| 1. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Från små människor till lärande individer. Föreställningar om barn och barndom i förskoleprogram 1970-2000
- 2006. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lek och barn hör ihop. Men vad menar vi när vi säger att barn leker? Beskrivningar av barns lek hänger ihop med två föreställningar om barndom som varit starka under 1900-talet: barn som skilda från vuxna och barn som lika vuxna. För hundra år sedan betonades skillnaderna mellan abrn och vuxna i välfärdspolitiken, idag är det tvärtom: barn beskrivs som vuxna. En nyhet är att vuxna också beskrivs som barn - alla är lärande individer. Anne-Li Lindgren följer i den här boken synen på barns lek i utbildningsprogram för förskolan från 1970-talet fram till år 2000. Hon visar hur lek har kopplats till lärande och hur forskare, läromedelsprodeucenter och förskolepedagoger har använt den i sin kamp om att definiera en god barndom. Dessutom studerar hon hur program och programserier har förhållit sig till de riktlinjer och läroplaner som reglerat förskolans verksamhet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
-
Etik, integritet och dokumentation i förskolan
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I förskolans uppdrag ingår att dokumentera verksamheten. Detta kan tyckas enkelt, men för dem som genomför dokumentationen uppstår ofta frågor som: Vad ska dokumenteras? Vem ska dokumenteras? Vilka metoder och vilken teknik ska användas? Hur ska dokumentationen spridas och vem ansvarar för det? Ytterst handlar det om hur relationer skapas mellan de som dokumenterar och de som blir dokumenterade. Ofta är det vuxna som dokumenterar barn, och när barn involveras i arbetet sker det på de vuxnas villkor.I den här boken diskuteras hur etik och integritet hanteras när verksamheten dokumenteras. Ofta gäller helt andra normer för barn än för vuxna kring etik och integritet i förskolan.Författaren visar också varför och hur frågor om etik och integritet kan lyftas fram på nya sätt för att skapa en förskoleverksamhet som genomsyras av ett etiskt förhållningssätt. Detta är en förutsättning för att förskolan både ska kunna dokumentera verksamheten och förmedla demokratiska värden och normer.Bokens andra upplaga är uppdaterad enligt ny forskning och enligt den reviderade läroplanen (Lpfö18) med dess skrivningar om integritet och dokumentation.
|
|
| 4. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-, et al.
(författare)
-
Förskolans historia : Förskolepolitik, barn och barndom
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken.Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar.Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram. Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla. Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom.
|
|
| 5. |
- Gemzöe, Lena, et al.
(författare)
-
Två kulturstäder. Kultur och politik på lokala arenor
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturpolitiken ska bidra till ett gott kulturliv, men hur fungerar det i praktiken? Hur ser samspelet mellan kulturliv och kulturpolitik egentligen ut på det lokala planet? Var löper intressekonflikterna mellan konstnärer, institutioner, politiker och publik? På vilka olika sätt har Linköping och Norrköping hanterat kulturens ändrade villkor? På 1970-talet fastslog riksdagen en ny kulturpolitik som kom att förverkligas på olika sätt i olika delar av landet. Linköping och Norrköping valde olika lösningar, vilket skapat olikartade förutsättningar, problem och möjligheter. I stora drag gäller liknande politiska mål än idag, men globalisering och medialisering har ställt etablerade verksamheter inför nya utmaningar. Då sätts de kulturpolitiska modellerna på hårda prov i den dagliga praktiken. För att förstå politiska insatser faktiskt fungerar för kulturens institutioner, konstnärer och publik har ett treårigt forskningsprojekt genomförts med stöd av CKS, Östsam samt Linköpings och Norrköpings kommuner.Idén var att kombinera en historisk studie av hur kulturpolitiken förändrats genom åren med en närgången fältstudie av det samtida kulturlivet. Under ledning av professor Johan Fornäs vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q), Linköpings universitet, har nu projektet avslutats med en innehållsrik och bitvis provocerande bok där två forskare sammanfattar sina resultat och insikter. Anne-Li Lindgren , historiskt inriktad forskare vid Tema Barn, Linköpings universitet, genomförde en kulturpolitisk historieskrivning som påvisade skillnader men också likheter mellan hur Linköping och Norrköping organiserat den offentliga resursfördelningen till kulturlivet. Lena Gemzöe , genusinriktad socialantropolog vid Stockholms universitet, gav sig ut i det vardagliga kulturlivet, med fokus på bildområdets museer, konstnärer, konsthantverkare och graffitimålare – och publiken. Där uppenbarades tydliga intressekonflikter. Forskarna fann att strider om kvalitet genomsyrar alla delar och nivåer av kulturlivet. De påvisade risker för att ett mycket brett och vagt kulturbegrepp kan leda till att kulturskaparnas villkor försummas. Konkurrensen mellan städerna framträder gång på gång, även om en embryonal regional identitet kan spåras i Kulturnät Östergötland. Det är viktigt att erkänna motsättningarna mellan olika gruppers intressen, hellre än att upprepa vackra ord om gemenskap, och efterlyser tätare dialoger mellan institutioner, publikgrupper och politiska aktörer.
|
|
| 6. |
- Enander, Viveka, 1967, et al.
(författare)
-
Att följa med samtiden : kvinnojoursrörelse i förändring
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok handlar om rörelsepolitik, det vill säga en social rörelses politiska påverkansmöjligheter. Det är den första studien av en riksorganisation inom den svenska kvinnojoursrörelsen och har såväl ett historiskt som dagsaktuellt anslag. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) bröt sig ur Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (Roks) i Sverige vid mitten av 1990-talet i samband med en konflikt vars ideologiska kärna var synen på feminism, män och barn. Ur SKR:s perspektiv handlade konflikten också om olika synsätt på organisation, demokrati och öppenhet. I boken analyseras de skiljelinjer som SKR valde att fokusera vid starten och i den fortsatta verksamheten. Samtidigt undersökt vilken påverkan den nya organisationen haft på den politiska dagordningen. Vilka framgångar kan skönjas och vad har offrats på vägen? Här analyseras samtidspolitiska förändringar genom en ideell organisations formering och utveckling och i relation till både det civila samhället och staten.
|
|
| 7. |
- Sandin, Bengt, 1949-
(författare)
-
Politik, påverkan och vägledning : Om barn, jämställdhet, mag och olycksfall i utbildningsprogrammen
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin är skriven inom ramen för forskningsprogrammet Välfärdsstat, medier och modernisering. Programmet syftar till att teckna sambanden mellan utbildningsprogrammen och förändringarna i välfärds- och utbildningspolitiken.Under sent 1960- och tidigt 1970-tal riktade politiken ett nyväckt intresse mot barn och barns villkor. En rad utredningar behandlade barns livsmiljö, hälsa och uppfostran. TRU:s förskolesektor var en del av denna verksamhet och hade i uppdrag att göra program för barn och vuxna.Anne-Li Lindgren behandlar hur förskolesektorn var delaktig i att formulera och föra ut välfärdsstatens nya bild av hur framtidens barndom skulle utformas och hur den skulle förändra såväl barns som föräldrars liv. Hon visar även hur en rad experter och professionella drogs in i denna process.Kopplingen mellan program och politik är tydlig också i Ulla B Abrahamssons studie av jämställdhetsprogrammen. Abrahamsson skriver om hur program om jämställdhet blev en del av Utbildningsradions satsningar, sambanden med de politiska aktörerna inom den offentliga jämställdhetsdebatten, och sambanden med den interna kulturen inom Utbildningsradion.Eva Gullbergs text visar att utbildningsprogram om mat och hushållning från 1940-talet kunde användas av lobbygrupper med kopplingar till den sociala sektorn för att lansera politiska projekt som anknöt till statsmaktens sociala ambitioner.Thomas Dahl skriver om hur utbildningsprogram om barns risker påverkades av en frivilligorganisation som hade bildats av ett antal läkare som såg utbildningsprogrammen som en lämplig kanal för sitt budskap. Utbildningsmedierna kan vara en öppning för aktörer utanför statsmakten att påverka samhällsutvecklingen och utbildningsutbudet.
|
|
