| 1. |
- Björnsson, Lovisa, et al.
(författare)
-
Förbehandling av lignocellulosarika råvaror vid biogasproduktion - Nyckelaspekter vid jämförande utvärdering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I biogassektorn finns ett ökande behov av och en ökande konkurrens om råvaror, och intresset för användning av odlingsrester, vall, mellangrödor mm som biogasråvara ökar. Gemensamt för dessa råvaror är att de är fiberrika, dvs. har ett högt innehåll av lignocellulosa, vilket gör att det är osannolikt att de skulle användas för biogasproduktion utan förbehandling. Ett antal förbehandlingstekniker har introducerats på marknaden under senare år, och både företagsdrivna projekt och forskningsprojekt kring utvärdering av en eller flera förbehandlingstekniker pågår. Utvärderingarna läggs dock upp med olika utgångspunkter och metoder så att utkomster från olika projekt blir omöjliga att jämföra. Att utreda frågan om hur man utvärderar och jämför olika förbehandlingsmetoder ur teknik-, ekonomi-, energi- och miljöperspektiv är därför angeläget. Syftet med denna förstudie är att peka ut nyckelaspekter som är viktiga för att möjliggöra jämförande utvärdering av olika förbehandlingsmetoder samt att inspirera aktörer till att vilja medverka till att ta ett samlat grepp i frågan. Ett förslag till upplägg för vidare forskning, utveckling och demonstration presenteras. Arbetet med förstudien har finansierats genom Energimyndigheten.
|
|
| 2. |
- Gunnarsson, Carina, et al.
(författare)
-
Två, tre eller fyra skördar av vallfoder per år : kostnader och fodervärde till kor
- 2014
-
Ingår i: Vallkonferens 2014. - 9789157692009 ; :18, s. 109-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sex odlingsförsök som jämfört två eller tre skördar och två försök som jämfört tre eller fyra skördar har sammanställts. Avkastningen av torrsubstans var 3 % mindre men energivärdet var 0,4 MJ/kg ts högre och råproteinhalten 18 g/kg ts högre för tre skördar jämfört med två. Torrsubstansavkastningen var 5 % mindre men energivärdet var 0,3 MJ/kg ts högre och råproteinhalten var 17 g/kg ts högre vid fyra skördar jämfört med tre. Skördekostnader beräknades för gödsling, slåtter, strängläggning, exakthackning, transport samt inläggning och packning i plansilo. Fodrets värde beräknades för en genomsnittskvalitet för varje skördesystem och foderstater gjordes dels enligt det nya fodervärderingssystemet NorFor, dels enligt det svenska klassiska systemet som varit i bruk i decennier. Kostnaden för skörd och gödsling ökade med 10 öre/kg ts vid övergång från två till tre skördar. Samtidigt ökade fodrets värde med 13 öre/kg ts. Fodrets ökade värde kompenserade alltså de ökade kostnaderna för skörd och gödsling. Vid övergång från tre till fyra skördar ökade kostnaderna för skörd och gödsling med 19 öre/kg ts. Samtidigt ökade fodrets värde med 13 öre/kg ts. Fodrets ökade värde kompenserade alltså inte för de ökade kostnaderna för skörd och gödsling. Vallfodrets ökade värde i foderstaterna bygger på ökad konsumtion och förutsätter en större areal för samma mjölkproduktion.
|
|
| 3. |
- Ljungberg, David, et al.
(författare)
-
Optimerad logistik för biogasproduktion : Rapport från ett f3-projekt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biogas har en unik potential att minska vårt beroende av fossila resurser, samt minska klimatpåverkanfrån gödsel och avfallshantering såväl som bränsletillförsel. Tidigare studier visar på en potentialatt producera upp till 14 TWh biogas från jordbruksråvaror i Sverige. En stor del av dennatillväxtpotential bedöms finnas i småskaliga anläggningar. År 2012 producerades 1,6 TWh biogas iSverige varav endast 47 GWh producerades i gårdsanläggningar. I andra länder har utvecklingennått längre och år 2012 fanns i Tyskland 7 515 biogasanläggningar i drift med en total installeradeffekt på 3352 MWel, till övervägande del producerad i lantbruksbaserade anläggningar. För att enstörre del av den svenska jordbruksbaserade biogaspotentialen skall kunna realiseras krävs inte barafinansiellt stöd utan även kunskap, metoder och verktyg för strategisk planering.Viktiga steg för att förbättra förutsättningarna för ökad biogasproduktion är att dra lärdom av befintligaanläggningar och utveckla bättre verktyg för strategisk planering och effektiv logistik, så attde lämpligaste platserna och de mest effektiva logistikkedjor för biogasproduktion kan identifieras.För att identifiera de bästa möjligheterna till en effektiv och lönsam biogasproduktion, måste komplexainteraktioner mellan substratblandning, anläggningens storlek, gasanvändning och behov påtransporter beaktas. Systemet behöver studeras som en helhet och inkludera substrat som levererasfrån olika källor, såväl som biogas till värme och/eller el samt som fordonsbränsle, och även denrötrest som används gödningsmedel (Figur I).[...]
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Strid, Ingrid, et al.
(författare)
-
Mer och bättre vall till mjölkproduktion och återväxtvall till biogas
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Behovet av högkvalitativ vall kan förväntas öka i takt med ett större intresse för att användanärproducerat foder i svensk mjölkproduktion. Högkvalitativ vall, framför allt från tidigtskördad förstaskördsvall, kan minska behovet av kraftfoder, och därmed tillhörandemiljöproblem. Stora mängder återväxt-vall skulle då bli över, vilket skulle leda till både dåligekonomi och resurshushållning. Problemet kan därför sammanfattas som att det antingen blirsvårt att uppnå tillräcklig foderkvalitet (om alla delskördar ska användas till foder), eller såblir det dålig hushållning med vallen (om bara förstaskörden tas tillvara). Ett sätt att lösaproblemet skulle vara att istället utnyttja återväxten till biogasproduktion. Vallen får därmedtvå funktioner, dels att producera högkvalitativt foder och dels att producera biogasråvara. Föratt få fram tillräckliga mängder förstaskörds-ensilage, behöver en större areal odlas med vall.Denna nya areal antas i denna studie komma från tidigare spannmålsarealer i ett nyetableratsamarbete med en eller flera intilliggande gårdar. Genom att också gemensamt investera i enny gårdsbiogasanläggning ges möjligheter att förädla både den producerade råvaran ochdjurgårdens avfall i form av nötgödsel och kasserat foder.Med detta projekt vill vi undersöka om gårdar som börjar samverka genom biogasproduktionoch samtidigt ändrar strategi för sin vallodling på ovan nämnda sätt, får en lägremiljöbelastning än tidigare. Dessutom vill vi undersöka om intäkter från biogasen, de lägrekostnaderna för bland annat kraftfoder, handelsgödsel och eldningsolja kompenserar för högrevallskördekostnader, förlorade intäkter från spannmål samt biogasinvesteringen.Ett flertal slutsatser gick att dra från studien:Den stora miljöpotentialen med det studerade konceptet låg inte i den besparing som gjordespå kraftfodersidan eller på den undvikna gödsellagringen, och inte heller i den kolinlagringsom vallen tillförde spannmålsgården, utan fanns i den energi som producerades avbiogasanläggningen. Om hela denna användes till att ersätta fossila energikällor, kunde storavinster göras för primär energianvändning, klimatpåverkan och försurande utsläpp, och i vissmån för gårdens ekonomi. Däremot, om det inte gick att få avsättning för värmen sjönkvinsten miljömässigt, och ekonomiskt vändes vinsten till förlust. Om biogasens el och värmebara kunde ersätta andra förnybara källor uteblev klimatvinsten i princip helt (energimässigtvar det dock fortfarande vinst kvar). Det är således viktigt för att kunna dra slutsatser om detstuderade konceptet hur den producerade biogasen används. Detta är troligen en generellslutsats om gårdbiogasanläggningar, och något som därför bör beaktas vid beslut ominvesteringsbidrag till sådana. Ekonomiskt var det en stor förlust att förlora intäkter frånspannmålsodlingen (2/5 av växtgårdens areal avsattes till vall istället för höstvete och raps), sådärför skulle det vara intressant att undersöka om den extra vallodlingen istället kunde ske påexempelvis avställd mark. Ett annat intressant spår att undersöka baserat på erfarenheter fråndetta projekt, är möjligheten att uppgradera biogasen till fordonsgas (lokalt eller i centralanläggning) istället för att försöka hitta avsättning för elproduktionens värmebiprodukt, omdet i praktiken visar sig lättare att realisera ett sådant alternativ. Sammanfattningsvis kan detstuderade konceptet, att använda högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas,ses som ett sätt att möta utmaningen att få fram högkvalitativt foder och samtidigt stimuleratill en ökad svensk biogasproduktion, men behöver utformas på rätt sätt (framför allt så attvärmen tas tillvara), för att ske med samma lönsamhet som dagens produktion.
|
|
