| 1. |
- Magnusson, Maria, 1960-
(författare)
-
Skylta med kunskap : en studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola.
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The topic of this study is to generate knowledge about children’s understandingof graphical symbols. These forms of knowledge are prevalent in contemporarysocieties, for example, in the form of letters, numbers, road signs, maps, andcomputer icons. More specifically, in this thesis is scrutinized in detail howchildren develop symbolic skills and how this can be supported througheducational activities. The theoretical basis of the study is variation theory(Marton & Tsui, 2004). This theory conceptualizes learning in terms ofdifferentiation and integration. Two empirical studies are reported. The first isabout two children, Olle and Lasse, who both are in the age span four to fiveyears. How these children handle graphical symbols in the form of producingsigns that they put up in their homes are followed over time. Hence, thechildren’s own make and use of symbols in their everyday life are studied. In thesecond empirical study, the findings from the first study and theoretical insightfrom variation theory are orchestrated in a preschool center with two teachersand twelve children, to see if these principles can be functional in supportingchildren’s development of symbolic understanding. Both studies are based onvideo data. The findings are that a particular pattern of variation entitled,‘contrast’ is functional in developing such insight, while another pattern ofvariation entitled, ‘induction’ is not. In addition, meta-communication is arguedto be important not only for the researcher to gain access to the child’sunderstanding but also to the child’s development as such. The theoreticaldistinction made by Vygotsky between ‘pseudo concepts’ and ‘concepts (proper)’is used to discuss the findings.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jonsson, Agneta, 1958-
(författare)
-
Nuets didaktik : förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet.
|
|
| 4. |
- Thulin, Susanne, 1953-
(författare)
-
Lärares tal och barns nyfikenhet : kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to generate new knowledge about how children and teachers communicate scientific contents in preschool. The general research question is formulated as: How do the object of learning and the act of learning appear in communication about scientific contents in preschool? This thesis is a collection of three (previously published) empirical studies and takes shape in the encounter between a projected knowledge acquisition task for preschool and the educational tradition of preschool.The research approach is based primarily on phenomenography focussing on developmental pedagogy. The results are discussed in relation to situated learning and the assumptions about the task of preschool characterising the social practice that is brought to light. The thesis is based on the assumption that teachers are bearers of taken-for-granted ideas about what the ‘good preschool’ is, and that these ideas affect the way they interpret new tasks.The empirical basis consists of video observations from two preschools working with different thematic projects: Life in the tree stump and How soil is formed. The analysis is delimited to the verbal communication occurring between children and teachers about the scientific content. The children are aged between three and six years. All observations have been transcribed to text and analysed according to the following research questions: Study I: (i) What is communicated as the object of learning in the theme work about natural scientific phenomena in the preschool studied? (ii) What acts of learning appear in the communication of the object of learning? Study II is a re-analysis of the linguistic usage in the empirical data from Study I. Research questions of Study II are: is there any systematic pattern in the use of anthropomorphic speech regarding (i) who uses this language, (ii) when it is used and (iii) what it is used for? Study III is delimited to children’s perspective, and the research questions are: (i) What do children ask about during theme work with a natural scientific process in preschool? (ii) Can any tendency towards change be discerned with regard to what kind of questions children ask in the course of the theme work?The results have thrown light on what natural science is in these preschools, a questioning teacher, an education ideal as an interpretative framework and children’s meeting with the object of learning. The results are discussed in relation to a feasible didactic perspective based on the educational ideal of preschool and in relation to a critical didactic perspective concerning teachers’ will, courage and competence to make the content visible. Finally, with the implementation of the raised knowledge task for preschool in mind, prominence is given to the need of critical reflection over the role of language as maintaining a discourse and the concepts established.
|
|
| 5. |
- Emilson, Anette, 1964-
(författare)
-
Det önskvärda barnet : Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this research is to acquire knowledge about fostering young children, as expressed in everyday interactions between teachers and children in Swedish preschools. The three empirical studies in this doctoral thesis investigated partly specific democratic values such as participation and influence and partly the values that teachers explicitly or implicitly encourage and how these values are communicated to children. The thesis takes a critical approach in order to also acquire knowledge about important fostering aspects that can move hierarchal power structures towards a fostering of values characterized by intersubjectivity. In order to understand the interactions, the concepts of communicative and strategic action (Habermas, 1984) are used, as well as strong and weak classification and framing (Bernstein, 2000). Preschool fostering is also analyzed from a double perspective, with a starting-point in Habermas’ (1984, 1995a) concepts of the system and the life-world. The fieldwork took place with three different groups of toddlers in Swedish preschools. Forty-six children (aged 1 to 3 years) participated, as well as their ten teachers. The data consisted of videotaped observations of teacher and child interactions. The first study investigated how a toddler’s participation can be understood in two kinds of educational activities where the degree of teacher control differs. The results showed how strong classification and framing risk restricting children’s participation and how a weak classification and framing can promote children’s opportunities to participate on their own terms. Important issues for children’s participation were found to be a participant teacher who creates meaningful contexts, where teacher control is about being emotionally present, supportive and responsive. The purpose of the second study was to investigate how very young children can exert an influence in circle-time situations in relation to teacher control. The results showed that the children do, in fact, make choices, mostly based on several fixed alternatives, and that they do take the initiative, sometimes to express an opinion or a right, sometimes to express what they want to do in circle time. It was also found that the influence young children are able to exert varies with the control the teacher exercises. It is evident that strong teacher control is maintained in different ways and that strong control does not necessarily limit children’s influence; it depends on the nature of the control. Children’s influence increases when the teacher’s control over the what and how aspects of communications is weak, and is characterized by closeness to the child’s life-world and a communicative approach. The third study examined the values that teachers explicitly or implicitly encourage and how these values are communicated to children. The analyses resulted in ten specific values embedded in value dimensions of discipline, caring and democracy. These, in turn, can be divided into different social orientations – both collective and individualistic. The values are communicated differently and the what aspect of the communication (the value) is interrelated with the how aspect of the communication; how teachers communicate influences and sometimes changes the communicated value. In order to change power structures in teacher and child interactions, three aspects of importance have been identified: teachers’ closeness to the child’s perspective, their emotional presence and playfulness. Theoretically, the aspects are within the framework of communicative action and contribute to the understanding of what the theory might mean in communication with the youngest children in the educational system.
|
|
| 6. |
- Thulin, Susanne
(författare)
-
Vad händer med lärandets objekt? : En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.
|
|
