| 1. |
- Nyström, Per, et al.
(författare)
-
Kalkningens betydelse för flodkräftan
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställningar av kalkningseffekter på flodkräftbestånd gjordes under 1980- och början av 1990-talet. Resultaten visade i flera fall att beståndsminskningar upphört efter kalkning, men i andra fall kunde ingen effekt observeras trots förbättrad vattenkvalitet. En slutsats var att en längre tids kalkning krävs för att se effekter på bestånden.Data avseende kräftförekomster finns samlade i den Nationella Kräftdatabasen som innehåller cirka 24 000 förekomster av flod- och signalkräfta. Genom att kombinera med GIS-skikt över åtgärds- och målområden för kalkning och koppla provfiskedatum till kalkstart analyserades förändringar i fångster och individstorlek i förhållande till hur länge kalkningen pågått. Även en jämförelse av fångster i kalkade respektive okalkade vatten genomfördes.Via länsstyrelserna inhämtades information om utvecklingen i kalkade målområden: vilka som fortfarande hyser flodkräfta, vilka som förlorat bestånden samt de där signalkräfta konstaterats. Efterhand som data utvärderades uppkom behov av att förklara de stora variationerna i fångstresultat. Därför genomfördes fördjupade analyser av ett urval kvantitativa provfisken från sjöar där uppgifter om substrattyp och förekomst av signalkräfta fanns tillgängliga.Resultaten visar följande:Antalet kalkade målområden med flodkräfta har minskat dramatiskt till följd av ökad utbredning av pestspridande signalkräftor. Enligt länsstyrelserna förekommer flodkräfta som motiv för kalkning i 390 sjöar och 246 vattendrag. Av dessa finns flodkräfta med säkerhet kvar i 30 % av sjöarna och 22 % av vattendragen, medan signalkräfta förekommer i 16 % av sjöarna och 28 % av vattendragen. I 20 % av sjöarna och 33 % av vattendragen är flodkräftan med säkerhet försvunnen och i 50 % av sjöarna och 46 % av vattendragen är det inte känt om den finns kvar. Särskilt i de sydöstra delarna av landet uppges flodkräftan vara försvunnen, eller ha osäker förekomst, i många av de kalkade vatten där bestånd tidigare förekom.En försiktig tolkning av resultaten är att kalkningen haft positiv effekt då de flesta analyser visar att fångsterna av flodkräfta i kalkade och okalkade vatten inte skiljde sig nämnvärt. Analysen av det största provfiskematerialet (141 kalkade sjöar och 143 okalkade sjöar) visade emellertid att det i genomsnitt fångades något fler flodkräftor i sjöar som inte kalkats. Detta kan tolkas som att kalkningen inte fullt ut återskapat samma beståndstätheter som innan försurningen etablerades. Det är emellertid också sannolikt att de okalkade sjöarna, som aldrig försurats, naturligt har högre kalciumhalter och sannolikt även högre näringsstatus än de kalkade. Resonemanget antyder att kräftbestånden i de kalkade sjöarna, till följd av naturgivna förutsättningar, inte fullt ut kan förväntas nå samma tätheter som i de okalkade sjöarna.Nästan alla kalkade vatten som provfiskades inom 10 år efter kalkstart uppvisade låga fångster. Det indikerar att bestånden var påtagligt påverkade av försurning och att eventuella effekter av kalkningen ännu inte visat sig i provfiskena. Efter kalkning i 15–25 år förekom ganska många bestånd med höga tätheter, men också många där fångsten var liten. Det antyder att responsen påkalkningen var mycket varierande. I viss utsträckning skulle detta kunna tillskrivas etablering av signalkräfta. I ännu högre grad kan effekten av signalkräftan förklara de, nästan genomgående, svaga fångsterna i vatten som kalkats i mer än 25 år.Andra orsaker än signalkräfta till den stora variationen i fångst av flodkräfta i kalkade sjöar var andel hårdbotten, tätheter av fisk, höjd över havet och vattenfärg. Fångsten av flodkräfta var större i lågt belägna sjöar, med mindre färgat vatten och en större mängd fisk. I sjöar utan signalkräftförekomst tenderade fångsten av flodkräftor att öka med andelen hårdbotten oavsett omsjöarna var kalkade eller ej. Där signalkräfta förekom var fångsterna av flodkräfta alltid låga, oavsett bottensubstrat.Sammantaget visar utvärderingen att eventuella effekter av kalkning på flodkräftbestånd till stor del överskuggas av den ökade spridningen av signalkräfta och därav följande förlust av flodkräftbestånd. Historiskt har försurningen påverkat många flodkräftbestånd och i de få vatten som har tidsseriedata visar provfiskena på ökade fångster efter kalkning.Kalkningsinsatser bör prioriteras i försurade vatten där flodkräftan har en rimlig chans att överleva på sikt, det vill säga i de områden där signalkräfta saknas.
|
|
| 2. |
- Meurling, Sara, et al.
(författare)
-
Occurrence of Batrachochytrium dendrobatidis in Sweden : higher infection prevalence in southern species
- 2020
-
Ingår i: Diseases of Aquatic Organisms. - : Inter-Research Science Center. - 0177-5103 .- 1616-1580. ; 140, s. 209-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The chytrid fungus Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) has caused worldwide declines in amphibian populations. While Bd is widespread in southern and central Europe, its occurrence and distribution in northernmost Europe is mostly unknown. We surveyed for Bd in breeding anurans in Sweden by sampling 1917 amphibians from 101 localities and 3 regions in Sweden (southern, northern and central). We found that Bd was widespread in southern and central Sweden, occurring in all 9 investigated species and in 45.5% of the 101 localities with an overall prevalence of 13.8%. No infected individuals were found in the 4 northern sites sampled. The records from central Sweden represent the northernmost records of Bd in Europe. While the proportion of sites positive for Bd was similar between the southern and central regions, prevalence was much higher in the southern region. This was because southern species with a distribution mainly restricted to southernmost Sweden had a higher prevalence than widespread generalist species. The nationally red-listed green toad Bufotes variabilis and the fire-bellied toad Bombina bombina had the highest prevalence (61.4 and 48.9%, respectively). Across species, Bd prevalence was strongly positively, correlated with water temperature at the start of egg laying. However, no individuals showing visual signs of chytridiomycosis were found in the field. These results indicate that Bd is widespread and common in southern and central Sweden with southern species, breeding in higher temperatures and with longer breeding periods, having higher prevalence. However, the impact of Bd on amphibian populations in northernmost Europe remains unknown.
|
|
| 3. |
- Hertonsson, Pia, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för temporära sötvatten : med fokus på organismer i naturbetesmarker, hällkar och alvarmiljöer
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här åtgärdsprogrammet fokuserar på temporära sötvatten och de organismer som lever i sådana miljöer. Med temporära vatten menas små stillastående sötvattensamlingar som utmärker sig genom att periodvis torka ut. Dessa saknar tillflöde i form av rinnande vatten och är således helt grundvatten- eller nederbördsförsörjda. Temporära vatten bildas i sänkor i landskapet eller i fördjupningar i berghällar. Det är en heterogen grupp av naturtyper, dit allt från små regnpölar till större vattensamlingar i betesmarker räknas in. Den främsta anledningen till att temporära vatten, och många av deras organismer drabbats negativt, är att de har försvunnit vid de omfattande utdikningar som gjorts under många år till fördel för åkermark.
|
|
| 4. |
- Nyström, Per
(författare)
-
Ecological impact of introduced and native crayfish on freshwater communities : European perspectives
- 2017
-
Ingår i: Crayfish in Europe as Alien Species : How to make the best of a bad situation? - How to make the best of a bad situation?. - 9781351457521 - 9789054104698 ; , s. 63-85
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Interest in the culture of freshwater crayfish throughout Europe has increased during the last few decades. However, the effects of both introduced and native crayfish species on the structure and diversity of freshwater communities has received little attention. In this paper, I review the impact of crayfish on macrophytes, algae, invertebrates, amphibians and fish; also I compare the impact of introduced and native crayfish species. By feeding selectively on submerged species and seedling stages of emergent macrophytes, abundant crayfish populations reduce the biomass and species richness of such macrophytes. The impact of crayfish on algae is complex and less predictable: macro-algae may be grazed by crayfish, whereas micro-algae may increase when crayfish reduce the number of invertebrate grazers. Among the invertebrates, thin-shelled snails are particularly vulnerable to crayfish predation, whereas swimming invertebrates are affected less. While crayfish consume amphibian eggs, larvae, and froglets, the impact, however, of crayfish on amphibian eggs deposited when water temperature is low is probably negligible. Amphibian larvae may outswim crayfish, whereas less mobile froglets will be vulnerable to predation. Some amphibians such as bufonids may be unpalatable to crayfish (e.g. Pacifastacus leniusculus and Astacus astacus), Procambarus clarkii being a possible exception. The loss of vegetation in crayfish-rich environment has several indirect effects on biodiversity and may reduce the value of a habitat for invertebrates, amphibians and trout fry. Bird species dependent on macrophytes and invertebrates as food may be negatively affected, whereas birds utilizing crayfish as food may benefit from their introduction. Most crayfish species have similar preferences for macrophytes and invertebrates, but due to greater consumption and more rapid population development the introduced species may have stronger impact on macrophyte and invertebrate biomass. Moreover, these introduced species appear to have adaptations that differ from native species. Procambarus clarkii may, for example, colonize ephemeral habitats that are uninhabitable to native crayfish.
|
|
| 5. |
- Ahlgren, Johan, et al.
(författare)
-
Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag : En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.
|
|
| 6. |
- Bohman, Patrik, et al.
(författare)
-
Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes —a role for changing climate?
- 2016
-
Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. - : Canadian Science Publishing. - 0706-652X .- 1205-7533. ; 73:5, s. 785-792
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The signal crayfish (Pacifastacus leniusculus) was introduced to Sweden in 1960, and it has a high commercial and recreational value, but it may also have negative effects on native ecosystems. To better predict how climate warming will affect population dynamics of this cool-water crayfish, we explored the role of temperature and density dependence as explanatory factors of the subsequent years’ catch rates of commercially sized signal crayfish in four Swedish lakes. We found air temperatures to be good proxies for water temperatures in all lakes, except during winter. We could only obtain water temperature data for Lake Vättern, and winter temperature data were therefore only included in the analysis of catch-per-unit-effort patterns in this lake. Our results indicate that increasing mean air temperatures will potentially affect the population dynamics of coolwater freshwater crayfish species such as the signal crayfish. Based on data from four lakes, it seems that the population dynamics of signal crayfish are lake-specific and could be affected by either recruitment during the juvenile stage, the survival and growth of adults, or both. Increased fluctuations in water temperature during winter may potentially influence adult survival. To better predict the effects of global warming on the dynamics of cool-water crayfish populations, we suggest that future studies should investigate recruitment in crayfish along temperature gradients and the influence of variations in water temperature on winter mortality.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nordensten, Christina, et al.
(författare)
-
Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna i Queensland 2011 : Observatörsrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En myndighetsgemensam observatörsresa genomfördes våren 2012 för att lära av erfarenheterna av den omfattande naturkatastrofen 2011 i Queensland, Australien. Observatörsresan organiserades av avdelningen för utvärdering och lärande vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Planerade möten hos myndigheter och organisationer ägde rum dels på federal nivå i Canberra, dels i delstaten Queensland med studiebesök i Brisbane och andra orter.Syftet med denna observatörsinsats var sålunda att:–– lära från de erfarenheter Australien gjort med anledning avde stora översvämningar, orsakade av extrema regn och cyklonenYasi, som drabbade delstaten Queensland under periodendecember 2010 - januari 2011.–– studera det australiensiska civila samhällets samlade förmågaatt hantera och återhämta sig efter dessa extrema händelseroch påfrestningar.Observatörsinsatsen initierades via MSB:s samverkansområden. En begäran och önskan riktades till MSB att organisera en observatörsinsats, i enlighet med MSB:s uppdrag att samordna och samverka inom området observatörsverksamhet
|
|
| 9. |
- Nyström, Per, 1960-
(författare)
-
Att göra historia : En kritisk studie av historieämnet som kunskapsorganiserande system
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The central theme of the present thesis is the history subject viewed as a knowledge organizing system (KOS). The history subject is studied as a class within the two universal classification systems SAB and DDC, where it is characterized by a conceptual intention and extension giving it a unique identity. The form and structure characterizing the history subject in these KOS are present in other artefacts as well, and world history works function as supplementary empirical examples to SAB and DDC. The established conception of word history is reproduced via a number of prioritized channels, producing a hegemonic formation termed the traditional formation. In that form, history appears as a coherent entity, logically separated from closely related subjects. From a semiotically inspired point of view, KOS are viewed as self-contained systems where the analysis reveal their identity as narratives rather than merely as neutral and universal categories. Instead of regarding the geographical axis as a division of territories, it is acknowledged as a division into “historical subjects”. Furthermore, the division of the temporal axis in periods is viewed as closely related to the narrative described by the historical subject. Thus, a better description of this supposedly neutral Newtonian time-room emerge through the Bakhtinian concept chronotope, intertwining a temporal and spatial dimension. This perspective enables a reading of KOS as a meaningful narrative. An analysis of this narrative reveal what best may be described as “the myth of the white man”. Assembled from a certain myth, the narrative may be contemplated as an expression of the interests of a small group at a certain point in time, rather than a truly universal story. In conclusion, the thesis questions the functionality of the studied systems, arguing for the importance of a critical and contextual analysis of KOS sensitive to historical change.
|
|
| 10. |
- McIntosh, Angus R., et al.
(författare)
-
The impact of trout on galaxiid fishes in New Zealand
- 2010
-
Ingår i: New Zealand Journal of Ecology. - 0110-6465. ; 34:1, s. 195-206
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Compared with the effect of invaders on the native terrestrial fauna of New Zealand, interactions between native fishes and introduced trout (sports fish in the genera Salmo, Oncorhynchus and Salvelinus) are less well known and there have been fewer efforts to remedy their effects. Trout have caused widespread reductions in the distribution and abundance of native galaxiid fishes, a family dominated by threatened species. The effects have been most severe on non-diadromous species (those lacking a marine migratory stage), which are commonly eliminated from streams by trout. Galaxiid populations in lakes, and those with migratory 'whitebait' stages, have also been affected, but the extent of the impacts are less understood. The mechanisms controlling negative interactions between trout and native fish, and how the environment modifies those interactions, will be important for future management. Experiments and field comparisons indicate size-specific predation by trout is the main driver of negative interactions. Large trout (> 150 mm long) do the greatest damage and small galaxiids (those with adult sizes < 150 mm long) are the most at risk. The fry stage of non-diadromous galaxiids is particularly vulnerable. Despite galaxiid fry production in some trout-invaded reaches, often no fry survive making them population 'sinks' that must be sustained by adult dispersal. Trout are also associated with changes in galaxiid behaviour and alterations to stream benthic communities. However, effects on galaxiid growth and fecundity have been little studied. Recent work also indicates that habitat conditions, especially floods, low flows and natural acidity, can mediate trout-galaxiid interactions. We argue that managers should be more proactive in their response to the plight of galaxiids, and we identify avenues of research that will benefit native fish conservation activities in the future.
|
|
