| 1. |
- Lakemond, Nicolette, et al.
(författare)
-
Digital Transformation in Complex Systems
- 2024
-
Ingår i: IEEE transactions on engineering management. - : Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). - 0018-9391 .- 1558-0040. ; 71, s. 192-204
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Complex systems increasingly include embedded digital technologies that interact with and are constrained by physical components and systems. Although these systems play a central role in our society, they have only been scarcely addressed in contemporary research on digital transformation and the organization of innovation. This article explores the digital transformation in complex products and systems and its consequences for organizational design. A longitudinal study of avionics development since the 1950s uncovers the application of digital technologies, first as a sequence of initial experiments, followed by the use as add-on functionality, then as an integral part of achieving critical functionality in systems, and currently combining add-on and critical functionalities enabling generativity. The findings emphasize the evolution of the intricate relationships between the systems architecture and organizational approaches when digital technology enables and enforces increased complexity, expanded functionality, increased systems integration, and continuous development. These nested dependencies are accentuated by the complexity that has emerged beyond human cognition, where increasingly sophisticated boundary objects based on modeling, simulation, and data play an important role in the organizations ability. Boundary objects relate and decouple the multifacetted dynamic relation between organization and architecture. The results also extend existing perspectives on platform strategies by outlining the importance of generativity in combination with criticality control, rather than market control. Criticality control in combination with generativity has become imperative not least as generative digital technologies have become central in achieving critical properties such as safety. Several avenues for further research are outlined.
|
|
| 2. |
- Dicko, Cedric, et al.
(författare)
-
NUrF-Optimization of in situ UV-vis and fluorescence and autonomous characterization techniques with small-angle neutron scattering instrumentation
- 2020
-
Ingår i: Review of Scientific Instruments. - : AMER INST PHYSICS. - 0034-6748 .- 1089-7623. ; 91:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We have designed, built, and validated a (quasi)-simultaneous measurement platform called NUrF, which consists of neutron small-angle scattering, UV-visible, fluorescence, and densitometry techniques. In this contribution, we illustrate the concept and benefits of the NUrF setup combined with high-performance liquid chromatography pumps to automate the preparation and measurement of a mixture series of Brij35 nonionic surfactants with perfluorononanoic acid in the presence of a reporter fluorophore (pyrene).
|
|
| 3. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Utveckling av flygbildsmetodik och indikator för åkermarkens arrondering
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver underlag och möjligheter till presentation av resultat för en ny miljömålsindikator som kan följa utvecklingen för åkermarkens arrondering (form och storlek). Indikatorn baseras på mätningar av åkermarkens kantlängd och areal, och kan användas för att beskriva åkermarkens förekomst, förändringar i brukande, förutsättningarna för förekomst av småbiotoper och därmed den biologiska mångfalden.Inom projektet har vi testat en metodik för avgränsning av åkermark i flygbilder från olika tider som underlag för att uppskatta förändringar. Testområde var de län som ingår i regional miljöövervakning via NILS, ”LillNILS”. Det stickprov som LillNILS har verkar vara funktionellt för att påvisa förändringar över tiden, för grupper av län. En dialog bör föras med Jordbruksverket om hur Blockdatabasen kan göras mer användbar och lättanvänd för denna typ av sammanställningar. Innan det är gjort är det svårt att göra en realistisk uppskattning av hur genomförbart det skulle vara med en uppföljning enbart baserad på Blockdatabasen.Utredningen betonar vikten av att skilja på olika typer av kanter för möjligheten att tolka förändringar, exempelvis kanter mellan två åkermarksytor och kanter mot annan mark. Redan i en grundinventering bör man kartera ”tidigare åkermark” (med begynnande igenväxning), eftersom de kanterna är föränderliga och av annan karaktär än övriga.Metodiken för flygbildsinventering av åkerkanter bör ha tydliga definitioner och stor noggrannhet för att resultaten ska bli användbara för att belysa detaljförändringar, eftersom det kan ge stora skillnader i slutresultatet. För bakåtdatering i äldre flygbilder bör man redan från början ta in alla tidsskikt i arbetet, först det äldsta tidsskiktet och därefter jobba sig framåt i tiden.Rapporten innehåller också kostnadsuppskattningar för både bakåtdatering i äldre flygbilder och fortlöpande uppföljning av förändringar framåt i tiden. Eftersom det förstnämnda är en stor engångsinvestering, föreslår vi att den i huvudsak bör initieras och finansieras nationellt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Christensen, Pernilla, et al.
(författare)
-
Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT)
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var tvådelat där den första delen var att ta fram en effektiv flygbildsinventeringsmetodik för att kunna inventera ett större landskapsutsnitt än 1 x 1 km rutan och den andra delen var att hitta ett samband mellan myrfåglar och de landskapsdata som vi kunde plocka fram med den nya metodiken. Den flygbildsinventeringsmetodik som tagits fram under detta projekt medför att ett större område (3 x 3 km) kan inventeras på relativt kort tid (i genomsnitt 2 dagar). Tidsåtgången för att inventera hela 5 x 5 km rutan med denna metodik uppskattas till ca 3 dagar. Skillnaden från ordinarie NILS metodik är att betydligt större strukturer fångas upp eftersom karteringsenheten är större men även att detaljrikedomen som finns inom ordinarie NILS har fått minska betydligt. Med tiden finns förhoppningen att kunna effektivisera denna typ av flygbildsinventering än mer då den flygbildsinventeringstid som lagts ned under detta projekt även räknar in utveckling av metoden. I väntan på att nya möjligheter skall utvecklas skulle den metodik som vi tagit fram kunna utgöra en bra stomme för fortsatt verksamhet på en större skala än 1 x 1 km. Våra analyser av fågelarter på myrar och landskapsdata visade att fågeldata utgjorde för lite data för att vi skulle kunna se tydliga mönster samt kunna gå ned på den detaljnivå dvs. finindelning av myren, som vi ville. Tanken med den framtagna flygbildsinventeringsmetodiken var att ge data som passade för fler organismgrupper än fåglar samt att dessa data skulle kunna nyttjas även inom andra projekt såsom lillNILS. På grund av att projektet försökte svara mot både ett specifikt behov (SFT:s) samt ett mer generellt så kan vi konstatera att valet av rutor inte blev helt optimalt för att matcha landskapsdata från myrar med fågeldata. Vid fortsatta analyser kan det vara lämpligt att göra ett urval av de rutor som ligger i områden där dessa arter har sitt häckningsområde för att på så sätt begränsa antalet rutor med noll förekomst av dessa arter. Dessutom är det önskvärt att analysera flera NILS-rutor med en totalarea av myrar mellan 150 och 220 ha.
|
|
| 9. |
|
|
