| 1. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Förstudie om beställarnätverk för cement, betong och alternativ
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här förstudien syftade till att undersöka behoven av ett beställarnätverk förcement, betong och alternativ, samt hur ett sådant skulle kunna organiserats. Idagfinns klimatförbättrad betong på marknaden, men efterfrågan är svag. Ett beställarnätverk kan tänkas höja kompetensen hos beställarna för att ställa högre klimatkrav i upphandling av betong.Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar och använt en intervjustudie som den centrala delen i informationsinhämtningen. En för projektet sammansatt expertgrupp har stöttat förstudien med kunskap inom relaterade branscher och sakfrågor såsom offentlig upphandling, beställarnätverk, bygg- och anläggningsbranschen samt betongbranschen. För urval av informanter utfördes en schematisk bild av leverantörs- och beställarled för cement, betong och alternativ. Den visar på en komplex väv av aktörer som på olika sätt påverkar hela värdekedjan. Vem som kan ses som ”beställare” i relation till upphandling av cement, betong och alternativ i denna väv är inte helt enkelt. Förstudien valde att inte hantera beställare av cement, då detta är betongleverantörer/producenter. Studien fokuserar således på beställare av betong, och till viss del alternativ (alternativa material till betong). Även med denna avgränsning är det potentiella antalet beställare som skulle kunna vara tilltänkta för ett beställarnätverk stort, varför förstudiens resultat behöver beaktas i det hänseendet och med den osäkerhet det innebär framför allt gällande beställares behov av ett beställarnätverk.I förstudien genomfördes 14 intervjuer med offentliga beställare, myndigheter, privata beställare, samt akademi och innovationsprogram. Beställarna var överlag positiva till bildandet av ett beställarnätverk. De flesta har idag utmaningar med att ta till sig ny kunskap då utvecklingen i betongbranschen går snabbt, att förstå upphandlingstekniska aspekter såsom kravställning på klimatförbättrad betong, samt hur man kan räkna och följa upp klimataspekter i byggprojekt. De övriga informanterna var till viss del tveksamma till att ett beställarnätverk är den rätta lösningen för att förflytta branschen och skapa större efterfrågan för klimatförbättrad betong. Dock ansåg samtliga informanter att det krävs ett stortkunskapslyft, i samtliga led i beställarledet, från planerare till projektör.Angående organisering ansåg de offentliga beställarna (kommuner) samt expertgruppen att det bör vara ett beställarnätverk endast för offentliga beställare, på grund av de särskilda förutsättningar som dessa har. De flesta ansåg inte att ett beställarnätverk behöver delas upp på byggsektor respektive anläggningssektor, men att det finns en utmaning med att få frågorna i nätverket relevanta för samtligaaktörer. Vidare ansåg de flesta att ett beställarnätverk behöver vara finansierat och styrt av en eller flera myndigheter. Då krävs det dock ett tydligt regeringsuppdrag, med öronmärkt finansiering för detta samordningsuppdrag.Många informanter menar att det krävs initiativ och samordning för att täppa kunskapsluckan som finns i beställarled, med den kunskap som finns genom aktuella forsknings- och innovationssatsningar samt befintliga vägledningar. Här menade de flesta att det dock inte handlar om ett beställarnätverk, utan snarare om att bygga på de nätverk och andra konstellationer för samverkan som redan finns och facilitera kunskapsspridning i olika branscher.Förstudien presenterar avslutningsvis ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, som kan delas upp i två huvudsakliga spår: ett spår gällande fortsatt utredning för ett offentligt beställarnätverk eller liknande, och ett spår för fortsatt utredning kring en nationell plattform som samlar fler aktörer. Här nedan följer rekommendationerna i korthet:Som en miniminivå rekommenderar förstudien att det görs en vidare analysi hur offentliga beställare helst tar del av ny information och stöd om upphandling av betong och alternativ med mindre klimatpåverkan.Som en maximinivå rekommenderar förstudien att det görs utredningar kring möjligheter att ge ett regeringsuppdrag till en myndighet att etableraett forum för samverkan kring klimatförbättrad betong och alternativ.Utred hur det arbete som Upphandlingsmyndigheten gör, kring upphandlingsstöd av klimatförbättrad betong bäst förvaltas för genomslag hos beställare.Involvera branschorganisationer för att nå stora delar av branscherna och privata beställare.Bygg på det som finns! Med detta avses kunskap och erfarenheter i berörda branscher samt befintliga samverkansinitiativ, dock inte på befintliga beställarnätverk.
|
|
| 2. |
- Nguyen, Björnborg, 1992, et al.
(författare)
-
Application and evaluation of direct sparse visual odometry in marine vessels
- 2022
-
Ingår i: IFAC-PapersOnLine. - : Elsevier BV. - 2405-8963. ; 55:31, s. 235-242
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- With the international community pushing for a computer vision based option to the laws requiring a look-out for marine vehicles, there is now a significant motivation to provide digital solutions for navigation using these envisioned mandatory visual sensors. This paper explores the monocular direct sparse odometry algorithm when applied to a typical marine environment. The method uses a single camera to estimate a vessel's motion and position over time and is then compared to ground truth to establish feasibility as both a local and global navigation system. Whilst it was inconsistent in accurately estimating vessel position, it was found that it could consistently estimate the vessel's orientation in the majority of the situations the vessel was tasked with. It is therefore shown that monocular direct sparse odometry is partially suitable as a standalone navigation system and is a strong base for a multi-sensor solution.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Klamberg, Mark, et al.
(författare)
-
FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga
- 2008. - 12
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Mark Klamberg Doktorand juridik, Stockholms universitet, Mikael Nilsson Doktorand datalogi, Kungliga Tekniska högskolan, Anna Petersson Doktorand matematik, Uppsala universitet, Peter Seipel Professor emeritus rättsinformatik, Stockholms universitet, Janne Flyghed Professor kriminologi, Stockholms universitet, Cecilia Magnusson Sjöberg Professor i rättsinformatik, Stockholms universitet, Jussi Karlgren Docent språkteknologi, Swedish Institute of Computer Science, Markus Bylund Doktor i data- och systemvetenskap inriktning personlig integritet, Swedish Institute of Computer Science, Karl Palmås Civilingenjör och doktor i sociologi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Christopher Kullenberg Doktorand vetenskapsteori, Göteborgs universitet, Pär Ström Civilingenjör och författare, integritetsombudsman på tankesmedjan Den nya välfärden, Daniel Thorburn Professor i statistik, Stockholms universitet, Johan Westerholm Kapten, reservofficerare underrättelsetjänst, rådgivare Greycat
|
|
