| 1. |
|
|
| 2. |
- Lagergren, Jesper, et al.
(författare)
-
Marital status, education, and income in relation to the risk of esophaegal and gastric cancer by histological type and site
- 2016
-
Ingår i: Cancer. - Stockholm : Wiley. - 0008-543X .- 1097-0142. ; 122:2, s. 207-212
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUNDMarital status, income, and education might influence the risk of esophageal and gastric cancer, but the literature is limited. A large study addressing subtypes of these tumors was used to clarify these associations.METHODSA nationwide, Swedish population–based cohort study from 1991 to 2010 included individuals who were 50 years old or older. Data on exposures, covariates, and outcomes were obtained from well-maintained registers. Four esophagogastric tumor subtypes were analyzed in combination and separately: esophageal adenocarcinoma, esophageal squamous cell carcinoma, cardia adenocarcinoma, and noncardia gastric adenocarcinoma. Poisson regression was used to estimate incidence rate ratios (IRRs) and 95% confidence intervals (CIs). Analyses were stratified by sex and adjusted for confounders.RESULTSAmong 4,734,227 participants (60,634,007 person-years), 24,095 developed esophageal or gastric cancer. In comparison with individuals in a long marriage, increased IRRs were found among participants who were in a shorter marriage or were never married, remarried, divorced, or widowed. These associations were indicated for each tumor subtype but were generally stronger for esophageal squamous cell carcinoma. Higher education and income were associated with decreased IRRs in a seemingly dose-response manner and similarly for each subtype. In comparison with the completion of only primary school, higher tertiary education rendered an IRR of 0.64 (95% CI, 0.60-0.69) for men and an IRR of 0.68 (95% CI, 0.61-0.75) for women. Comparing participants in the highest and lowest income brackets (highest 20% vs lowest 20%) revealed an IRR of 0.74 (95% CI, 0.70-0.79) for men and an IRR of 0.83 (95% CI, 0.76-0.91) for women.CONCLUSIONSDivorce, widowhood, living alone, low educational attainment, and low income increase the risk of each subtype of esophageal and gastric cancer. These associations require attention when high-risk individuals are being identified.
|
|
| 3. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Skolkulturer - tröghet, förändring, framgång
- 2003
-
Ingår i: Skolkulturer. - Lund : Studentlitteratur. - 9144028806 ; , s. 11-32, s. 11-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Bengt Gesser
- 2012
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Bengt Gesser
- 2012
-
Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Coaching och handledning av grupper - inom universitets- och högskoleutbildning
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok handlar om ett förändringsprojekt vid Lunds universitet som syftade till att förkorta studietiderna utan att kandidat- och magisteruppsatsernas vetenskapliga kvalitet påverkades negativt. Det omedelbara resultatet blev att andelen uppsatser som blev färdiga inom föreskriven tidsram ökade från under 10 % till över 50 % samtidigt som deras vetenskapliga kvalitet inte försämrades. I boken beskrivs och problematiseras projektets arbetssätt och resultat. Samtliga kandidat- och magisteruppsatser handleddes i grupper om 5-7 deltagare. Parallellt med grupphandledning infördes coaching för handledarna. Coachingen innebar att handledarna fortlöpande handleddes och "utbildades" i grupp samtidigt som de själva handledde sina studenter i grupp. I boken beskrivs hur man som handledare går tillväga för att skapa och upprätthålla ett konstruktivt gruppklimat som befrämjar goda studentprestationer. Vidare beskrivs i detalj hur det går till att coacha handledare. Behovet av förändringar som dessa sätts också in i det större sammanhang som utgörs av den högre utbildningens förvandling till massutbildning. Frågan "Vad är rätt kvalitet?" ställs också. Boken riktar således blicken mot hur studenter ska komma ut ur och inte endast in i högskolan. Den har skrivits i syfte att komma universitetslärare till undsättning i massutbildningen, kollegor som liksom vi har uppfattningen att fungerande universitetsutbildning kan och bör vara något omvälvande.
|
|
| 7. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Coaching och handledning av grupper - inom universitets- och högskoleutbildning (e-bok)
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok handlar om ett förändringsprojekt vid Lunds universitet som syftade till att förkorta studietiderna utan att kandidat- och magisteruppsatsernas vetenskapliga kvalitet påverkades negativt. Det omedelbara resultatet blev att andelen uppsatser som blev färdiga inom föreskriven tidsram ökade från under 10 % till över 50 % samtidigt som deras vetenskapliga kvalitet inte försämrades. I boken beskrivs och problematiseras projektets arbetssätt och resultat. Samtliga kandidat- och magisteruppsatser handleddes i grupper om 5-7 deltagare. Parallellt med grupphandledning infördes coaching för handledarna. Coachingen innebar att handledarna fortlöpande handleddes och "utbildades" i grupp samtidigt som de själva handledde sina studenter i grupp. I boken beskrivs hur man som handledare går tillväga för att skapa och upprätthålla ett konstruktivt gruppklimat som befrämjar goda studentprestationer. Vidare beskrivs i detalj hur det går till att coacha handledare. Behovet av förändringar som dessa sätts också in i det större sammanhang som utgörs av den högre utbildningens förvandling till massutbildning. Frågan "Vad är rätt kvalitet?" ställs också. Boken riktar således blicken mot hur studenter ska komma ut ur och inte endast in i högskolan. Den har skrivits i syfte att komma universitetslärare till undsättning i massutbildningen, kollegor som liksom vi har uppfattningen att fungerande universitetsutbildning kan och bör vara något omvälvande.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Magnus Stenbocksskolan - karriärskola mitt i förändringen?
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I tre fallrapporter från forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer presenteras resultat från omfattande empiriska undersökningar vid tre skolor. I rapporterna beskrivs och problematiseras skolornas respektive kultur: den aktuella gymnasieskolans kunskapskultur, där bildning kommit att bli ett kännetecken; den utvalda f-9-skolans karriärkultur, utsatt för ett kraftfullt förändringstryck från både elever och från den förvandling av såväl pedagogiska arbetsformer som av lärarnas arbete som nu pågår; slutligen f-6-skolan där en ursprunglig tvångskultur förvandlats till en skolkultur som betonar elevernas sociala och kulturella integration. Detta är emellertid endast bakgrunden till rapporternas egentliga fokus: undersökningen av tre välfungerande skolledares sätt att utöva skolledarskap i olika skolkulturer. Ur ett omfattande undersökningsmaterial växer tre skolledarskap fram. Här finner vi rektorn som är en kulturell insider men som förväntas utöva ett kulturförändrande ledarskap på en synnerligen traditionstyngd skola. Och visionären som har denna kulturförvandling bakom sig och som nu förväntas profilera en gymnasieskola med vikande söktal och som gör det genom att knyta an till skolans humanistiska bildningstradition. Slutligen den kommunikative skolledaren som skyr företeelsen lojalitet och som framgångsrikt lett förvandlingen av en problemtyngd skola till en folkskola mitt i den mångkulturella byn.
|
|
| 10. |
|
|
