| 1. |
- Sandén, Annika, 1969-, et al.
(författare)
-
Medkänslans makt och gränser : Nya linjer i känslornas historia
- 2010
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - : Svenska historiska föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 130:4, s. 593-613
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln belyser hur långa linjer kan bedrivas också kring känslor som omsorg och medkänsla. Därigenom önskar vi nyansera en traditionell berättelse om västerlandets historia, som i hög grad förklarat historien som en förnuftslig och handgriplig triumf över tidigare dominerande känslor som ångest och rädsla. En sådan förklaringsmodell baseras på teorier om känslor som inte längre har stöd i beteende- och naturvetenskaper. Genom att behandla medkänsla bland människor inte enbart som ett kulturellt värde, utan som ett kognitivt och neurologiskt, vill vi belysa hur gemenskaper, som familj, by, socken, landskap, stat initieras och vidmakthålls. Begreppet medkänsla fungerar här som ett analytiskt verktyg, men också som ett empiriskt begrepp. Tre nivåer av begreppet lyfts fram: först betraktas det som en kognitiv känsla, sedan som ett artikulerat samhälleligt ideal, dygd eller värde, och slutligen i dess institutionaliserade form. Resonemangen utgår ifrån nutida känsloforskning, som lyfter fram de fysiologiska dimensionerna av vår konstitution. Vi intresserar oss också för det dilemma som ständigt tycks uppstå mellan intentionerna att möta människors behov, å ena sidan, och resultaten eller konsekvenserna av dem, å den andra. Konsekvenser av diskvalificering är inte sällan uteslutning, något vi människor tycks frukta mer än något annat. Denna artikel behandlar medkänslan som en väsentlig grundval för hur samhällen uppstår och utformas. Människans trygghetsskapande och omsorgsarbete har därmed djupa historiska rötter. Artikeln önskar sålunda utmana en traditionell historieskrivning som i alltför hög betonat en mänsklighetens moraliska och empatiska utveckling.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sandén, Annika, 1969-
(författare)
-
Welfare and Social Capital in Linköping, 1600-1620
- 2008
-
Ingår i: Hygiea Internationalis. - : Linkoping University Electronic Press. - 1403-8668 .- 1404-4013. ; 7:1, s. 49-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with early seventeenth century local government, both the secular and religious, in order to present the concepts of ”the good society”, and the strategies that were used to achieve and retain this ideal. Most people were excluded from the ranks of decision-makers and had little or no possibility to influence the decisions that were made concerning their interests, such as the unwed mothers, hired hands and female servants. Still, those in society with a presumed low social capital also clearly valued the rituals of the town council and the church, and used the formal institutions to improve their conditions. The conclusion can thus be drawn that there was great confidence in the formal institutions and that they were used by more than those who belonged to the upper social strata. The local Swedish government of the town Linköping provided public resources which were beneficial to common people. This article illustrates how this functioned in practice.
|
|
| 6. |
- Hermansson, Cecilia, et al.
(författare)
-
DN Debatt: Klimatlagen kräver att regeringen ändrar politik
- 2022
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nästa år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen. Minst ett dussin myndigheter har bidragit med underlag. Men inte ens om samtliga förslag i dessa rapporter genomförs kommer det att räcka för att fylla det gap som har uppstått med den nya regeringens politik, skriver Klimatpolitiska rådet.
|
|
| 7. |
- Scholten, Christina, et al.
(författare)
-
Re-Reading Time-Geography from a Gender Perspective: Examples from Gendered mobility
- 2012
-
Ingår i: Tijdschrift voor economische en sociale geografie. - : Wiley-Blackwell. - 0040-747X .- 1467-9663. ; 103:5, s. 584-600
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper is based on qualitative research on commuting and womens everyday lives. In the project Re-reading time-geography from a feminist perspective, labour force mobility is an important way of analysing womens time-space use and identifying the constraints experienced when organising everyday life. We claim that time-geography provides a useful set of analytical tools that successfully collaborate with social science theory such as gender studies. Time-geography has been questioned by feminists as well as others. However, we argue that time-geography could provide gender studies with a close, empathic and micro-levelled interventional approach that makes obstacles and constraints due to spatio-temporal conditions visible and thereby changeable. In this paper we use results from previous research to prove that time-geography is an approach with several sets of useful concepts that describe and analyse womens everyday struggles and possibilities in an era in which mobility and transport have become undisputed factors of everyday life. In order to do this, time-geography needs to be read from a gendered standpoint. Although we are still in the formative stages of this re-reading of original texts and the formation of additional sets of concepts, the indications are that this work is worth pursuing and expanding.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Från finrummet till vardagsrummet : Transmedialt berättande som litteraturdidaktisk underhållning
- 2021
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 15:2, s. 149-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores re-creation processes, through transmedia storytelling, that are made visible in the Swedish TV-programme Helt lyriskt (2018), where music artists transmediate Swedish poems into songs. The aim is to analyse, through a close-reading method, two episodes of Helt lyriskt in order to discuss how processes of transmedia storytelling make literary analyses visible and accessible to the general public. The analysis shows that the episodes employ pedagogical strategies to encourage the audience to partake in, and learn about, poetry and how to conduct literary analyses. One strategy is to illuminate the artists’ interpretation and analysis processes. Thus, the audience experiences the textual and musical adaptations that the artist Molly Sandén makes in her re-creation of Edith Södergran’s “Vierge moderne” (1916), in which she transfers the main theme of the poem, the early twentieth-century modern woman, to a song intended for the modern woman of today. Another strategy, brought up in relation to Annika Norlin’s re-creation of Karin Boye’s “I rörelse” (1927), is to question what liberties may be taken with a literary work, when she adopts the main theme of the poem, to always strive for more, by adding self-composed lyrics to the poem.
|
|
