| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Larsson, Jonna, et al.
(författare)
-
Collective Resources as a Precursor for Educating Children Toward a Sustainable Global World
- 2019
-
Ingår i: ECNU Review of Education. - : SAGE Publications. - 2096-5311 .- 2632-1742. ; 2:4, s. 396-420
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Purpose: Preserving and caring for nature in a sustainable way has long been part of Swedish preschool practice. However, recently has it been explicitly referenced in the Swedish preschool curriculum with the goal of incorporating sustainability holistically and coherently in all areas of children’s daily preschool experiences through play, care, and education. Research has revealed a potential roadblock to achieving this goal; the difficulty connecting the three inextricably linked dimensions of sustainability: ecological, social–cultural, and economic. The purpose is to generate knowledge about preschool teachers’ professional understanding of education for sustainable development (ESD) in early childhood education (ECE) by implementing and enhancing the operationalization of such work in four Swedish preschools. Design/Approach/Methods: The design of the study rests on the involvement of teachers in work where they created sustainability activities supported by the Environmental Rating Scale for Sustainable Development in Early Childhood (ERS-SDEC). The data consist of teachers’ narratives and interviews, and a qualitative content analysis is used from which a number of themes emerged. Findings: The initial interviews foregrounded three themes: the value of collective resources, the wonders of nature, and a global world. At the end of the project, the teachers’ expressions of their practice revealed three qualitatively transformed themes: broadened awareness of sustainability, ecology embracing culture, and expanded perspectives, as factors of ESD. Originality/Value: Teachers did increase their awareness of working with children and expressed a strength in using each other as collective resources. By that, their professional understandings of ESD in preschool developed.
|
|
| 5. |
- Larsson, Jonna, et al.
(författare)
-
En hållbar förskola– lokala och globala framtidsperspektiv
- 2019
-
Ingår i: Konferens; Forskning Pågår!.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreläsningen tar sin utgångspunkt i centrala globala dokument samt i praktiknära forskning och ramar in förskolans verksamhet som en tillgång, likväl som en förutsättning, för att kunna bidra till måluppfyllelse kring mål 4 i Agenda 2030. Mål 4 tar fasta på utbildning som en rättighet samt att denna ska vara inkluderade och av god kvalitet, oavsett kön och ålder samt att all utbildning ska innefatta Utbildning för Hållbar Utveckling (UHU). Mål 4 lyfter också fram att förskola för barn är viktigt och pekar ut betydelsen av minst ett år av ’pre-primary education’. Föreläsningen lyfter fram grundläggande aspekter för att forma undervisning som bygger på en integration av ekologisk, social/kulturell och ekonomisk hållbarhet – det för att öka förskollärares kunskaper om hållbarhet samt lokala och globala framtidsperspektiv.
|
|
| 6. |
- Magnusson, Maria, 1960-, et al.
(författare)
-
Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär
- 2019
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 7:1, s. 23-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln fokuserar ett tema över tid i form av affärslek där förskollärare såväl som barn har olika roller, både i tillblivelsen och i utvecklingen. Studien ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning i förskolan. Empiri för den aktuella studien utgörs av videoobservationer av återkommande affärslek i en förskola. Syftet var att studera hur skriftspråkliga verktyg kommer i spel mellan barn och mellan förskollärare och barn för att stödja barns symbolförståelse. Resultaten visar: (i) vilka skriftspråkliga verktyg (begrepp, distinktioner) som förs in och aktualiseras i leken och (ii) hur dessa approprieras och ges betydelse för lekens fortsättning. Den aspekt av skrift som blir särskilt tydlig är symbolers kommunikativa funktioner. För lekens fortskridande blir det skriftspråkliga innehållet betydelsefullt liksom hur förskolläraren i lek hanterar skriftspråkliga verktyg i respons på barns agerande. Studien ger, genom sin empirinära analys, exempel på undervisning på basis av lek i förskolan.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Pramling, Niklas, 1973, et al.
(författare)
-
Learning, Teaching, and Didaktik
- 2019
-
Ingår i: Play-Responsive Teaching in Early Childhood Education. - Cham : Springer. - 2468-8746. - 9783030159580 ; , s. 17-29
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, our perspective on teaching, learning and didaktik are presented. What we refer to as didaktik highlights issues concerning content and context, and we therefore discuss these notions more closely. © 2019, The Author(s).
|
|
| 10. |
- Pramling, Niklas, 1973, et al.
(författare)
-
Play, Learning, and Teaching in Early Childhood Education
- 2019
-
Ingår i: P.K. Smith & J.L. Roopsnarine (Eds.), The Cambridge Handbook of Play: Developmental and disciplinary perspectives. - Cambridge : Cambridge University Press. - 9781316640906 ; , s. 475-490
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
