| 1. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Förstudie om beställarnätverk för cement, betong och alternativ
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här förstudien syftade till att undersöka behoven av ett beställarnätverk förcement, betong och alternativ, samt hur ett sådant skulle kunna organiserats. Idagfinns klimatförbättrad betong på marknaden, men efterfrågan är svag. Ett beställarnätverk kan tänkas höja kompetensen hos beställarna för att ställa högre klimatkrav i upphandling av betong.Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar och använt en intervjustudie som den centrala delen i informationsinhämtningen. En för projektet sammansatt expertgrupp har stöttat förstudien med kunskap inom relaterade branscher och sakfrågor såsom offentlig upphandling, beställarnätverk, bygg- och anläggningsbranschen samt betongbranschen. För urval av informanter utfördes en schematisk bild av leverantörs- och beställarled för cement, betong och alternativ. Den visar på en komplex väv av aktörer som på olika sätt påverkar hela värdekedjan. Vem som kan ses som ”beställare” i relation till upphandling av cement, betong och alternativ i denna väv är inte helt enkelt. Förstudien valde att inte hantera beställare av cement, då detta är betongleverantörer/producenter. Studien fokuserar således på beställare av betong, och till viss del alternativ (alternativa material till betong). Även med denna avgränsning är det potentiella antalet beställare som skulle kunna vara tilltänkta för ett beställarnätverk stort, varför förstudiens resultat behöver beaktas i det hänseendet och med den osäkerhet det innebär framför allt gällande beställares behov av ett beställarnätverk.I förstudien genomfördes 14 intervjuer med offentliga beställare, myndigheter, privata beställare, samt akademi och innovationsprogram. Beställarna var överlag positiva till bildandet av ett beställarnätverk. De flesta har idag utmaningar med att ta till sig ny kunskap då utvecklingen i betongbranschen går snabbt, att förstå upphandlingstekniska aspekter såsom kravställning på klimatförbättrad betong, samt hur man kan räkna och följa upp klimataspekter i byggprojekt. De övriga informanterna var till viss del tveksamma till att ett beställarnätverk är den rätta lösningen för att förflytta branschen och skapa större efterfrågan för klimatförbättrad betong. Dock ansåg samtliga informanter att det krävs ett stortkunskapslyft, i samtliga led i beställarledet, från planerare till projektör.Angående organisering ansåg de offentliga beställarna (kommuner) samt expertgruppen att det bör vara ett beställarnätverk endast för offentliga beställare, på grund av de särskilda förutsättningar som dessa har. De flesta ansåg inte att ett beställarnätverk behöver delas upp på byggsektor respektive anläggningssektor, men att det finns en utmaning med att få frågorna i nätverket relevanta för samtligaaktörer. Vidare ansåg de flesta att ett beställarnätverk behöver vara finansierat och styrt av en eller flera myndigheter. Då krävs det dock ett tydligt regeringsuppdrag, med öronmärkt finansiering för detta samordningsuppdrag.Många informanter menar att det krävs initiativ och samordning för att täppa kunskapsluckan som finns i beställarled, med den kunskap som finns genom aktuella forsknings- och innovationssatsningar samt befintliga vägledningar. Här menade de flesta att det dock inte handlar om ett beställarnätverk, utan snarare om att bygga på de nätverk och andra konstellationer för samverkan som redan finns och facilitera kunskapsspridning i olika branscher.Förstudien presenterar avslutningsvis ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, som kan delas upp i två huvudsakliga spår: ett spår gällande fortsatt utredning för ett offentligt beställarnätverk eller liknande, och ett spår för fortsatt utredning kring en nationell plattform som samlar fler aktörer. Här nedan följer rekommendationerna i korthet:Som en miniminivå rekommenderar förstudien att det görs en vidare analysi hur offentliga beställare helst tar del av ny information och stöd om upphandling av betong och alternativ med mindre klimatpåverkan.Som en maximinivå rekommenderar förstudien att det görs utredningar kring möjligheter att ge ett regeringsuppdrag till en myndighet att etableraett forum för samverkan kring klimatförbättrad betong och alternativ.Utred hur det arbete som Upphandlingsmyndigheten gör, kring upphandlingsstöd av klimatförbättrad betong bäst förvaltas för genomslag hos beställare.Involvera branschorganisationer för att nå stora delar av branscherna och privata beställare.Bygg på det som finns! Med detta avses kunskap och erfarenheter i berörda branscher samt befintliga samverkansinitiativ, dock inte på befintliga beställarnätverk.
|
|
| 2. |
- Mattias, Lindh, et al.
(författare)
-
Handbok för nordlig solel
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Solen är en för människan evig energikälla och solel har en given plats i ett framtida hållbart och förnybart energisystem – globalt och i Sverige. Kostnaden för en solelanläggning har sjunkit drastiskt de senaste åren och tillgängligheten har ökat. Det gör solel relevant utanför de regioner som har störst solinstrålning; även i norra Skandinavien är det en långsiktigt hållbar investering ur både ett energi- och ekonomiskt perspektiv.Nordlig solel har goda men annorlunda förutsättningar jämfört med de i södra Sverige och Centraleuropa. Solens position på himlen och den instrålade energin per år är lägre, det är en stor andel diffust ljus och man kan förvänta sig mer reflektioner från en snötäckt mark på vintern. På sommaren är soltimmarna fler och solens bana längre. Medeltemperaturen är betydligt lägre på årsbasis men skillnaden mot sydligare breddgrader är mindre under sommaren då instrålningen är stor. En annan avgörande faktor är snö som under stora delar av året i norr täcker marken och potentiellt solelanläggningar. Om snötäckningen kan begränsas till de mörkaste månaderna blir årseffekterna på energiproduktionen små, men snölaster ställer höga krav på solelanläggningars kvalitet, både ur installations- och komponentperspektiv.Genom att beakta följande fem rekommendationer kan man minska risken för problem:1. Undersök snöförhållandena på platsen innan installation. Anläggningsägaren vet ofta bäst var snön brukar ansamlas och när den smälter bort eller glider av.2. Säkerställ att installationen är genomtänkt ur ett snöperspektiv. En noggrann kontroll av att installationen följer leverantörernas anvisningar är extra viktigt när förhållandena är krävande.3. Välj robusta moduler och fästanordningar – en solelanläggning ska hålla i många år och bör utformas för att klara lokala snöförhållanden.4. Utforma om möjligt anläggningen så att snöröjning inte krävs. Röj (varsamt) undan snö från anläggningen om det trots det blir nödvändigt: för att undvika takras, skydda solelanläggningen mot tryck- och glidskador från ett tjockt snötäcke och för att möjliggöra elproduktion från tidig vår.5. Montera modulerna med rätt orientering. Söderläge och så hög lutning som möjligt upp till om kring 50° (i Piteå) är generellt bäst. Ofta är man begränsad av takets utformning men även avvikelser från söder mot öst eller väst och mindre lutningar kan ge ett acceptabelt energiutbyte.Huvudregeln bör vara att: Montera solceller där solinstrålningen är stor men snö inte ansamlas!
|
|
