möter utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Boken är även lämplig för beslutsfattare, för forskare och de som ansvarar för att utarbeta riktlinjer och handlingsplaner på området för mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.Redaktör för antologin är Marie Karlsson-Tuula, professor i civilrätt. Övriga författare är Helén Olsson, universitetslektor i socialt arbete, Carolina Jernbro, universitetslektor i folkhälsovetenskap och Nina Thelander, universitetslektor i pedagogiskt arbete och prodekan för lärarutbildningen, samtliga verksamma vid Karlstads universitet, samt universitetslektor Annika Norée, docent i straffrätt vid Stockholms universitet.
|
|
| 2. |
-
Gender, Ageing and Extended Working Life : Cross-national perspectives
- 2017
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Nations that are raising retirement ages appear to work on the assumption that there is appropriate employment available for people who are expected to retire later. 'Gender, ageing and extended working life' challenges both this narrative, and the gender-neutral way the expectation for extending working lives is presented in most policy-making circles. The international contributors to this book - part of the Ageing in a Global Context series - apply life-course approaches to understanding evolving definitions of work and retirement. They consider the range of transitions from paid work to retirement that are potentially different for women and men in different family circumstances and occupational locations, and offer solutions governments should consider to enable them to evaluate existing policies. Based on evidence from Australia, Germany, Ireland, Portugal, Sweden, the United Kingdom and the United States, this is essential reading for researchers and students, and for policymakers who formulate and implement employment and pensions policy at national and international levels.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Vad är arbetsvetenskap? - En introduktion
- 2020
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Arbete är ett fenomen som vi alla har någon relation till och kunskap om. Ofta är arbetet tätt kopplat till vår identitet. ”Vad?jobbar du med?” är en av de första frågorna vi ställer när vi träffar nya bekantskaper. Arbetet är alltså en central företeelse och det upptar en mycket stor del av de flesta människors liv. Sättet som vi organiserar arbetet på påverkar också andra delar av livet. Familjeliv, utbildning och välfärdssystem är alla exempel på aspekter av livet som på ett eller annat sätt är beroende av eller sammankopplade med arbete och arbetsliv.Arbete är med andra ord ett så centralt fenomen att det har uppstått en särskild disciplin för att studera detta område - nämligen arbetsvetenskap. I denna bok introducerar vi detta område. Arbetsvetenskapen hämtar näring ur många olika discipliner och perspektiv och det kommer också till uttryck i denna bok. Viktiga delområden som behandlas är bland annat arbetsorganisation, arbetsmarknad och arbetsmiljö.Boken är i första hand tänkt som en lärobok på grundnivå för studenter i arbetsvetenskap och personalvetenskap, men den riktar sig också till dem som är intresserade av arbetet som fenomen. I de olika kapitlen introduceras ett antal centrala begrepp och perspektiv som är viktiga att ha med sig vid fördjupade studier av arbete och arbetsliv.
|
|
| 5. |
-
Disentangling : The Geographies of Digital Disconnection
- 2021
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- After the rapid rise of digital networking in the 2000s and 2010s, we are now seeing a rise of interest in how people can disentangle their lives from the increasingly pervasive networks of digital communications. This edited volume contributes to the turn toward digital disconnection research by bringing together an interdisciplinary group of authors with expertise in various forms and philosophies of disentangling. By “disentangling” we mean disconnection not just from media but from a digitalized world, a world in which places and landscapes are increasingly structured around digital connectivity. People increasingly look for strategies that will let them reject, avoid, and rework the pervasive media demanding they remain connected at all times. How might we facilitate autonomy from tendrils of digital surveillance, revalue places over dematerialized flows, and unravel digital dependency? Who gets to disconnect and who does not? How do natural cycles such as sleep and death relate to disentangling? Can we clarify the means and objectives of “digital detox”? Can we map the failures, glitches, contradictions, and paradoxes that plague digital connectivity? What does our willing and unwilling entanglement in digital networks say with regard to social resilience and cultural resistance? The book’s three sections start with questions about ethics and justice associated with the power geometries of digital (dis)connection, then move on to consider digitally entangled lives and afterlives, and conclude with a look at the ambiguities of (dis)connection in time-spaces of the COVID-19 pandemic.
|
|
| 6. |
- Lundmark, Linda, et al.
(author)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster : Om föreställningar och förändringsviljor
- 2012
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Denna skrift avrapporterar en delundersökning inom forskningsprojektet GeRd – ”Den genuskodade räddningstjänsten”. GeRd är ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som bedrivs vid Karlstads universitet. Projektet syftar till att identifiera förutsättningarna för jämställdhet och mångfald inom svenska räddningstjänster, och vidare till att identifiera förändringsmöjligheter. Forskarna ser det också som avgörande att bidra med kunskap som bygger på praktisk erfarenhet och som fortlöpande förs ut i verksamheterna.Resultaten i denna rapport baseras huvudsakligen på en omfattande enkät som distribuerades till olika personalkategorier i 25 stycken slumpvis utvalda räddningstjänster i Sverige våren 2011. Rapporten ger därmed en kvantitativ bild av skilda förhållanden inom räddningstjänsterna i relation till jämställdhet och mångfald, något som tidigare saknats. Den besvarades av 1176 anställda inom räddningstjänsterna. Av dessa var 38 procent heltidsanställda brandmän, 24 procent var räddningspersonal i beredskap, 30 procent fanns i operativ arbetsledning och 5 procent i annan ej operativ tjänst. 94 procent av de som besvarat enkäten var män och 6 procent kvinnor.Rapportens 13 kapitel påvisar tydliga skillnader, både mellan olika räddningstjänster och mellan olika personalkategorier inom dem, beträffande inställningen till det förändringsarbete som pågår i organisationerna. Samtidigt finns övergripande mönster och tendenser i materialet. Resultaten diskuteras i relation till aktuell forskning och teoribildning.
|
|
| 9. |
-
Bostadslös! Lokal politik och praktik
- 2007
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I denna bok diskuteras och analyseras svenska kommuners politik och praktik i relation till hemlöshetsfrågan av samhällsvetenskapliga forskare på området. Med exempel från sju svenska kommuner visar författarna att de bostadslösas möjligheter att få och behålla en bostad i hög grad beror på kommunernas lokala policy, principer och rutiner i arbetet med och för hemlösa.
|
|
| 10. |
|
|
