| 1. |
- Lundh Snis, Ulrika, 1970-, et al.
(författare)
-
Enhancing Work-Integrated Learning (Wil) through Strategic Stakeholder Collaboration
- 2023
-
Ingår i: ICERI 2023 Proceedings. - : The International Academy of Technology, Education and Development. - 9788409559428 ; , s. 1298-1302
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For graduates to be able to compete in the global world, study programmes must include knowledge, competences and skills that ensures that students with a higher education degree are ready for both a complex working life and continuous competence development. This demands competencies beyond traditional theoretical knowledge, such as preparing for uncertainty and unknown outcomes. Therefore, it is essential to engage students in learning to learn, i.e., lifelong learning so that the tools and methods for learning in higher education can also be developed through future work.At University West (UW) in Sweden, this means that programmes are developed in collaboration with societal partners to provide a relevant and attractive educational offer. The University West uses the concept of work-integrated learning (WIL) to embrace a sustained/systematic collaboration with strategic partners outside academia. We consider that knowledge is created in the encounter between academia and our strategic partners, through the integration of knowledge, skills and competences acquired both within academia and work life.To achieve a strategic and qualitative development of work-integrated learning (WIL), the Board of University West in 2018 decided to WIL-certify all educational programs including a sustainability perspective and enhance this process by engaging in strategic partnerships with stakeholders from civic society to international companies. The process is a development of existing and future programmes and their pedagogical approach. The WIL certification process has developed into a renewal of the pedagogical approach through a development process based on a lively exchange of experiences from study programme representatives from political science to nursing; and discussions with our strategic partners that benefits both students, staff as well as the strategic partners through competence development and lifelong learning.The purpose of this paper is to describe the lessons learned so far and present a conceptual quality framework for WIL in higher education with a clear connection to sustainable development. Based on the experiences from the development of the institutional WIL project and a Swedish Innovation agency (VINNOVA) research project we aim for a better understanding and insights into how theoretical and practical knowledge can enhance learning both within academia and within strategic partners. Data collection activities include workshops and focus groups with selected participants from the target groups at the university (managers/prefects and teachers) as well as at the collaborative partner organization (managers and supervisors/mentors). Initial findings suggest that the meeting between academia, working life and the surrounding society can ensure that insights, solutions and mutual development are created to meet the challenges society faces. The paper will discuss the methodology of creating work-integrated learning environments that include well-functioning communication and a community of practice (Wenger, 1998) connecting learners, teachers, and other staff with local, regional and national stakeholders.
|
|
| 2. |
- Lundh Snis, Ulrika, 1970-, et al.
(författare)
-
Enhancing Quality through Work Integrated Learning and Collaboration Partnership
- 2022
-
Ingår i: International Conference on Work Integrated Learning. - Trollhättan : University West. - 9789189325302 ; , s. 90-91
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For Sweden to be able to compete in the global economy, our students with a degree from higher education must be ready for a career in working life. Today's work life is facing a major ongoing transformation, characterized by increased complexity, higher specialization, and digitalization. This demands competencies beyond traditional theoretical knowledge, such as preparing for uncertainty and unknown outcomes (Barnett, 2000; Vallo Hult & Byström, 2021). Therefore, it is essential to engage students in learning to learn, i.e., lifelong learning so that the tools and methods for learning in higher education can also be developed through future work (Billett, 2014; Islind, Norström, Vallo Hult, & Ramadani Olsson, 2021). For University West, this means that our education programs must be developed in collaboration with industry partners from the surrounding society to provide arelevant and attractive education, which corresponds to the labour market's long-term competence needs. We want our students to develop abilities and skills that enable them to be part of and drive sustainable societal development in practice.Work Integrated Learning (WIL) is University West's overarching profile, based on the concept of advanced knowledge – characterized by complex problem solving – and the mutual acknowledgment of advanced knowledge within the academy and among its partners. What characterizes WIL at University West is that we have developed and refined a combination of different approaches over a long period, including research -based WIL, through fundamental learning concepts such as socio- cultural, critical and action-oriented learning theories. These influences have shaped WIL at University West into a dynamic and academic area of knowledge and subject. In order to achieve a strategic and qualitative development of work-integrated learning, the University West Board decided to WIL-certify all educational programs with a clear sustainability perspective. The quality processis called the WIL certification process. It has now been developed at the university fortwo years.Experience andrefinements are ready to mature into an overall quality framework worth conceptualizing and disseminating to more universities that systematically want to develop WIL as an explicit quality dimension in higher educa tion. The project is still ongoing but have generated some preliminary findings and outcomes from the initial phase. Data collection activities include workshops and focus groups with selected participants from the target groups at the university (managers/prefects and teachers) as well as at the collaborative partner organization (managers and supervisors/mentors). The focus of the workshops was placed on capturing the participants understanding and perspectives on WIL as a concept, and to map the conditions for and experiences of conducting WIL in teaching and learning at work. We aim for identifying good (or less good) examples of WIL, what they are, how they are understood and why they are (or are not) important.The purpose of this paper is to describe the lessons learned so far and present a conceptual quality framework for WIL in higher education with a clear connection to sustainable development. The quality framework may function as a mediating “support object” between higher education institutions, industry partners, and actors in the surrounding society to promote WIL concepts and experiences in collaboration strategies.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Linder, Johan Anders, 1783-1877, et al.
(författare)
-
Johan Anders Linders Minnen : om människor och kulturliv i 1800-talets Umeå. Volym 2, del III–V
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Johan Anders Linder tjänstgjorde som präst, först som komminister och sedan som vicepastor, i Umeå landsförsamling från 1823 fram till sin död 1877. Han var en mångsidig och rastlöst verksam person med breda intressen, och liknar på många sätt de präster man vid den här tiden möter på den svenska landsorten. Under senare delen av sitt liv sammanställde Linder en biografisk skildring, sina Minnen, omfattande elva delar (del I–XI) om drygt 2 800 handskrivna sidor. Denna andra volym av Johan Anders Linders Minnen omspänner tiden 1814–28. Linder återger här åtskilliga texter efter hustrun Fredrica, vilka ger oss bilden av en mångsidig skribent. I början av volymen finns sålunda en resejournal, signerad Fredrica, som beskriver resan upp från västmanländska Nora till Norsjö i norra Västerbotten. Johan Anders Linder och hans hustru anländer den 7 juli 1814 till prästgården, och i den här bygden stannar de i nio år. Även resan ned till Fredricas födelsebygder några år senare beskrivs ingående i Minnen, först en sjöresa, sedan en återresa landvägen. Den allra sista delen av denna resa – från Skellefteå upp till Norsjö efter den s.k. Ridvägen –, är nog den som mest tär på resenärernas krafter, och mödorna beskrivs så att läsaren känner dem in i märgen.Många intressanta partier återfinns i Linders anteckningar om Norsjötiden. Här beskrivs oron men också förväntningarna inför sonen Alberts födelse 1816. Familjen växer ännu mer under åren i Norsjö: Theodor föds år 1818 och två år senare kommer Herlog, "en Sorgens Son", till världen. Här berättas om barnens sjukdomar, olyckshändelser, små och stora missöden och en hel del annat, vidare om marknadsbesök i Skellefteå och Lycksele. Dessutom lyfts en del kulturella aktiviteter fram, såsom deklamationer, uppförande av teaterstycken och baler. Detta ger en föraning om det sociala liv som Johan Anders och Fredrica lite senare kommer att utveckla i Umeå. År 1823 tillträder Johan Anders Linder en tjänst i Umeå landsförsamling. En önskan om att komma närmare en lärdomsskola för sönerna och att få tillgång till säkrare läkarvård, inte minst för Fredrica, uppfylls i och med flytten. Strax efter ankomsten till Umeå föds familjens första dotter, som får namnet Fredrica Götilda, och 1826 ytterligare en dotter, som döps till Sofia Johanna. Efter förlossningarna blir Fredrica sjuk, och hon plågas allt oftare av bröstsmärtor och oro. Olika kurer prövas, och hon dricker vid flera tillfällen brunn. Emellanåt låter oss Johan Anders Linder ta del av sina praktiska "projekt", exempelvis olika byggnationer på prästgården och anläggningen av en trädgård. Dessutom är en äventyrlig färd upp till Norsjö för s.k. avträdessyn livfullt beskriven. När prästparet kommer till Umeå förändras livet dramatiskt i ett avseende; här dras de nämligen in i ett mycket rikt och livligt socialt sammanhang. Linder skriver (V:41) så här: "I från att hafva i 9 år varit skilda ifrån sällskaps lifvet, hade vi nu kommit ut i stora verlden, och blifvit hastigt indragna i sällskaps kretsen. Bjudningar och festiviteter och visiter korsade hvarandra, och vi voro detta och de följande åren, medan Mamma [Fredrica] orkade vara med, ofta ute och hade äfven, ej så långt emellan, främmande."Johan Anders Linder anlitas sålunda vid många av stadens festligheter till att arrangera musik och Fredrica ofta till att författa dikter och teaterstycken vid dessa tillfällen. På några ställen kliver storpolitiken in på scenen. Det pågående grekiska frihetskriget, riktat mot det Osmanska riket, uppmärksammas också inom den umensiska societeten. En konsert till förmån för den grekiska saken ges i stadskyrkan, och Fredrica sätter dessutom samman en pjäs om den under frihetskriget stupade generalen Markos Botzaris. Linder låter i Stockholm trycka skådespelet – som bär titeln Marko Bozaris grafvård. Prologue i 2 acter med musique och sång – i 500 exemplar som säljs till förmån för den grekiska frihetskampen. En del kyrkligt relaterade frågor möter oss naturligtvis också i denna volym. Exempelvis berörs en visitation, ledd av biskop Almquist, som genomförs med anledning av nyläsarna i Skellefteå; på ett ställe nämns en pastoratsklyvning och på några andra ställen husförhör, men egentligen finns rätt så lite som rör denna del av Linders verksamhet i hans Minnen. Han verkade dock, som vi sett, ivrigt på många andra arenor, vilket ju denna innehållsredovisning av volym 2 visar. Utgivningsprinciper samt utgåvans person- och ortregisterHuvudprincipen i denna utgåva är att texten i handskriften återgivits diplomatariskt, alltså i enlighet med handskriften så långt detta är möjligt. Handskriftens sidor följs sålunda i utgåvan, vilket innebär att vissa sidor är längre än andra. Text som återfinns i noter har enligt praxis satts i mindre stil i utgåvan, även om så inte är fallet i handskriften. Också vad gäller återgivandet av radbrytning, indrag som anger nya stycken, stavning av ord och namn, förkortningar och symboler – cirkumflexer, tecken för noter och andra specialtecken, t.ex. för skålpund – har vi noggrant följt handskriften. På några ställen har emellertid en senare hand tillfogat t.ex. en uppgift om månad. Sådana senare tillfogade uppgifter medtas inte i utgåvan.I utgåvan rättade läsarter i texten finns men är inte många. På ett ställe står t.ex. i ett radslut dictio, vilket vi återger dictio[n]. Uppenbara skrivfel korrigeras för att skapa större läsbarhet. På ett ställe har Linder exempelvis skrivit nän, men av sammanhanget framgår att han avser än och det är denna form som återfinns i utgåvan.När en ändrad ordföljd av Linder markerats genom numrering, återges textstället utan kommentarer med den av Linder korrigerade ordföljden. En kustos – dvs. ett ord eller en stavelse som är placerad längst ned på en sida och är identisk med det ord eller den stavelse som står överst på nästa sida – återges inte eftersom det skulle störa läsningen.Linders radbrytning följs som sagt i princip utgåvan igenom. Ibland har dock Linder med siffror markerat att orden på en viss rad skall föras över till en annan rad, varvid vi väljer att återge texten på det sätt som Linder avsett. Av Linder markerade indrag vid nya stycken återges som redan angivits konsekvent, även om det inte alltid varit helt enkelt att här tolka handskriften.Någon gång kan det vara svårt eller omöjligt att uttyda ett enskilt ord eller något parti i handskriften. Detta markeras med [svårläst ord] eller [svårläst parti]. När vissa delar av ordet går att tolka, skriver vi i utgåvan två[svårläst]; med detta sista menas att det initiala två har kunnat tolkas medan den eller de bokstäver som sedan följer är svårtolkade. Vid rimliga läsningar där vi dock inte anser oss helt säkra, infogar vi [osäker läsning] direkt efter det lästa ordet. Ibland finns luckor i handskriften som beror på fysiska skador; dessa ställen markeras i utgåvan med [lucka]. Redaktionella noteringar av detta senare slag återfinns förvisso inte i föreliggande volym, men det som här redovisas är alltså de utgivningsprinciper som gäller för utgåvan i sin helhet.Ambitiösa person- och ortregister avslutar var och en av volymerna, och ett sammanhållet register för samtliga fem textband kommer dessutom att återfinnas i den avslutande kommentarvolymen (volym 6). Stort arbete har i personregistret nedlagts på att identifiera personerna i utgåvan. Individerna är sorterade på släktnamn – någon gång finns patronymikon – om det är känt. Identifiering har varit möjlig i de allra flesta fall. Ofta återfinns personerna under sina fullständiga namn. Men en del gånger möter oss personerna endast under förnamn, ibland som Mamsell jämte ett följande förnamn, i enstaka fall under förnamn jämte en initial bokstav för släktnamnet. I dessa senare fall hänvisas läsaren vidare till det ställe i registret där man finner utförligare upplysningar om personerna, och ytterligare uppgifter kommer därtill att lämnas i det avslutande kommentarbandet. Där det av textsammanhanget klart framgår att ett använt förnamn hänvisar till en person som nyss angivits med sitt fullständiga namn, upptas förnamnet däremot inte i registret. Med asterisk (*) efter sidnumret har i registret markerats de personer som inte konkret anges under sina respektive namn i texten men där man ändå utifrån kontexten kunnat identifiera dem. I personregistret återfinns uppgifter om fullständigt namn, levnadsår, födelseorter och dödsorter, samt yrken, hederstitlar (men inte ordnar), eventuell bördstitel, samtliga giften, ingifta makars namn och ingiftas titlar. Inom parentes har i vissa fall förklaringar av kontextuell art tillfogats, såsom informationen om att Brita Maria Alenius var Johan Anders Linders mor. Byar anges i personregistret tillsammans med sockennamnet, och om endast ett ortnamn nämns, är det fråga om en socken eller stad. För socknar vars namn återfinns på flera ställen i Sverige, lämnas dessutom, inom parentes, uppgift om landskap, och för utländska orter anges aktuellt land utifrån vår tids gränser. Vissa noteringar återfinns inom hakparenteser, t.ex. vid felaktigheter eller alternativa skrivningar som finns i Linders handskrift. Ett antal fiktiva personer, såsom teaterkaraktärer, har sammanförts i ett separat register, vilket placerats efter personregistret. I ortregistret till sist finner man samtliga orter som nämns i utgåvan. Förutom byar och städer upptas här både mindre och mindre väl preciserade platser. Indexeringen sker genom angivande av nutida stavning. Vid byar uppges sockentillhörighet. Om enbart ett ortnamn nämns är det fråga om namnet
|
|
| 5. |
- Linder, Johan Anders, 1783-1877, et al.
(författare)
-
Johan Anders Linders Minnen : om människor och kulturliv i 1800-talets Umeå. Volym 1, del I–II
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Johan Anders Linder tjänstgjorde som präst, först som komminister och sedan som vicepastor, i Umeå landsförsamling från 1823 fram till sin död 1877. Han var en mångsidig och rastlöst verksam person med breda intressen, och liknar på många sätt de präster man vid den här tiden möter på den svenska landsorten. Under senare delen av sitt liv sammanställde Linder en biografisk skildring, sina Minnen, omfattande elva delar (del I–XI) om drygt 2 800 handskrivna sidor. I denna första volym återfinner vi de två första delarna av handskriften. Del I, "Minnen från Barna- och Ungdoms åren", utgör Linders nedtecknade hågkomster från åren 1783–1813, där förordet daterats den 19 juni 1841. En del barndomsminnen förmedlas. Vi får följa Linder på hans bildningsresa som tar honom till olika skolor: katedralskolan i Uppsala, Piteå trivialskola, Härnösands gymnasium samt åter till Uppsala, där han först avlägger juniors- och pedagogiexamen och senare skrivs in på det då nyinrättade seminariet för prästerlig utbildning. Linder prästvigs så småningom i Finska kyrkan i Stockholm 1809. Han möter under denna intellektuella resa många människor, t.ex. lektorn, sedermera biskopen Carl Gustaf af Nordin i Härnösand, den originelle teologen och naturforskaren Samuel Ödmann i Uppsala, vilken också var direktor för seminariet för prästerlig utbildning, och – i samband med ett besök hos mostern Margareta i Sala – mamsell Fredrica Christina Fant, som kommer att bli hans andra hustru. Vi följer sedan Linder till hans första prästtjänster, som adjunkt hos komminister Mellin i Skellefteå och senare som den förste kapellpredikanten i Norsjö. Han gifter sig 1811 med Charlotte Eurenius, som emellertid redan året därpå avlider. Linder skriver (I: 197 f.) i anslutning till dödsfallet: "Emedlertid fann jag snart att det icke var, eller skulle blifva godt att vara allena. Och vid tanken på ett val af sällskap, var det naturligtvis altid Fredrica som visade sig i förgrunden af den Tafla som det vaknande hoppet målade. Hvilken annan skulle jag väl hafva kunnat tänka på, efter hvad som oss emellan förut förefallit, och med den ömsesidiga varma tillgifvenhet, som hvarken afståndet, eller andra förhållanden kunnat försvaga!"Fredrica och Johan Anders återförenas och vigs. (Fortsättningen återkommer i nästa volym av Linders Minnen, som alltså innehåller handskriftens del III–V.)I senare delen av volymen – del II av handskriften – får vi ta del av en levnadsteckning över framlidna hustrun Fredrica Christina. Texten inleds med att ”Mamma”, som hon kallas, efter en lång tids sjukdom avlider i början av januari 1840. Ett antal kondoleansbrev relateras, ett flertal från hennes ungdomsvänner men också t.ex. ett från Margreta Olofsdotter i Storliden, Norsjö, vilket av Linder sägs visa "prof på en obildad quinnas förmåga att enkelt och hjertligt uttrycka sig" (II: 47). Linder återger dessutom en minnesdikt som "professor Gfm", alltså av Anders Abraham Grafström, låter publicera. Därefter följer utdrag ur den självbiografi Fredrica börjat sammanställa. Åtskilliga brev citeras sedan, många av dem utbytta mellan Fredrica och hennes släktingar och vänner i trakten av Västerlövsta (Heby) och Sala. Breven omspänner tiden 1804–13. Johan Anders Linder finner att Fredricas brev "vittna om samma förmåga att uppfatta och behandla de ämnen som varit föremål för hennes uppmärksamhet eller tangerat hennes hjerta" (II: 217). Här återfinns även en hel del av Fredricas dikter. Denna del illustrerar olika typer av kvinnligt skrivande – brev, självbiografiskt skrivande, lyrik – från 1800-talets förra del. Utgivningsprinciper samt utgåvans person- och ortregister: Huvudprincipen i denna utgåva är att texten i handskriften återgivits diplomatariskt, alltså i enlighet med handskriften så långt detta är möjligt. Handskriftens sidor följs sålunda i utgåvan, vilket innebär att vissa sidor är längre än andra. Text som återfinns i noter har enligt praxis satts i mindre stil i utgåvan, även om så inte är fallet i handskriften. Också vad gäller återgivandet av radbrytning, indrag som anger nya stycken, stavning av ord och namn, förkortningar och symboler – cirkumflexer, tecken för noter och andra specialtecken, t.ex. för skålpund – har vi noggrant följt handskriften. På några ställen har emellertid en senare hand tillfogat t.ex. en uppgift om månad. Sådana senare tillfogade uppgifter medtas inte i utgåvan.I utgåvan rättade läsarter i texten finns men är inte många. På ett ställe står t.ex. i ett radslut dictio, vilket vi återger dictio[n]. Uppenbara skrivfel korrigeras för att skapa större läsbarhet. På ett ställe har Linder exempelvis skrivit nän, men av sammanhanget framgår att han avser än och det är denna form som återfinns i utgåvan.När en ändrad ordföljd av Linder markerats genom numrering, återges textstället utan kommentarer med den av Linder korrigerade ordföljden. En kustos – dvs. ett ord eller en stavelse som är placerad längst ned på en sida och är identisk med det ord eller den stavelse som står överst på nästa sida – återges inte eftersom det skulle störa läsningen.Linders radbrytning följs som sagt i princip utgåvan igenom. Ibland har dock Linder med siffror markerat att orden på en viss rad skall föras över till en annan rad, varvid vi väljer att återge texten på det sätt som Linder avsett. Av Linder markerade indrag vid nya stycken återges som redan angivits konsekvent, även om det inte alltid varit helt enkelt att här tolka handskriften.Någon gång kan det vara svårt eller omöjligt att uttyda ett enskilt ord eller något parti i handskriften. Detta markeras med [svårläst ord] eller [svårläst parti]. När vissa delar av ordet går att tolka, skriver vi i utgåvan två[svårläst]; med detta sista menas att det initiala två har kunnat tolkas medan den eller de bokstäver som sedan följer är svårtolkade. Vid rimliga läsningar där vi dock inte anser oss helt säkra, infogar vi [osäker läsning] direkt efter det lästa ordet. Ibland finns luckor i handskriften som beror på fysiska skador; dessa ställen markeras i utgåvan med [lucka]. Redaktionella noteringar av detta senare slag återfinns förvisso inte i föreliggande volym, men det som här redovisas är alltså de utgivningsprinciper som gäller för utgåvan i sin helhet.Ambitiösa person- och ortregister avslutar var och en av volymerna, och ett sammanhållet register för samtliga fem textband kommer dessutom att återfinnas i den avslutande kommentarvolymen (volym 6). Stort arbete har i personregistret nedlagts på att identifiera personerna i utgåvan. Individerna är sorterade på släktnamn – någon gång finns patronymikon – om det är känt. Identifiering har varit möjlig i de allra flesta fall. Ofta återfinns personerna under sina fullständiga namn. Men en del gånger möter oss personerna endast under förnamn, ibland som Mamsell jämte ett följande förnamn, i enstaka fall under förnamn jämte en initial bokstav för släktnamnet. I dessa senare fall hänvisas läsaren vidare till det ställe i registret där man finner utförligare upplysningar om personerna, och ytterligare uppgifter kommer därtill att lämnas i det avslutande kommentarbandet. Där det av textsammanhanget klart framgår att ett använt förnamn hänvisar till en person som nyss angivits med sitt fullständiga namn, upptas förnamnet däremot inte i registret. Med asterisk (*) efter sidnumret har i registret markerats de personer som inte konkret anges under sina respektive namn i texten men där man ändå utifrån kontexten kunnat identifiera dem. I personregistret återfinns uppgifter om fullständigt namn, levnadsår, födelseorter och dödsorter, samt yrken, hederstitlar (men inte ordnar), eventuell bördstitel, samtliga giften, ingifta makars namn och ingiftas titlar. Inom parentes har i vissa fall förklaringar av kontextuell art tillfogats, såsom informationen om att Brita Maria Alenius var Johan Anders Linders mor. Byar anges i personregistret tillsammans med sockennamnet, och om endast ett ortnamn nämns, är det fråga om en socken eller stad. För socknar vars namn återfinns på flera ställen i Sverige, lämnas dessutom, inom parentes, uppgift om landskap, och för utländska orter anges aktuellt land utifrån vår tids gränser. Vissa noteringar återfinns inom hakparenteser, t.ex. vid felaktigheter eller alternativa skrivningar som finns i Linders handskrift. Ett antal fiktiva personer, såsom teaterkaraktärer, har sammanförts i ett separat register, vilket placerats efter personregistret. I ortregistret till sist finner man samtliga orter som nämns i utgåvan. Förutom byar och städer upptas här både mindre och mindre väl preciserade platser. Indexeringen sker genom angivande av nutida stavning. Vid byar uppges sockentillhörighet. Om enbart ett ortnamn nämns är det fråga om namnet på socken eller stad. Med asterisk (*) efter sidnumret har i registret markerats orter som inte konkret i texten anges med sina namn men där orterna ändå utifrån kontexten kan identifieras. t.ex. hufvudstaden för Stockholm. Information inom parentes utgör förklaringar av olika slag – det kan sägas att en viss lokal är en sjö exempelvis – medan det som skrivs inom hakparenteser är stavningsvarianter eller noteringar om felaktigheter i Linders handskrift.
|
|
| 6. |
- Arvola, Mattias, 1975-, et al.
(författare)
-
Know thy users by interpretative phenomenological analysis
- 2018
-
Ingår i: Journal of Interaction Science. - Germany : Journal of Interaction Science. - 2194-0827. ; 6:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One approach to getting to know a user and understanding the user experience (UX) is phenomenology. Currently, there is a lack of clearly defined methods for phenomenological analysis of user experience in design projects. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) is an approach developed in psychology, and in this article, it is adapted to the case of a pro bono design project at a UX design agency supporting a disadvantaged group of people, newly arrived immigrants to Sweden. The design project involved research on how the immigrants experienced a service that introduced them to the job market. The adapted method, UX IPA, contributed to the pro bono project with a focus on both experience and meaning, which is important in design projects that relate to major events in users’ lives. The method was considered less appropriate in UX projects for specific products with highly instrumental use. The method can, in many cases, be too costly. However, costs can possibly be reduced by top-down approaches. In commercial UX projects, the method may be appropriate for the fuzzy front-end of design and innovation, but clients may be unimpressed by the small sample size. This can potentially be alleviated by mixed-methods approaches.
|
|
| 7. |
- Johan, Linder, et al.
(författare)
-
IPA in UX Research : Interpretative Phenomenological Analysis in a User Experience Design Practice
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- One approach to user experience (UX) is phenomenology, but there are no well-defined methods for how to conduct UX research using phenomenology, especially not in a professional design practice. One well-defined approach developed in psychology is Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), which in this paper is adapted to professional UX research practice. The adaptation is put to test in the case of understanding how newly-arrived immigrants to Sweden experience a start-up service that introduce them to the job market. Contributions and shortcomings of the method in the views of professional UX researchers and designers are documented and discussed. It is concluded that IPA contributes to UX research by investigating both experience and meaning, and by providing holistic insights appropriate for service design and the fuzzy front-end of innovation.
|
|
| 8. |
- Tidblad Lundmark, Sonja, 1966, et al.
(författare)
-
Outer Rotor High Torque Density PM Motors with a Peripheral Position Sensor
- 2016
-
Ingår i: Proceedings 22nd International Conference on Electrical Machines, ICEM 2016. Lausanne; Switzerland; 4-7 September 2016. - 9781509025381 ; , s. 858-864
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Abstract –A survey of mainly outer rotor permanent magnet(PM) motors, suitable for a patented sensor technology sensing the leakage field from the permanent magnets, is performed with a specified target of high torque density. One motor, known to yield high torque density is used as a reference motor; an electric bike transverse flux motor. Its simulated and measured results are compared with other PM motors such as the axial flux motor, the Vernier motor and flux switching motors. Academic, simulated designs as well as industry developed and manufactured designs are considered. It is found that the reference motor is coming out as a good choice for motors with similar weight and size. Those outer rotor motors that have higher torque density than the reference motor are larger than the reference motor and/or need liquid cooling.
|
|
| 9. |
- Linder, Johan, 1976-
(författare)
-
Den lokala profilen : Person, plats och kulturarv
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to examine the use of famous historical or fictional persons in place branding. It seeks to analyze the images of places that are produced, and the representations of persons that are used in branding practices. Largely this use is located within a tourist discourse, begging the question how tourists take part in the shaping of these cities. In sum, the study aims to examine constructions of the past and the present, as well as representations of gender. The main question is which parts of the history of a city are described and which sites are highlighted.Four cases studies are presented. First, the uses of the heritage connected with author Selma Lagerlöf in and around Sunne are examined, in particular her former residence, Mårbacka, now musealized. Second, Uppsala's and Småland's uses of the Carl Linnaeus heritage are surveyed. Third, the uses of inventor Johan Petter Johansson in Enköping are studied, and fourth the tourist and heritage practices around fictional police detective Kurt Wallander in Ystad are examined. Taken at face value, these examples differ from each other in many ways. The aim of the dissertation is to track these differences, but also the likenesses in practices, meaning production and visualizations. In sum, the aim of this dissertation is to examine how the productions of meaning are influenced through the use of these individuals. How do visitors influence the production on these heritage sites? Is there room for change in descriptions of persons and places? How are ideas of authenticity produced when places are viewed through one individual? What ideas of gender and masculinity are produced?
|
|
| 10. |
|
|
