| 1. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Utbildningsmedier, kulturperspektiv och ett kritiskt barnpersepektiv
- 2011
-
Ingår i: Locus. - Stockholm. - 1100-3197. ; 23:3-4, s. 8-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Läromedel som film, radio, TV och Internet i svensk skolundervisning skapar och förmedlar kulturella föreställningar om barn och barndom som riktas mot barn. Anne-Li Lindgren pläderar i sitt bidrag för vikten av att anlägga ett kritiskt barnperspektiv på vuxenproducerad kultur för barn, där exemplen visar på hur barn använts i utbildningsmedier samt problematiserar barns delaktigeht och den ofta förekommande homogeniseringen av barn som grupp. Utifrån en diskursanalytisk ansats görs en maktanalys av hur vuxna strategier kan leda till hur barn framställs i utbildningsmaterial, exempelvis som både oskyldiga och kompetenta. (Redaktörens inledning)
|
|
| 2. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Ethical Issues in Pedagogical Documentation : Representations of Children Through Digital Technology
- 2012
-
Ingår i: International Journal of Early Childhood. - : Springer. - 0020-7187 .- 1878-4658. ; 44:3, s. 327-340
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Documentation for pedagogical purposes is an increasingly important practice in Sweden, in Europe, and in the United States. This article focuses on the ethical aspects that need to be addressed in documentation practices in preschool. The empirical material is drawn from the blogs of Swedish preschool teachers who recorded their thoughts on pedagogical documentation while attending a university course on the subject. Today, digital technology (e.g., digital cameras, mobile phones, and tablet computers) make it easy to create visual documentation in the form of moving and still pictures. Moreover, webcams, USB sticks, and interactive whiteboards can be used to share documentation with others, mainly teachers and parents. In the communication process, the documented children are involved to different degrees; however, they are mainly positioned as subjects being looked at. In the discussion, research about children’s role as participants is related to different notions of the child in pedagogy and society. Ideas for the future are also raised.
|
|
| 3. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-, et al.
(författare)
-
From Instruction to Reflection : Film in Education in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Research in media education. - New York : Nova Science Publishers, Inc.. - 9781612096438 ; , s. 151-174
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Today, people know what is happening around them through radio, television, newspapers and the like. With the advance of the telecommunication technology, people are now also familiar with the use of personal computers, the Internet and so on. The mass media is now regarded as essential for keeping people up to date with the world around them. In view of this, the innovation of a new curriculum, media education or the study of the mass media, has been recommended. This book examines the prevailing perspectives regarding media education in different countries around the world and what kinds of research is being conducted in the field of media education.
|
|
| 4. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Barnkultur och natur i Astrid Lindgrens Värld : Gamla och nya barndomsideal
- 2013
-
Ingår i: Nu vill jag prata!. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566848 ; , s. 153-169
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barnperspektiv och delaktighet är begrepp som – i svallvågorna efter FN:s konvention om barnets rättigheter – under senare år starkt inspirerat barnkulturen i både forskning och praktik. Perspektiven i texterna är många och skiftande. En författare beskriver förskolebarns lek som förhandlingsarena, en annan om hur vuxna lyssnar (eller inte) till barns röster i skolans värdepedagogiska arbete. Vad vill barn veta när de själva får fråga i filosofiska samtal? Läsaren får ta del av vad barn berättar om i Kamratpostens insändare. Några författare tar upp hur barndomsideal iscensätts och vad barn säger, känner och gör i nöjesparker och i Science Center samt hur barn involveras som medforskare inom olika forskningsfält.Skriften är ett resultat av symposiet ”Nu vill jag prata” – Barns röster i barnkulturen på Centrum för barnkulturforskning våren 2012. Författarna är främst akademiska forskare från olika discipliner och universitet, men också ett par forskande praktiker inom barnkulturens breda fält
|
|
| 5. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-, et al.
(författare)
-
Blogging Family-like Relations when visiting Theme and Amusement Parks : The Use of Children in Displays Online
- 2014
-
Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research. - : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525 .- 2000-1525. ; 6:55, s. 997-1013
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper combines sociological perspectives on family display, internet studies on family and private photography and a child studies perspective on the display of children. The paper proposes that blogging practices related to visits to theme and amusement parks in Sweden provide a new arena for people to displayfami-ly-like relationships. In the different displays,adults mainly use pictures of chil-dren in the blogs to demonstratetheir ability to perform family-likerelationships. The paper suggests that thisform of child-centred display,a visualized child-centredness, done during the park visit as well as in the blogging, is part of the construction of contemporary childhoods and what it means to be a child today and has not been theorized in earlier research on the display of family-like rela-tions.
|
|
| 6. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Gender and Generation in Swedish School Radio Broadcasts in the 1930s : An Exploratory Case Study
- 2012
-
Ingår i: Journal of the History of Childhood and Youth. - : Johns Hopkins University Press. - 1939-6724 .- 1941-3599. ; 5:2, s. 239-259
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper proposes a method for studying historical radio dialogues with participating children. It is an in-depth method focusing on the interaction in dialogues and the aim is to get an understanding of discursive change in a historical perspective, and more specifically how radio dialogues can be understood as sites for negotiations on citizenship norms and values. The focus is on changed notions of gender and generation. Choice of topic, turn taking, and the distribution of questions and answers are analyzed as parts of an ongoing struggle between power relations in which contemporary gender and generational orders were challenged. Thus, the staring point is Critical Discourse Analysis but it is applied on historical material and adapted to radio dialogues. The argument put forward is that the method presented can increase the understanding of how notions of gender and generation have been challenged in everyday practices, here in the form of everyday radio dialogues with participating children. The highly politicized but non-commercial public school broadcasts gave children a voice as competent and active citizens in new ways, and especially in programs produced by female teachers. In particular, these programs transgressed traditional boundaries concerning notions of gender and generation and thus understandings of childhood.
|
|
| 7. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Kultursamverkansmodellen och konsekvenser för barn och unga
- 2012
-
Ingår i: Under konstruktion. - : Sveriges Kommuner och Landsting. - 9789171648211 ; , s. 88-98
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges Kommuner och Landsting och det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult har analyserat vilka effekter som redan nu går att se av den nationella kulturpolitiska reformen om regionalisering genom den så kallade kultursamverkansmodellen. Elva forskare har utifrån tre perspektiv –Roller, processer och dialoger, Effekter och konsekvenser samt Finansiering undersökt det material som finns tillgängligt från de två första åren 2010–2012 för att skapa ett underlag för kommande diskussioner.Kultursamverkansmodellen syftar till att stärka samverkan mellan stat, regioner och kommuner samt med kulturskapare och civilsamhälle. Har det blivit så? Vad kan justeras för att systemet ska leda till ett starkare Kultursverige? Kultursamverkansmodellen är under konstruktion.
|
|
| 8. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Statlig utbildningsteve saluför idén om en förskola för alla
- 2011. - 800
-
Ingår i: Förskolans aktörer. - Uppsala : Historiska institutionen, Uppsala universitet. - 9789197731294 ; , s. 67-87
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från att ha varit en tämligen marginell företeelse vid 1900-talets början, har förskolan blivit en angelägenhet för en stor del av den svenska befolkningen. Idag deltar mer än 90 procent av alla barn mellan två och sex år i offentligt finansierad förskole- och barnomsorgsverksamhet. Avsikten med föreliggande antologi är att belysa olika aspekter av denna avgörande utveckling. Bland författarna märks både de som bidragit till att definiera forskningsfältet, såväl nationellt som internationellt, och de vars bidrag illustrerar mer sentida utvecklingstendenser inom området.I fokus för antologin står tre teman som varit centrala både i förskolans historia och dess historieskrivning: stat, yrkeskår och individ. Bland de ämnen som behandlas återfi nns den svenska barnträdgårdsrörelsens historia, Montessoripedagogiken reception under mellankrigstiden, utvecklingen av pedagogiska leksaker och den statliga televisionens betydelse för förskolesektorns expansion. Tack vare den inledande introduktionen till förskolans historieskrivning, och den avslutande bibliografi n med närmare 200 poster, utgör volymen också en god introduktion till ett mycket vitalt forskningsfält.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Visuell analys av föreställningar om barn och natur
- 2013
-
Ingår i: Barn. - : Norsk senter for barneforskning. - 0800-1669. ; :2, s. 7-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Idag är det vanligt att relatera barn och natur till varandra. Frågan är vad en sådan relation skapar för föreställningar och vad den används till. Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i visuell kultur för att analysera empiriska exempel hämtade från reklam och utomhuspedagogik. Analysen tar fasta på de markörer för ålder, genus och etnicitet som används när barn och natur relateras till varandra. Resultatet visar att det är ljusa barn med låg ålder och utan bestämt kön som används i den här typen av exempel och barnen skapar, tillsammans med framställningar av ren natur och naturlighet, föreställningar om renhet och oskuld. De föreställningar som skapas med hänvisningar till barn används för att ge intryck av hållbarhet medan de samtidigt motiverar konsumtion och vissa pedagogiska idéer. Slutdiskussionen reser frågan om vad som riskeras om barn-natur relationen fortsätter att återskapas på ett okritiskt sätt.
|
|
