| 1. |
- Boström, Magnus, 1972-, et al.
(författare)
-
Social sustainability requires social sustainability procedural prerequisites for reaching substantive goals
- 2015
-
Ingår i: Nature and Culture. - : Berghahn Books. - 1558-6073 .- 1558-5468. ; 10:2, s. 131-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The synergies and trade-offs between the various dimensions of sustainable development are attracting a rising scholarly attention. Departing from the scholarly debate, this article focuses on internal relationships within social sustainability. Our key claim is that it is diffi cult to strengthen substantive social sustainability goals unless there are key elements of social sustainability contained in the very procedures intended to work toward sustainability. Our analysis, informed by an organizing perspective, is based on a set of case studies on multi-stakeholder transnational sustainability projects (sustainability standards). This article explores six challenges related to the achievement of such procedures that can facilitate substantive social sustainability. Three of these concern the formulation of standards and policies, and three the implementation of standards and policies. To achieve substantive social sustainability procedures must be set in motion with abilities to take hold of people's concerns, frames, resources, as well as existing relevant institutions and infrastructures.
|
|
| 2. |
- Wennerhag, Magnus
(författare)
-
Global rörelse : Den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A basic premise of this dissertation is that social movements are political and social actors expressing the centrality of autonomy in modernity. To grasp the nature of the relation between politics and social movements, the latter has to be related to the profound transformation in the forms of politics implied by the breakthrough of modernity, and the subsequent transformations within modernity. Following Peter Wagner’s theory and periodization of modernity, a central premise of this dissertation is that the tension between liberation and order—or between liberty and discipline—is to be conceived of as a foundation for the cultural self-understanding as well as the transformations of modernity. When the premises for this tension is challenged and renegotiated during the crises of modernity, social movements have often played a prominent role, in creating solutions, drafting utopian projects, making social experiments and bringing forward new values and forms of action. The dissertation is divided in two parts. The first is oriented towards social theory and social movement theories, while the second part is more empirically oriented, studying the contemporary global justice movement, the activists of the movement and one of its primary forms of mobilization: the social forum. The empirical data primarily concerns the Swedish part of the movement, using activist interviews and survey data, but similar survey data from other countries is also used in order to make a comparative analysis possible. In the first part of the dissertation I offer a survey of various social movement theories since the conceptualization of the emerging worker’s movement during the mid-19th century, to the theories on new social movements created from the 1960s onwards. In particular, the theories of Lorenz von Stein, Gustave Le Bon and Alain Touraine are focused. From these discussions, I derive three persistent problématiques that I consider to be central in the study of social movements, when it comes to grasping their relation to politics and autonomy, making either mediation, collective action or creativity the explanatory basis for understanding the evolvement and political role of social movements. Using the perspective established in the first part, I focus on the global justice movement in the second part of the dissertation. Here, I show that the global justice movement is characterized by a complex relation to institutionalized politics, by a global perspective on issues about democracy and social justice, by its organizational and political diversity, by its creation of new political spaces (especially the social forums) and its transgression of the national political context. At large, it is claimed that the global justice movement can be said to embrace a “participatory democratic” view of politics, rooted in the institutional transformations created by globalization and the cultural changes connected to the individualization of our time.
|
|
| 3. |
- Lidskog, Rolf, 1961-, et al.
(författare)
-
Wildfires, responsibility and trust : public understanding of Sweden’s largest wildfire
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Taylor & Francis. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 34:4, s. 319-328
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Wildfires present a growing risk to many countries, and climate change is likely to exacerbate this risk. This study analyzes how people directly affected by a wildfire understand its causes and consequences, as well as the future risk of wildfires. The point of departure is that social understanding of wildfires has an important influence on the consequences that emerge in the wake of a wildfire. The empirical case analyzed here is the largest forest fire in modern Swedish history, and the material basis of the study is a postal survey to all individuals directly affected by the fire. The results revealed a complex picture of the respondents’ understanding of the wildfire. Even if the fire was human caused, there was little blame toward forest companies and fire departments. Many positive consequences, such as a long-term increase in biodiversity, were attached to the disaster, and there was a belief that organizations will learn from it and take action to limit wildfires in the future. Simultaneously, the majority of the respondents believed that climate change may lead to an increased risk of forest fires in the future. These findings illustrate the complexity of people's perceptions of the fire and its aftermath.
|
|
| 4. |
- Sernhede, Ove, 1951, et al.
(författare)
-
Mellan resignation och framtidstro : livsvillkor och lärande hos förortens unga
- 2024
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan resignation & framtidstro är en motberättelse mot den stereotypa bilden av ortens unga och mot de politiskt uppmålade visionerna om en mer jämlik stad genom omvandlingar av det urbana rummet och kortsiktiga insatser i skolor. Boken är ett kollektivt resultat av tre forskningsprojekt som alla kretsar kring begränsningar och möjligheter i unga människors livsvillkor och lärande i några av Göteborgs mest stigmatiserade stadsdelar.
|
|
| 5. |
- Hajighasemi, Ali, 1960-
(författare)
-
Organiseringen av Storstadssatsningen i Haninge : Jordbro - första året
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport ger en helhetsbild av storstadssatsningens första verksamhetsår i kommundelen Jordbro i Haninge. Storstadssatsningen är en nationell satsning för att bekämpa segregationsproblemet, som under 1990-talet förstärktes framför allt i storstäderna. Samtidigt är den en huvudsakligen kommunalt organiserad verksamhet med särskild statlig delfinansiering. Haninge är en av de sju kommuner som tecknade avtal med staten om att bryta segregationen. 126 miljoner kronor tilldelades kommunen att använda i olika riktade insatser i Jordbro under en treårsperiod (med tillåtelse att användas under en femårsperiod). Insatserna skulle uppfylla de centrala målen: bryta segregationen och öka tillväxten. Rapporten kartlägger det mönster som har formats av aktörerna i Jordbro vad gäller utformningen av den lokala strategin, uppbyggnaden av organisationen och förankringen av de uppsatta målen bland tjänstemän och invånare. Dessutom diskuteras särskilt de verksamhetsområden som har fått störst uppmärksamhet. Studien, som är baserad på officiella dokument, statistiska uppgifter, enkätsvar, intervjuer med tjänstemän, brukare och politiker samt fältobservationer, visar att det råder stort samförstånd mellan olika led i den kommunala organisationen. Samförståndet avser både relationerna inom den samordningsgrupp som planerar och styr verksamheterna, och mellan denna enhet och den politiska ledningen. Längre ner i den kommunala organisationen finns en grupp inflytelserika eldsjälar som, vid sidan av insatsledarna och de föreningsaktiva, för brukarnas talan inför de ledande tjänstemännen. Även i detta led fungerar samarbetet, framför allt med Jordbroprocessen, som är den samordnande enheten för storstadssatsningen. Samförståndet kan delvis förklaras av den kontinuitet som har funnits i administrationen av olika typer av satsningar i Jordbro. Flertalet av de ledande personerna i Jordbroprocessen och bland eldsjälarna har ett förflutet i Jordbroprojektet, en satsning som föregick storstadssatsningen. Dessutom tycks det råda en ganska stark uppslutning bland politiska partier i Haninge kommun kring de lokala målen för Jordbro. Trots att underifrånperspektivet i Jordbro mest tar sig uttryck i eldsjälarnas och de lokala tjänstemännens tolkning och förmedling av allmänhetens önskemål, och inte i någon utpräglat systematisk medverkan nerifrån, finns det ändå en strävan bland de ansvariga i Jordbroprocessen att med riktade insatser nå konkreta resultat i integrationsprocessen. Samförståndet har påverkat storstadssatsningen i Jordbro på minst två avgörande sätt. För det första har det underlättat för politikerna och tjänstemännen att komma överens om de lokala målen och om den profil insatserna i Jordbro skulle ha. För det andra har det underlättat för de operativa enheterna, med Samordningsgruppen i spetsen, att välja lämpliga insatser och att organisera verksamheten på ett effektivt och friktionsfritt sätt. Storstadssatsningen i Jordbro satsar på verksamheter som har goda uppväxtvillkor för barn och ungdom som sitt främsta syfte. Dessa insatser erhåller den största andelen av storstadsmedlen, 43 procent. I denna grupp är språkinsatser den största posten. På andra plats kommer arbetsmarknadsområdet som får 25 procent av den totala summan, och på tredje plats hamnar folkhälsan med 18 procent. Bland dessa tre insatsgrupper har insatser för barn och ungdomar den längsta livslängden. Drygt en fjärdedel av dessa insatser startades redan under Jordbroprojektets dagar. Detta visar att dessa insatser under längre tid har varit prioriterade. Insatserna för barn och ungdomar vänder sig till tre åldersgrupper. Det är tydligt att småbarnen är prioriterade; det finns flera resursstarka insatser för tidig språkutveckling i förskolan. För barn i grundskolan kompletteras språksatsningarna med kultur- och IT-satsningar, och för mellanstadieelever tillkommer fritidsverksamheter och andra stödåtgärder som underlättar ungdomarnas inträde i de vuxnas värld: demokratiprojekt, drogförebyggande åtgärder samt stöd för dem som hamnar i riskzon. Språk- och kulturinsatser syftar till att utveckla målgruppernas kunskapstillägnande och sociala integration. Därför är de riktade till alla skolor och inte enbart till dem som har en hög andel elever med invandrarbakgrund. På arbetsmarknadsområdet riktades insatserna under det första året mot framför allt två grupper. Kompetensverkstaden, en lokal arbetsförmedling med en övergripande samordningsroll för ett antal verksamheter, riktar sig främst till dem som av olika skäl har varit utanför den ordinarie arbetsmarknaden en längre tid. Bland insatserna som ingår i kompetensverkstaden märks Grundstenen, som är språkutbildning på ett otraditionellt sätt, och Jobbspåret, som syftar till att ge handledning till dem som på grund av språksvårigheter saknar sysselsättning. Den andra insatstypen är riktad till lågutbildade medelålders invandrare, med ganska dåliga språkkunskaper. Jordbros frestelse och Arbetslag 21 är två projekt av denna typen. Trots ansträngningar för att få dessa insatser att bli självförsörjande, tycks det som om de på ett eller annat sätt alltid kommer att behöva någon form av statligt eller kommunalt stöd. Funktionärerna inom storstadssatsningen i Jordbro betraktar flertalet av arbetsmarknadsinsatserna även som folkhälsoinsatser. Bristande tillfredsställelse med tillvaron i, eller utanför, arbetslivet ses som en viktig orsak till dålig hälsa, och långtidsarbetslöshet är den viktigaste källan till bristande tillfredsställelse. Denna grundinställning tycks motivera de flesta av arbetsmarknadsåtgärderna i Jordbro. Insatserna för bättre folkhälsa riktas också till hemmen. Familjer som har interna problem eller riskerar att hamna i kris är en viktig målgrupp. En del insatser, t.ex. Vem ser barnen?, avser att stödja barnen i konfliktfamiljer. Andra insatser syftar till att underlätta för familjer som behöver stöd. Familjecentralen är en sådan verksamhet, och fyller flera funktioner samtidigt. Den är en traditionell central, med barna- och mödravård, men rymmer också annan service, som en öppen förskola där familjer med nyfödda barn kan träffa varandra. De som medverkar i insatserna i Jordbro är benägna att lyfta fram metodutveckling och samverkan som två viktiga mål/arbetssätt. Det faktum att var tredje insats påbörjades under Jordbroprojektets tid och att hälften av insatserna är finansierade för en relativt lång period (tre år eller längre) tyder på att insatserna ses som processer och inte som projekt. De som fattat beslut om och leder verksamheten vill ge insatserna den tid de behöver för de idéer som ligger bakom dem ska utvecklas. Vad gäller samverkan framgår av svaren i frågeformulären att det har förekommit ett omfattande samarbete mellan framför allt andra kommunala enheter i Haninge och storstadssatsningens olika verksamheter. Dels har de kommunala enheterna det formella ansvaret för en stor majoritet av insatserna, dels agerar de som samarbetspartners. Bland kommunala enheter är förvaltningar den i särklass vanligaste typen av samarbetspartner följda av skolorna. Endast fem insatser har landstinget som formellt ansvarig. Föreningar innehar i mindre omfattning formellt ansvar för insatserna, men de är desto mer populära som samarbetspartners. Medan storstadssatsningen är i sitt andra verksamhetsår är diskussionerna i Haninge om möjligheten att införliva de mest lyckade insatserna i ordinarie kommunal verksamhet redan igång. Detta införlivande, som bland tjänstemän och politiker i Haninge kallas invecklingsprocessen, kräver bl.a. en ny, långsiktig finansieringsform. Dessutom innebär invecklingsprocessen även nya former för organisation och styrning, i de fall det rör sig om verksamheter som utmärks av en hög grad av samverkan mellan olika kommunala och statliga organ. I nästa utvärderingsrapport är det därför angeläget att problematisera denna process, som berör alla insatser som har som mål att ingå i kommunens ordinarie verksamhet.
|
|
| 6. |
-
Ungdomars fritidsaktiviteter : deltagande, möjligheter och konsekvenser
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Ungdomars fritidsaktiviteter studeras fritidsaktiviteter och dess betydelse för ungdomar. Vilka är engagerade i fritidsaktiviteter och vilka är det inte? Förstärker aktiviteterna skillnader mellan unga med olika klassbakgrund, etnicitet eller kön, eller kan de bidra till en positiv utveckling för unga från resurssvaga familjer? Forskningen om fritidsaktiviteter är ett växande fält inom pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi. Boken vänder sig till studenter i dessa ämnen och till lärare, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare samt övriga som arbetar med ungdomar och ungdomsfrågor – praktiskt och i forskning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lembke, Magnus, 1964-, et al.
(författare)
-
Objectivities and Trust in Ethnographic Research on and with Latin American Indigenous Peoples
- 2020
-
Ingår i: Co-creating Actionable Science. - Newcastle upon Tyne : Cambridge Scholars Publishing. - 9781527548473 ; , s. 13-33
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter deals with an inevitable form of subjectivity in field-oriented research on and with ethnically defined peoples in Latin America. It asks whether ethnographers can enter a research field marked by historical injustices and highly asymmetric power struggles without losing the standpoint of value-free outsiders. We argue that scholars in the field are not disconnected from local cultural and institutional settings, they cannot expect to conduct fieldwork without a substantial degree of subjectivity. Theoretically, a distinction is made between fieldwork and work in the field, emphasising the often-dual position of researchers: as scholars and activists. We argue that an activist stance is sometimes necessary, though stressing that the primary position must always be that of the scholar—particularly in those highly conflictive fields which often characterise the societal periphery of the Global South. Ethnographers are not merely spectators. Interpretations and conclusions will be affected by the passions and ideological positions encountered in the field. Moreover, ethnographers frequently enter the field with worldviews determined beforehand, a predisposition that may generate misunderstandings, exaggerations or even prejudice. Methodologically, the text draws on decades of fieldwork on indigenous peoples´ struggles and conflicts in Bolivia, Ecuador and Guatemala. The text problematises the intricate intersection between objec-tivity and research, on the one side, and trust and subjectivity, on the other. The authors conclude by stressing the importance of upholding an “objectivity” that does not clash with the basic premises of a communal narrative rooted in historical experiences and structural perceptions of the world. Situational and relational subjectivity is thus inevitable, but that does not imply that the ambition of academic objectivity must be sacrificed. Such objectivity should not be conflated with “neutrality”, lexically speaking.
|
|
| 9. |
- Ferlander, Sara
(författare)
-
The importance of different forms of social capital for health
- 2007
-
Ingår i: Acta Sociologica. - : SAGE Publications. - 0001-6993 .- 1502-3869. ; 50:2, s. 115-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to provide an overview of the concept of social capital and to distinguish its different forms, focusing on their potential effects on health. According to many scholars, social capital comprises social networks, norms of reciprocity or social support and social trust. In this article the core element, the social network, has been further distinguished by the direction of ties and levels of formality, strength and diversity. In the past few years there has been increased interest in social capital in the health field and a great deal of research has suggested that social capital is generally positively related to health. However, little research has been conducted into how different forms of social capital or social networks influence health. What is the difference, for instance, between bonding and bridging social capital in terms of health outcomes? It is important to distinguish the different forms because they imply different resources, support and obligations. More research needs to be conducted into the different forms of social capital and their effects on health. A special focus should be placed on the health impacts of cross-cutting - or bridging and linking - forms of social capital.
|
|
| 10. |
- Suškevičs, Monika, et al.
(författare)
-
Process and Contextual Factors Supporting Action-Oriented Learning : A Thematic Synthesis of Empirical Literature in Natural Resource Management
- 2019
-
Ingår i: Society & Natural Resources. - : Routledge. - 0894-1920 .- 1521-0723. ; 32:7, s. 731-750
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite a long-term focus on learning in natural resource management (NRM), it is still debated how learning supports sustainable real-world NRM practices. We offer a qualitative in-depth synthesis of selected scientific empirical literature (N = 53), which explores factors affecting action-oriented learning. We inductively identify eight key process-based and contextual factors discussed in this literature. Three patterns emerge from our results. First, the literature discusses both facilitated participation and self-organized collaboration as dialogical spaces, which bridge interests and support constructive conflict management. Second, the literature suggests practice-based dialogs as those best able to facilitate action and puts a strong emphasis on experimentation. Finally, not emphasized in existing reviews and syntheses, we found multiple evidence about certain contextual factors affecting learning, including social-ecological crises, complexity, and power structures. Our review also points at important knowledge gaps, which can be used to advance the current research agenda about learning and NRM.
|
|
