| 1. |
- Kultti, Anne, 1976, et al.
(författare)
-
Rapport av pilotstudien: Förskolan som resurs för barns välbefinnande och lärande
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas en pilotstudie med syfte att undersöka förskolan som resurs för barns välbefinnande och lärande på kommunnivå inom Västra Götalandsregionen. I studien relateras barns välbefinnande och lärande till hälsa och hållbarhetsfrågor, med särskilt fokus på social och kulturell hållbarhet. Studien är finansierad av folkhälsokommittén och har genomförts i samverkan med Institutionen och Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen (VGR), under hösten 2015 - våren 2016. I rapporten redovisar vi studiens bakgrund, design och metod samt resultat. Rapporten avslutas med en sammanfattning och reflektion. Studiens största bidrag är att den tydligt pekar ut viktiga områden att arbeta vidare med på kommunnivå alternativt att forska vidare om. På kommunnivå riktas resultaten fram för allt mot utvecklingsområden för förskolechefer och beslutsfattare att diskutera och ta ställning till. Exempelvis kan det handla om att lokalisera de barn som inte läses för varken hemma eller i förskolan, inte har tillgång till digital teknik eller inte har goda möjligheter att lära genom sina språk i förskolan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Williams, Pia, 1961, et al.
(författare)
-
Resultatdialog 2015 : Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- •Gruppstorlek i förskolan bör ses i ljuset av samverkande faktorer: arbetslagets utbildning och kompetens, personaltäthet, barngruppssammansättning och fysiska utrymmen. •Barngruppsstorlek är relaterat till interaktionen mellan faktorerna och samspelet mellan dem skapar olika villkor för förskollärare att arbeta professionellt, liksom för barns möjligheter att lära enligt intentionerna i läroplanen. •Antal barn i gruppen har betydelse för förskollärares val och bortval av målområden och arbetssätt. Ökar antalet barn i gruppen som helhet, får även de mindre grupperingarna ett större antal barn, vilket försvårar arbetet med läroplanen. •Den fysiska miljön är en nyckelfaktor då den utgör ramen för vad som är möjligt att planera och genomföra i form av innehåll och aktiviteter. Förskolans rum ska vara avpassade för antalet barn och ge möjligheter både att dela upp och att samla hela gruppen. •Färre barn i grupperna möjliggör högre grad av kommunikation, medan större grupper uppfattas stimulera kreativitet. •Oberoende av gruppstorlek, betonar förskollärare vikten av att utveckla barns sociala förmågor och självkänsla. Kognitiva färdigheter som kritiskt tänkande och en observerande attityd ges mindre uppmärksamhet. •Utifrån ett professionellt perspektiv på förskolans utveckling och kvalitet är det av vikt att systematiskt studera och kartlägga: -barngruppernas organisering i form av storbarns-, åldersblandade och åldersspecifika grupper, -betydelsen av barns ålder, relaterat till innehåll och aktivitet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Carioca, V., et al.
(författare)
-
ICT in the Early Years: Handbook for Trainers.
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The research carried out over the last years, in the areas of different kinds of technology, has shown that they modify and influence the ways we thing, work and, inevitably, the way we learn. The acquisition of a knowledge, skill and understanding of technology is one of the most important aspects of children’s education, since they are getting ready to live in an age of information and multimedia. It this knowledge, skill and understanding is to be successfully acquired in the pre-school this will at first depend on the successful preparation of their pre-school teachers.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
