| 1. |
- Eriksson, Eva-Lena, 1986-, et al.
(författare)
-
Att lyckas med införande av utspridda skolstartstider – minska reseefterfrågan i rusningstid
- 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett sätt att sprida ut resandet i kollektivtrafiken under rusningstid är att införa utspridda skolstartstider. En svårighet med genomförande av åtgärder som sprider ut resandeefterfrågan är att många olika aktörer med olika ansvar och incitament berörs. Den här rapporten beskriver nyckelfaktorer för ett lyckat införande av utspridda skolstartstider med utgångspunkt i behovet att sprida ut resandet i kollektivtrafiken under rusningstid. Rapporten redovisar tidigare gjord forskning samt resultaten från en intervjustudie med aktörer som varit involverade i införandet av utspridda skolstartstider i Sverige. Materialet visar att en spridning av skolstarttider (och resandeefterfrågan) kan leda till minskade kostnader och en potentiell utveckling av kollektivtrafikmarknaden. Det finns således intressanta kostnads- och energibesparingspotentialer med denna åtgärd. Det finns även andra vinster såsom bättre sömn och hälsa för ungdomar. Samtidigt finns en rad negativa effekter och utmaningar som man måste vara medveten om. Dessa utmaningar är ofta kopplade till berörda elever, familjer och skolor. Det finns också utmaningar kopplade till själva införandeprocessen som måste beaktas och hanteras såsom incitament, målsättningar och kommunikation.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Eva-Lena, 1986-, et al.
(författare)
-
Att lyckas med införande av utspridda skolstartstider : Minska reseefterfrågan i rusningstid
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett sätt att sprida ut resandet i kollektivtrafiken under rusningstid är att införa utspridda skolstartstider, något som har aktualiserats till och från de senaste årtiondena både i Sverige och utomlands. Skolans starttider på morgonen påverkar bland annat kostnaderna för kollektivtrafik och skolskjuts samt möjligheten att effektivisera trafikplaneringen. En svårighet med genomförande av åtgärder som sprider ut resandeefterfrågan är att många olika aktörer med olika ansvar och incitament berörs. Den här rapporten beskriver nyckelfaktorer för ett lyckat införande av utspridda skolstartstider med utgångspunkt i behovet att sprida ut resandet i kollektivtrafiken under rusningstid. Rapporten redovisar tidigare gjord forskning samt resultaten från en intervjustudie med aktörer som varit involverade i införandet av utspridda skolstartstider i Sverige. Sex olika fall identifierades i studien, och totalt 16 tjänstemän från regionala kollektivtrafikmyndigheter, kommuner och skolor intervjuades om införandeprocessen och utfallet. Genom att undersöka exempel där utspridda skolstartstider har införts bidrar studien till en ökad förståelse för denna åtgärd samt en kunskapsöverföring mellan regioner och kommuner.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Eva-Lena, et al.
(författare)
-
Kollektiv mobilitet : ett scenario förhållbar samhällsutveckling
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för Trafikverkets regeringsuppdrag gällande Mobilitet som tjänst ombads K2 att beskriva och analysera scenarier för framtidens transportsystem. Här presenteras scenariot Framtidens kollektiva mobilitet och ett möjligt mobilitetsystem år 2040. Scenario för år 2040 har tagits fram utifrån Rådslagets vision om kollektiv mobilitet och tillgänglighet utan behov att äga eget fordon. Den beskrivna samhällsutvecklingen förutsätter en mer grundläggande förändring av olika aktörers roller, vad som finansieras och prioriteras.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Eva-Lena, et al.
(författare)
-
Ändrade skolstartstider för att minska resandet i rusningstid : varför är det så svårt?
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 128-129
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rusningstrafik är ett välkänt problem som leder till höga utsläpp, trängsel och förseningar. I Sverige inträffar vanligtvis topparna i trafiken kl. 7-8 och kl. 15.30-17, vilket kopplas till start- och sluttider för arbetsplatser och skolor. Rusningstid är en av de huvudsakliga kostnadsdrivarna för kollektivtrafiken, med störst påverkan från behovet av en stor bussflotta och många förare som inte nyttjas fullt ut under resterande trafikdygn, samt användandet av större fordon än den genomsnittliga dagliga efterfrågan. De senaste åren har kollektivtrafikkostnaderna ökat mer än utbudet och tidigare forskning pekar på att en av de viktigaste kostnadsfaktorerna är den höga resandeefterfrågan i rusningstid.Det finns olika åtgärder med målet att sprida ut resandeefterfrågan under rusningstid, där utspridda skolstartstider är en av dessa. Det är dock svårt att hitta exempel på permanenta införanden. För att uppnå ett jämnare trafikflöde och en utspridd resandeefterfrågan är det nödvändigt att ha insikter om individuella resval, men också om hur organisationer kan införa gemensamma åtgärder. Kopplat till utspridda skolstartstider involverar det kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) och skolor, som respektive ansvarar för skolskjuts, kollektivtrafikplanering och undervisning. Syftet med denna studie är att analysera tidigare införanden av utspridda skolstartstider för att hitta anledningarna till lyckade eller misslyckade genomföranden. Detta genom att identifiera möjliggörare, hinder och incitament för de olika aktörerna, samt att hitta lyckade exempel. Fem fall där utspridda skolstartstider har införts har studerats, där representanter från kommun, skola och RKM har intervjuats. Ett tjugotal intervjuer har genomförts med skolskjutsplanerare, rektorer och kollektivtrafikplanerare. Intervjuerna var semi-strukturerade och utgick ifrån en intervjuguide. Exempel på frågor som ställdes är vilka möjligheter och hinder som aktörerna identifierat, om incitament hade använts som gynnade alla aktörer, kommunikationen mellan aktörerna, samt effekterna av införandet.Studien fann viktiga faktorer att ta hänsyn till för kommuner och RKM:er som funderar på att införa utspridda skolstartstider. En faktor är att ha en bra och genomtänkt kommunikation mellan de centrala aktörerna: kommuner, RKM och de berörda skolorna. En annan viktig faktor är att kontinuerligt involvera engagerade personer i implementeringsprocessen och att sätta upp ett gemensamt mål. Ett hinder för genomförandet är att det inte finns incitament för alla aktörer, till exempel att kostnadsminskningen delas mellan alla aktörer.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Elisabet M., Associate professor in interaction design, 1972-, et al.
(författare)
-
Teaching More-than-human Perspectives in Design : A Pedagogical Pattern Mining Workshop
- 2024
-
Ingår i: DIS'24: Proceedings of the ACM Conference on Designing Interactive Systems 2024. - New York, NY : ACM Digital Library. - 9798400706325
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Why should we teach for more-than-human perspectives in design? With the rise of an increasing interest in various more-than-human perspectives in design research, it is time for the DIS community to consider how more-than-human perspectives can be integrated into the design and Human-computer interaction (HCI) curriculum. In this one-day workshop, we will invite participants to bring activities and materials from their own teaching of more-than-human perspectives in design (if you have no experience, you are also welcome). Through structured and facilitated reflections, these pedagogical activities and materials will be analysed and mapped to build an overview of existing practices, explore similarities between them, and articulate challenges that come with teaching more-than-human perspectives in design. The participants will be invited to continue sharing teaching practices after the workshop, to sustain the network and keep working towards a future curriculum for more-than-human in design.
|
|
| 6. |
- Baykal, Gökçe Elif, et al.
(författare)
-
Assessment of learning in child–computer interaction research: A semi-systematic literature review
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Child-Computer Interaction. - : Elsevier BV. - 2212-8689. ; 36
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In this paper, we investigate and map out how learning is assessed in Child–computer interaction (CCI) research. We have conducted a semi-systematic literature review in the CCI community's leading venues: the Interaction Design and Children (IDC) conference and the International Journal of Child–Computer Interaction (IJCCI). This eventually led to 30 publications that use the word stem ‘learn*’ in title, abstract and keywords being included in the corpus. Based on our analysis of these publications, the results demonstrate that there are three main strands of research approaches, namely quantitative, qualitative and mixed-methods, some of which are design-based. The case studies taking a qualitative approach dominate the field whereas the mixed-methods approach remains low in number. Furthermore, the findings showed that basic characteristics of research design and approaches to the assessment of learning are rarely defined, and that assessment of learning is scarcely operationalized. This affects the methodological rigor and possibility of understanding causality of technology interaction in children's learning. It was also found that only a limited number of works include assessment of learning regarding transfer of learning and controlled groups. The main findings from this review describe the current state-of-the art and address the gaps in CCI research in presenting evidence for learning in children as a desired impact. We conclude with suggestions for future avenues for the assessment of learning in CCI.
|
|
| 7. |
- Baykal, Gökçe Elif, et al.
(författare)
-
Collaboration in Co-located Collaborative Digital Games - Towards a Quadripartite Taxonomy
- 2023
-
Ingår i: Conference on Human Factors in Computing Systems - Proceedings. - 9781450394222
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper, we propose a taxonomy for the classification of collaborative interaction situations derived from studying a set of co-located collaborative gameplay sessions. The taxonomy builds on the MDA framework and Activity Theory (AT) as top-level attributes, and offers the analytical dimensions WHAT, WHO, WHEN and HOW, each containing a number of sub-categories, for evaluating different levels of collaborative interaction mediated by games. The work is based on a three stage process: design of game instances, data collection, and analysis of play sessions. This taxonomy is an initial step towards capturing the complexity of collaboration mediated by games, and helps in understanding and studying collaboration as a phenomena in game design. Our preliminary work provides a characterization of multiple dimensions of collaborative interaction, providing game designers a starting point for deeper understanding into collaborative interaction mediated by a collocated gameplay.
|
|
| 8. |
- Baykal, Gökçe Elif, et al.
(författare)
-
Teaching Design of Technologies for Collaborative Interaction in Physical-Digital Environments
- 2023
-
Ingår i: ID&A Interaction design & architecture(s). - 1826-9745 .- 2283-2998. ; :58, s. 53-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is an increasing awareness of the importance of considering and mediating human collaboration in the design of technology. There are several research approaches focused on this, such as e.g., computer supported cooperative work (CSCW) and computer supported cooperative learning (CSCL), however, less attention has been given to developing educational materials for the role that technology play in mediating human collaboration in human-computer interaction (HCI) in physical, digital and hybrid spaces, why hands-on teaching activities are insufficient. In this paper, we present an emergent pedagogical framework on teaching for collaborative interaction in HCI, consisting of a collection of eleven pedagogical patterns. The paper is based on results from applying a modified pedagogical design pattern approach in the iterative development of an open educational resource containing teaching patterns, and from pilot testing of patterns with students. Preliminary results from pilot testing indicate that teachers experience an increased capacity to teach design of technologies that mediate human collaborative interaction in relevant and innovative ways. As part of “Design Education for Hybrid Environments” special issue, we hope this emerging pedagogical framework can provide teachers with inspiration to sensitize their students and make them better prepared to become responsible designers of technologies for collaborative interaction and contribute crafting next-generation physical, digital and hybrid spaces.
|
|
| 9. |
- Baykal, Gökçe Elif, et al.
(författare)
-
Teaching Design of Technologies for Mediating Collaborative Interaction – An Emerging Pedagogical Framework
- 2023
-
Ingår i: Connectivity and Creativity in times of Conflict : Cumulus Conference Proceedings Antwerp 2023.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Collaboration is one of the 21st century skills, and in our new digital and hybrid reality, the importance of designing technologies that support collaborative interaction in various ways has increased due to e.g., the recent Covid-19 pandemic and the need to decrease travel to keep down environmental impact and avoid unnecessary contributions to the climate emergency. Accordingly, designers of digital tools need to be educated regarding supporting collaborative interaction, on-line, on-site and hybrid. However, there is a lack of concrete teaching materials for how to design collaborative technologies. In this paper, we present an emerging pedagogical framework targeting technology design educations in higher education in teaching to develop students’ knowledge and skills for how to design technology that mediates collaborative interaction. The pedagogical framework will be made available for everyone as an online open educational resource. The framework is developed through a pedagogical design pattern method using a three-phased model for conducting educational design research and developing educational materials. The results are based on Laurillard’s pedagogical pattern template [Laurillard 2012], and further extended with the SOLO taxonomy for defining learning objectives [Biggs 2003]. Using one specific approach throughout simplifies consistency and coherence among the various parts. The pedagogical framework consists of pedagogical patterns, which entail concrete teaching activities with accompanying learning goals. The teaching activities are divided into concepts, methods and practices: Concepts explain the underlying conceptual and theoretical foundations that students need in order to take human collaborative interaction into account, both in their methods and in their design process, as well as in taking responsibility for their end product or service. An example of a teaching activity is a lecture on ’Collaborative interaction in Activity theory’. Methods address methods for students to engage with groups, elicit requirements for design, and to practically design and evaluate collaborative technologies. An example of a teaching activity is a lecture and exercise on ’Requirements elicitation for collaborative technologies’. Practices consists of case studies that illustrate best practices and case studies in designing collaborative technologies. An example is a lecture with an accompanying exercise on ’Designing for Collaborative co-located multi-display environments’. Together, these teaching resources, which are all freely available online, make up a framework that support in developing students’ knowledge and skills for how to design technology that mediates collaborative interaction. We believe that this work has two contributions. First of all to propose what an emerging pedagogical framework for learning about designing collaborative technologies can be, and open it up for critique and further development. Secondly, we also believe that a discussion on teaching practices is important in that it can contribute to developing the research field, as students display through their learning process, aspects that would perhaps have been hidden if we studied experienced designers, or only reflected on our own research practice.
|
|
| 10. |
- Bekker, Tilde, et al.
(författare)
-
Challenges in Teaching More-Than-Human Perspectives in Human-Computer Interaction Education
- 2023
-
Ingår i: EduCHI '23. - New York, NY, USA : Association for Computing Machinery (ACM). - 9798400707377 ; , s. 55-58
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper, we discuss challenges emerging in connection to teaching for and with more-than-human values and stakeholder perspectives in human-computer interaction (HCI) curriculum. Recently, we have experienced a rise in interest in more-than-human perspectives in various HCI venues. However, there is still a lack of published work on how to teach such perspectives, as well as practical educational resources for supporting the more-than-human HCI in education.
|
|
