| 1. |
- Johansson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Förskolans utveckling och barns tidiga lärande
- 2018
-
Ingår i: W. Klintberg & G. Nyberg (red.), Lärande och bildning. Hundra år i Göteborg. - Stockholm : Carlsson. - 978 91 7331 904 1
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Alvestad, Torgeir, 1960, et al.
(författare)
-
Challenges and dilemmas expressed by teachers working in toddler groups in the Nordic countries
- 2014
-
Ingår i: Early Child Development and Care. - : Informa UK Limited. - 0300-4430 .- 1476-8275. ; 184:5, s. 671-688
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is based on a collaborativestudy in Iceland, Sweden and Norway of the youngest children in institutional settings, such as preschools. At the present time, preschool curricula and frameworks are changing to include increased learning. However, preschool teacher education lacks sufficient focus on this age group. New preschool organisations depend both on the increased number of very young children in the system and on new versions of pedagogical approaches. This study is based on the voices of preschool staff who work with very young children. The results showed the dilemmas and challenges that these teachers experience in their everyday work.
|
|
| 3. |
- Johansson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
En demokratisk pedagogik i samspel med barnen
- 2013
-
Ingår i: A. Greve, S. Mörreaunet, N. Winger (red.), Ytringer om likeverd, demokrati og relasjonsbygging i barnehagen. - Bergen : Fagbokforlaget. - 9788245012811 ; , s. 91-103
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Halldén, Gunilla, et al.
(författare)
-
Omsorgsbegreppet i förskolan : Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet. Rapport från nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 novemberg 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller texter som presenterats vid en konferens arrangerad inom ramen för Nätverk för barnomsorgsforskningi . Syftet med konferensen var att lyfta upp begreppet omsorg, diskutera dess innebörd, rädda det från retorisk förflackning och samtidigt via dess koppling till verksamheter belysa ett vidare sammanhang. När bamforskning diskuteras har jag på senare tid funnit det väsentligt att peka på att den har en kapacitet att kasta ljus över centrala samhällsfrågor. Forskning om barn bör inte bara vara en forskning om en viss grupp i samhället. Den nyare bamdomsforskningen söker tillämpa ett bamperspektiv. Detta innebär att fenomen studeras såsom de framstår från barnens perspektiv och att inverkan av olika sociala reformer, politiska förändringar och produktion av varor på barns liv belyses. Det handlar alltså både om att söka efter barnens perspektiv och att söka efter konsekvenserna för barnen av olika samhälleliga förändringar. Nya fålt som t.ex. barndomshistoria, barndomssociologi och barndomsantropologi har uppstått och begreppet generation har införts för att markera vikten av att anlägga ett generationsperspektiv på frågor som vanligtvis grupperats på annat sätt.
|
|
| 5. |
- Johansson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Att skriva och lösa problem i grundskolans tre första årskurser
- 1997
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 1991-1992 deltog 77 barn i en förskoleverksamhet som arbetade enligt en fenomenografiskt inspirerad pedagogik vid sex förskolor, med tonvikt lagd på att utveckla barns tänkande och förståelse för olika fenomen omvärlden. När dessa barn slutade i förskolan följdes huvuddelen av dem in skolan genom ett projekt kallat "Att möta skolans värld", finansierat av Skolverket. Syftet med projektet var dels att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld, dels att studera hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive hur barn som deltagit i en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barnen har följts genom observationer och intervjuer. I slutet av årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 har barnen deltagit i ett flertal kunskapsprov. Genom kunskapsproven har man sökt ta reda på hur barnen som deltagit i den försöksverksamheten klarar några ämnen i skolan i jämförelse med sina klasskamrater som fungerar som kontrollgrupp. I detta bidrag kommer resultat från barnens färdigheter inom matematik och skrivning att redovisas och diskuteras. Inom området skrivning uppvisar flickorna bättre resultat än pojkarna både inom försöksgruppen och kontrollgruppen. Samma tendens kan observeras även inom de matematiska färdigheterna även om skillnaderna via en statisktisk prövning visar sig vara relativt små. I provresultaten från kunskapsproven i matematisk problemlösning i årskurs 1 och 2 uppvisar barnen från försöksverksamheten generellt bättre resultat än barnen från kontrollgruppen. I årskurs 3 har denna skillnad ebbat ut.
|
|
| 6. |
- Johansson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Att skriva och lösa problem i grundskolans tre första årskurser. : Uppföljning av en försöksverksamhet i förskolan
- 1997
-
Ingår i: Paper presenterat vid Nordisk förening för pedagogisk forskning (NFPF) Jubileumskongress, Göteborg, 6-9 mars.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 1991-1992 deltog 77 barn i en förskoleverksamhet som arbetade enligt en fenomenografiskt inspirerad pedagogik vid sex förskolor, med tonvikt lagd på att utveckla barns tänkande och förståelse för olika fenomen omvärlden. När dessa barn slutade i förskolan följdes huvuddelen av dem in skolan genom ett projekt kallat "Att möta skolans värld", finansierat av Skolverket. Syftet med projektet var dels att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld, dels att studera hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive hur barn som deltagit i en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barnen har följts genom observationer och intervjuer. I slutet av årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 har barnen deltagit i ett flertal kunskapsprov. Genom kunskapsproven har man sökt ta reda på hur barnen som deltagit i den försöksverksamheten klarar några ämnen i skolan i jämförelse med sina klasskamrater som fungerar som kontrollgrupp. I detta bidrag kommer resultat från barnens färdigheter inom matematik och skrivning att redovisas och diskuteras. Inom området skrivning uppvisar flickorna bättre resultat än pojkarna både inom försöksgruppen och kontrollgruppen. Samma tendens kan observeras även inom de matematiska färdigheterna även om skillnaderna via en statisktisk prövning visar sig vara relativt små. I provresultaten från kunskapsproven i matematisk problemlösning i årskurs 1 och 2 uppvisar barnen från försöksverksamheten generellt bättre resultat än barnen från kontrollgruppen. I årskurs 3 har denna skillnad ebbat ut.
|
|
