| 1. |
- Nilsson, Björn, et al.
(författare)
-
Punktgittertolkning av brandområdet i Västmanland : redovisning av uppdrag från Skogsstyrelsen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter branden i Västmanland i augusti 2014 uppdrog Skogsstyrelsen åt SLU att utföra en punktgittertolkning för att ta fram statistik över den brandskadade skogen. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå under oktober månad 2014. Sammantaget, så har 2062 provytor med 10 m radie och 300 m mellanrum tolkats i flygbilder från strax före och efter branden. Arbetet har utförts i fotogrammetrisk arbetsstation. Denna rapport redovisar använda metoder samt en första sammanställning av statistik. Från den levererade databasen kan sedan ytterligare analyser göras. Databasen lämpar sig även för framtida uppföljning samt kombination med andra datakällor. Resultaten enligt denna undersökning visar bland annat att ca 13 100 ha berördes av branden, varav 9576 ha bedömdes som produktiv skogsmark. Av den produktiva skogsmarken var marken brandskadad på 98 % av ytan. Skadorna i trädkronorna fördelade sig enligt följande: 4 % av arealen hade inga tolkade skador i trädkronorna; för 23 % av arealen bedömdes mindre än hälften av trädkronornas barr eller löv vara döda; för 52 % av arealen bedömdes mer än hälften av trädkronornas barr/löv vara döda men fortfarande ha delar av kronan kvar. Resterande 25 % av skogsmarksarealen omfattades av kronbrand (viss del grenar kan finnas kvar men inga barr/löv). Virkesförrådet i de två kraftigaste skadeklasserna (> 50 % av kronan skadad, eller kronbrand) uppskattades till ca 917 400 m3sk, medan virkesförrådet i områden med högst 50 % kronskador omfattade ca 344 100 m3sk. Den talldominerade skogen är mest skadad och den lövdominerade skogen och blandskogarna är mindre skadad. Resultaten i denna rapport bygger helt på mätning och bedömning i flygbilder och ingen efterföljande kontrollinventering har gjorts. Av tidsskäl har heller inga referensytor innan bildtolkningen varit möjliga att få fram. Det finns därför risk att det kan förekomma systematiska fel, t.ex. i uppskattningen av virkesförråden. Dessa uppgifter bör därför användas med viss försiktighet. Eventuell kontrollinventering kan bara utföras i den buffertzon utanför brandområdet som också inventerats. Det har även gjorts en kartering av yttergränsen för det område som bedömts som brandpåverkat på uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Denna gräns bygger på både bildtolkning och fältbesök. Skogsstyrelsen beslutade att bara punkter inom denna gräns ska ingå i beräkningarna
|
|
| 2. |
- Sandring, Saskia, et al.
(författare)
-
NILS datafångst och datavärdskap (NIDa) : projektrapport
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet NIDa (NILS datafångst och datavärdskap) har pågått i 5 år. Syftet har varit att skapa förutsättningar för ett datavärdskap i NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige). Inom projektet har ett system för mottagning av data och grunden för lagringsdatabasen utvecklats. Förutom systemutveckling har projektet genomfört kvalitetssäkring av befintliga data och tagit fram rutiner för korrigering av data. I rapporten beskrivs datasystemet för NILS och projektet utvärderas. Komplett systemdokumentation, förvaltningsplan och ekonomisk redovisning av projektet bifogas i bilagor.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Småbiotopsuppföljning i NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att aggregera olika variabler för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av objekt som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare för skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer) inom Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruks-universitet, Umeå. Resultaten baseras på data från flygbildsinventeringen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) vilket följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, och ingår där i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med programmet är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att se om genomförda policybeslut och miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar
|
|
