| 1. |
- Candefjord, Stefan, 1981, et al.
(författare)
-
Video support for prehospital stroke consultation: implications for system design and clinical implementation from prehospital simulations
- 2024
-
Ingår i: BMC Medical Informatics and Decision Making. - 1472-6947. ; 24:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundVideo consultations between hospital-based neurologists and Emergency Medical Services (EMS) have potential to increase precision of decisions regarding stroke patient assessment, management and transport. In this study we explored the use of real-time video streaming for neurologist–EMS consultation from the ambulance, using highly realistic full-scale prehospital simulations including role-play between on-scene EMS teams, simulated patients (actors), and neurologists specialized in stroke and reperfusion located at the remote regional stroke center.MethodsVideo streams from three angles were used for collaborative assessment of stroke using the National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS) to assess symptoms affecting patient’s legs, arms, language, and facial expressions. The aim of the assessment was to determine appropriate management and transport destination based on the combination of geographical location and severity of stroke symptoms. Two realistic patient scenarios were created, with severe and moderate stroke symptoms, respectively. Each scenario was simulated using a neurologist acting as stroke patient and an ambulance team performing patient assessment. Four ambulance teams with two nurses each all performed both scenarios, for a total of eight cases. All scenarios were video recorded using handheld and fixed cameras. The audio from the video consultations was transcribed. Each team participated in a semi-structured interview, and neurologists and actors were also interviewed. Interviews were audio recorded and transcribed.ResultsAnalysis of video-recordings and post-interviews (n = 7) show a more thorough prehospital patient assessment, but longer total on-scene time, compared to a baseline scenario not using video consultation. Both ambulance nurses and neurologists deem that video consultation has potential to provide improved precision of assessment of stroke patients. Interviews verify the system design effectiveness and suggest minor modifications.ConclusionsThe results indicate potential patient benefit based on a more effective assessment of the patient’s condition, which could lead to increased precision in decisions and more patients receiving optimal care. The findings outline requirements for pilot implementation and future clinical tests.
|
|
| 2. |
- Erlandsson, Martin, et al.
(författare)
-
Underlagsdata för hållbarhetsbedömning i BioMapp
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en samlad dokumentation av underlags data, med avseende på de olika industriprocesser som ingår i visualiseringsverktyget BioMapp. De skogsindustriella processerna som beskrivs i rapportens bilagor baseras på en allmänt accepterad inventeringsmetodik för att beskriva skogsbaserade produkters miljöpåverkan och andra hållbarhetsindikatorer i ett livscykelperspektiv. Det systemanalytiska verktyg som används i projektet är livscykelanalys (LCA) på så sätt som det tillämpas i miljövarudeklarationer för produkter (EPD).De inventeringsdata som redovisas har en ambition att vara representativa för den typ av processer och miljöbelastning som är relevanta för svenska förhållande. Det har dock inte varit möjligt inom ramen för projektet att göra kompletta branschsammanställningar.
|
|
| 3. |
- Karlsson, Gunilla Pihl, et al.
(författare)
-
Försurning och övergödning i Jönköpings län Förenklad rapport om resultaten från Krondroppsnätet under 2022/23
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastningLufthalterna av kvävedioxid (NO2) i länet var 1,2 µg/m3 under vinterhalvåret 2022/23, medan NO2 under sommarhalvåret 2023 var 0,56 µg/m3. Lufthalterna av ammoniak (NH3) var cirka 0,50 µg/m3 under både sommar- och vinterhalvåret 2022/23. Under det hydrologiska året 2022/23 varierade kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplatser mellan cirka 3,5–4,3 kg oorganiskt kväve per hektar. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Jönköpings län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till 7,6 kg per hektar. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige på 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i länet under 2022/23. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet, men mätningarna visar på att sporadiskt förhöjda nitrathalter kan förekomma, i synnerhet vid Mellby i länets västra del. Mycket tyder på att avsevärda mängder kväve finns upplagrat i skogsmarken i länet. Detta innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsangrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar.Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamtLufthalterna av svaveldioxid (SO2) i länet var 0,35 µg/m3 under vinterhalvåret 2022/23, medan SO2 under sommarhalvåret 2023 var 0,25 µg/m3. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det antropogent orsakade svavelnedfallet i länet högt, cirka 6 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2022/23 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, runt 0,1–0,2 kg per hektar i krondropp och mellan 0,6–0,9 kg/ha på öppet fält.Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som tidigare nämnts i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är så lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp.Denna frågeställning är något som för närvarande arbetas på inom Krondroppsnätet.Markvattenkemin i skogsmarken i Jönköpings län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår, men det går långsamt och markvattnet är fortfarande försurat. pH vid Fagerhult och Mellby har under de senaste åren oftast legat under 5,0, vilket kan anses tyda på en måttlig försurning. Under 2023 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet i länet mellan -0,14 mekv/l och -0,02 mekv/l. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Avverkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurnings-påverkan hålls på en låg nivå.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Gunilla Pihl, et al.
(författare)
-
Försurning och övergödning i Skåne län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Skåne län inom Krondroppsnätet. Sedan 2022 redovisas även mätningar av lufthalter vid två ytterligare mätplatser finansierade av Länsstyrelsen i Skåne. Skånes Luftvårdsförbund har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1990. I denna rapport redovisas resultaten från mätningarna under det hydrologiska året 2022/23. I rapporten beskrivs försurningsläget och kvävesituationen i Skåne län, baserat på senaste och tidigare års mätningar, och resultaten jämförs med mätningar från andra delar av landet.I rapporten redovisas även andra aktuella händelser från 2023 som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.Mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och/eller markvattenkemi bedrivs vid fyra platser med granskog i Skåne län; Hissmossa och Arkelstorp i länets norra delar samt Stenshult och Maryd. Lufthaltsmätningar görs dessutom på två mätplatser, vid Kullaberg och vid Stenshuvud.Svavelnedfallet har minskat kraftigt men återhämtningen går långsamtMinskade emissioner har gjort att både svaveldioxidhalter i luft och svavelnedfall minskat kraftigt. Svavelnedfallet, som 1990 var omkring 20 kg per hektar, var under 2022/23 mellan 0,6 och 2,1 kg per hektar på mätplatserna i Skåne. Responsen i marken är dock långsam. Markvattnet var under 2023 kraftigt försurat, med pH oftast mellan 4,3 och 4,6, och den syraneutraliserande förmågan (ANC) oftast under 0. ANC har ökat signifikant i de långa mätserierna, men ökningen går långsamt och ANC är fortfarande så pass lågt att det inte ger utrymme till någon större pH-höjning. Enbart på en av mätplatserna, Hissmossa, kunde en signifikant pH-höjning påvisas, men pH är fortfarande mycket lågt där, mellan 4,4 och 4,5 under 2023. Detta innebär också att systemen är mycket känsliga för störningar. Havssaltsepisoder kan exempelvis leda till kraftiga surstötar. De stora mängderna kväve i systemet gör även att kraftig nitrifiering kan uppstå vid störningar, i form av stormskador, insektsangrepp, gallring eller avverkning, vilket även det kan leda till kraftiga surstötar.Kvävenedfallet minskar långsamt och kväveutlakning är ofta förhöjdÄven kväveemissionerna har minskat, men inte lika mycket som för svavel, vilket återspeglas i tidstrenderna för kvävehalter i luft och nedfall av kväve. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve beräknades på en av mätplatserna i Skåne, Västra Torup/Hissmossa, till mellan 15 och 20 kg per hektar och år i början av 2000-talet och har minskat signifikant till strax över 5 kg per hektar och år. Vid den mer utsatta mätplatsen Stenshult, med en betydligt kortare mätserie, från 2010, syns ingen statistiskt signifikant förändring. I Stenshult beräknades det totala nedfallet av oorganiskt kväve till 15 kg per hektar under 2022/23. Vid båda mätplatserna överskrids därmed den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve i skog, 5 kg per hektar och år.Vid samtliga aktiva mätplatser i Skåne har förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet förekommit, trots att inga uppenbara störningar skett. I vissa fall har de skett kontinuerligt och i andra fall under någon eller några perioder. Detta tyder på att skogarna är nära kvävemättnad. Det är enbart mätplatser i allra sydligaste Sverige som uppvisar förhöjda nitratkvävehalter i ostörd skog, på övriga mätplatser i Sverige tas allt kväve upp. De stora kvävemängderna i marken gör också att störningar av olika slag, allt från gallringar och mindre stormskador till slutavverkning, kan innebära kraftig nitrifiering och därmed utlakning av nitratkväve. Detta ökar risken för att skogsmarken bidrar till övergödning av ytvatten, och nitrifieringen innebär även surstötar som kan hämma återhämtningen från försurning i ytvatten.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Carbon stocks and carbon sinks of trees in Göteborg, Umeå and Malmö
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is part of the Nordic Sustainable Construction project, which falls under the Nordic Sustainable Construction program launched by the Nordic Ministers for Construction and Housing and funded by Nordic Innovation. Here we present findings from an analysis of carbon stocks and carbon sinks of individual trees of different species within urban areas in Göteborg, Umeå and Malmö. The estimates are for total tree biomass, including below ground biomass. The original data were collected through the “i-Tree Sweden” project and are sampled during the year 2018. Values for tree growth and tree carbon sinks were calculated using the software application “i-Tree Eco v6”.
|
|
| 6. |
- Mattsson, Eskil, et al.
(författare)
-
Indicators of Sustainable Forestry: Methodological Approaches for Impact Assessments across Swedish Forestry
- 2024
-
Ingår i: Sustainability. - Göteborg : MDPI AG. - 2071-1050. ; 16:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Approaches for evaluating integrated sustainability impacts in forest management enable the harmonization of environmental, social, and economic considerations. Here, we present a methodological framework for quantifying and balancing impacts on widely different aspects of sustainability of different future scenarios for forestry in managed forests in Sweden. The method includes indicators for impacts on climate change, biodiversity, and social and economic values. The indicators were normalized to a standardized scale using reference scenarios and target values. The proposed method was applied for three different future scenarios for forestry over a 100-year period in two different counties in southern and northern Sweden, respectively. The results show the importance of evaluating indicator performance in forestry across diverse regions of the country and tailoring assessments of individual forest owners to their specific local conditions. Long-term assessments are also crucial due to the varying impacts of indicators over time. The methodology requires continuous refinement and can be used as a basis for disclosing the environmental performance of a product based on forest raw materials. It also facilitates the assessment of sustainability in alternative future forestry scenarios and is adaptable to other countries with comparable forestry and forest characteristics.
|
|
| 7. |
- Pihl Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Atmospheric deposition and soil water chemistry in Swedish forests since 1985 – Effects of reduced emissions of sulphur and nitrogen
- 2024
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - Göteborg : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 913, s. 169734-169734
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trends for the atmospheric deposition of sulphur (S) and inorganic nitrogen (inorg-N) to forests and changes in the forest soil water chemistry in Sweden have been assessed since 1985, with special focus on the last 25 years, based on measurements within the Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO). The reductions in the deposition of S and inorg-N in the southern part of Sweden corresponded relatively well with the pollutant emission reductions for S and inorg-N from both EU27 + UK and Sweden during 1996/97–2021/22. For northern Sweden the deposition of S and inorg-N decreased to a lesser extent than both European and Swedish emissions.The bulk deposition of NO3-N has decreased more than the deposition of NH4-N over the last 25-year period, which is consistent with the much larger emission reductions for NOx compared to NH3 from EU27 + UK and Sweden. The S concentrations in the soil water, at 50 cm below soil surface, have decreased during the last 25 years, however somewhat less than the S deposition. At sites with low ANC and pH in the beginning of the period, the increase in ANC was generally greater and the increase in pH was smaller, but at sites with high pH and ANC above zero, the increase in pH was dominant, in line with the nonlinear relationship between pH and ANC in the soil water. The incidence of elevated concentrations of NO3-N in the soil water was highest in southwest Sweden, ranging between 4 and 19 % of all measuring occasions since 1985/86. The reduced deposition of N over the 35-year period was not reflected in the incidence of elevated concentrations of NO3-N in the soil water over time.
|
|
| 8. |
- Pihl Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Försurning och övergödning i Blekinge län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Blekinge kustvatten och luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Blekinge län. Mätningarna sker inom ramen för Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se/).I Blekinge har mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi inom Krondroppsnätet bedrivits sedan 1985. I denna rapport redovisas resultaten från aktiva mätningar under det hydrologiska året (oktober till och med september nästkommande år) för 2022/23 i Blekinge län, tillsammans med resultat från tidigare års mätningar. Resultaten redovisas även i förhållande till mätningar vid övriga mätplatser inom Krondroppsnätet. Mätningarna ger en bra bild över försurningsläget och kvävesituationen i Blekinge län. Under det hydrologiska året 2022/23 gjordes mätningar på fem platser i länet, vid en tallyta i Hjärtsjömåla, två bokytor vid Ryssberget och Komperskulla, samt två ytor vid Vång; en granyta B och den sedan oktober 2016 avverkade A-ytan, där markvattenkemiska mätningarna fortsatt. Utöver Krondroppsnätets mätningar rapporteras även mätningar av luft¬halter samt nedfall till öppet fält vid mätplatsen Sännen (nära mätplatsen Vång) som ingår i det nationella miljö¬över¬vakningsnätverket SveLoD.Utöver en redovisning av mätresultaten från Krondroppsnätet redovisas i rapporten även resultat från andra Krondroppsnätsrelaterade projekt samt aktuella händelser från 2023, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. Information om länets mätningar och mätplatser visas i Bilaga 1.Lägre kvävenedfallet i länet, men fortfarande över kritisk belastningAtmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Blekinge län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till mellan 6 och 8 kg per hektar. Detta överskrider den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Kvävenedfallet har dock minskat under den senaste 10-årsperioden. Vid Komperskulla och Sännen har nedfallet minskat med 43 respektive 37 % sedan 2009/10. Återhämtningen från försurning går långsamt trots att svavelnedfallet minskat Återhämtning av markvattnet från försurning sker långsamt, och markvattnet är fortfarande kraftigt försurat. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) är oftast under eller omkring 0. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Vid Komperskulla var ANC högt under de senaste två mätningarna, vilket troligtvis beror på någon form av störning i marken. Avverkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till kraftiga surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.
|
|
| 9. |
- Pihl Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Försurning och övergödning i Hallands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Hallands län. Mätningarna sker inom ramen för Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se/).Hallands län har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1987. I denna rapport redovisas resultaten från aktiva mätningar i länet under det hydrologiska året (oktober till och med september nästkommande år) 2022/23, tillsammans med resultat från tidigare års mätningar. Resultaten redovisas även i förhållande till mätningar vid övriga mätplatser inom Krondroppsnätet. Mätningarna ger en bra bild över försurningsläget och kvävesituationen i Hallands län.Under det hydrologiska året 2022/23 bedrevs mätningar vid fem platser i länet, från Kullahus på Hallandsåsen i söder till Söstared i nordligaste Halland. Utöver en redovisning av mätresultaten från Krondroppsnätet redovisas i rapporten även resultat från andra Krondroppsnätsrelaterade projekt, samt aktuella händelser från 2023 som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. Kvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastning Vid mätplatsen i Timrilt var det beräknade totala nedfallet av oorganiskt kväve 10 kg/ha under 2022/23, vilket är det lägsta värdet som uppmätts sedan mätstarten 1996. Kvävenedfallet har minskat under den senaste 20-årsperioden. Vid Timrilt har det beräknade totala nedfallet av oorganiskt kväve minskat med 40 % sedan 2001/02. Trots minskningen är nedfallet vid Timrilt fortfarande högre än den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Tydligt förhöjda halter av nitrat (halter över detektionsgränsen) har regelbundet förekommit i markvattnet i växande, ostörd skog i Halland, och stormskador från Gudrun (2005) och Per (2007), har ytterligare ökat på nitratkvävehalterna i markvattnet, exempelvis vid Borgared. Halterna av nitrat i markvattnet har dock minskat vid flera platser, både i ostörd och stormskadad skog, och halterna under de tre senaste åren har varit låga. Kväve som inte tas upp av skogsekosystemen kan orsaka ett diffust läckage till grund- och ytvatten, vilket i sin tur kan bidra till fortsatt försurning av mark- och ytvatten. Läckande kväve från skogsmarken bidrar även till övergödning av sjö- och kustvatten.Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamtSvavelnedfallet i Halland har historiskt sett varit mycket högt, vid vissa platser i slutet av 1980-talet upp mot 30 kg per hektar och år. Nedfallet av svavel har dock minskat kraftigt. I länets norra del var svavelnedfallet i början av 1990-talet cirka 12 kilo per hektar och år. Under 2022/23 var svavelnedfallet som högst strax över 1 kg per hektar. Markvattnet på 50 cm djup vid de skogliga mätplatserna i Halland är fortfarande försurat, med låg buffringskapacitet (ANC). Det finns dock tecken på återhämtning från försurning, med ökande pH och ANC, samtidigt som halterna av toxiskt oorganiskt aluminium minskar. Fortfarande ligger ANC under noll vid samtliga mätplatser i länet. Att det vatten som lämnar skogsmarken har dålig buffringskapacitet kan vara en förklaring till den långsamma återhämtningen från försurning i sjöar och vattendrag i Halland.
|
|
| 10. |
- Pihl Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Försurning och övergödning i Kalmar län : Förenklad rapport om resultaten från Krondroppsnätet under 2022/23
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastning i länets mellersta och södra delarLufthalterna av kvävedioxid (NO2) i länet varierade under vinterhalvåret 2022/23 mellan 1,1–2,7 µg/m3, medan NO2 under sommarhalvåret 2023 varierade mellan 0,6–3,6 µg/m3. Halterna av NO2 var högst vid Ottenby, troligen beroende på en påverkan från fartygstrafiken på Östersjön. Lufthalterna av ammoniak (NH3) varierade under vinterhalvåret 2022/23 mellan 0,2 och 0,8 µg/m3, medan de under sommarhalvåret 2023 varierade mellan 0,5 - 1,1 µg/m3.Under det hydrologiska året 2022/23 varierade kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplatser mellan cirka 2,3–4,1 kg oorganiskt kväve per hektar.Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kalmar län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till mellan 3,9 kg per hektar längst i norr och 6,5 kg per hektar i mellersta och södra delen av länet. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i mellersta och södra delen av länet under 2022/23. Nitrathalterna i markvattnet, undantaget vid Ottenby, är generellt låga i ostörd, växande skog i länet, men mätningarna visar på att sporadiskt förhöjda nitrathalter kan förekomma.Mycket tyder på att avsevärda mängder kväve finns upplagrat i skogsmarken i länet. Detta innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsangrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar. Vid Ottenby har dock förhöjda nitrathalter uppmätts även under perioder som ej varit stormpåverkade, vilket kan beror på de speciella markförhållanden som råder vid Ottenby, med marina sediment.Orsaken till de mycket höga nitrathalterna 2021-2023 är ännu okänd, eventuellt kan djur ha varit framme och påverkat ytan. Kommande års mätningar får utvisa om de höga halterna fortsätter.Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamtLufthalterna av svaveldioxid (SO2) i länet var runt 0,3 µg/m3 under både vinterhalvåret 2022/23 och sommarhalvåret 2023, förutom vid Ottenby där halterna var högre cirka 0,5-0,6 µg/m3 under vinter- och sommarhalvår. Att halterna generellt är högre vid Ottenby beror troligen på fartygstrafiken på Östersjön. I mitten av 1990-talet var svavelnedfallet i länet mycket högt, strax under 15 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2022/23 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, runt 0,2–1,0 kg per hektar i krondropp och mellan 0,7–1,0 kg/ha på öppet fält. Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som nämnts tidigare i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är så lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp.Denna frågeställning är något som för närvarande arbetas på inom Krondroppsnätet.Markvattenkemin i skogsmarken i Kalmar län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår, men det går långsamt och markvattnet är fortfarande försurat. pH vid Alsjö och Ottenby har på sistone frekvent legat under 5,0, vilket kan anses tyda på en måttlig försurning, medan pH i markvattnet vid Rockneby och Risebo varit högre. De stundtals mycket sura tillståndet som uppmätts vid Ottenby kan bero på de speciella markförhållanden som råder med marina sediment. Vid den nya ytan i Rockneby var pH mellan 6,5-6,9 under 2023. Under 2023 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet i länet mellan -0,19 mekv/l och 0,7 mekv/l.För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Av¬verkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.
|
|
