| 1. |
- Sparrlöf, Göran
(författare)
-
Vi manliga lärare : Folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och arbetsområden 1920-1963
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan 1920 och 1963 var den svenska folkskollärarkåren delad i ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund. Förhållandet mellan dessa var spänt och öppna konflikter förekom, men 1946 tystnade polemiken. I stället inledde förbunden ett samarbete, som slutligen resulterade i en sammanslagning. Avsikten med denna avhandling, som främst är skriven ur det manliga förbundets perspektiv, är att utreda varför lärarinnorna inledningsvis uppfattades som motståndare och varför de efter 1946 omtolkades till önskvärda samarbetspartners.Det använda källmaterialet utgörs i första hand av lärarförbundets tidningar samt av arkivmaterial från deras styrelser och kongresser. I dessa texter har tankar och föreställningar eftersökts, vilka kan ge förståelse för varför förbunden, och då främst det manliga,. Agerade så som de gjorde. Genom att anlägga ett konfliktperspektiv har det också varit möjligt att i den framförda polemiken och argumenteringen analysera fram olika framställningar om ”vi och dem”, det vill säga manliga och kvinnliga lärare. Centrala begrepp i framställningen är Pierre Bourdieus fält- och kapitelbegrepp samt genus och identitet. Vidare har de i sociologen Frank Parkin’s teori om social closure ingående begreppen stångning och inträngning kommit tillanvändning.Den viktigaste konfliktorsaken före 1946 var lönesystemet, som gav männen högre lön än kvinnorna. I försvaret av detta system utgick det manliga förbundet från föreställningen att männen i kraft av sitt kön representerade en överlägsen arbetskraft. Vidare ansåg sig de manliga lärarna behöva högre lön eftersom de var familjeförsörjare. Likalönen infördes emellertid och den var fullt genomförd 1942. Vidare argumenteras i avhandlingen för att den vid 1940-talets slut påbörjade enhetsskolreformen bidrog till att de manliga och kvinnliga folkskollärarförbunden började samarbeta med varandra. I den framväxande enhetsskolan, som i färdigt skicka kallades grundskolan, konkurrerade folkskollärarna med andra lärargrupper och arbetsområden och tjänsteunderlag. Det blev då viktigast att samarbeta än att hålla gamla motsättningar vid liv. Detta åtföljdes av en underförstådd genuskonstruktion i vilken den manliga och kvinnliga folkskollärarna hade samma kompetens. I slutkapitlet noteras att ojämlikheten mellan könen fanns kvar i den nya skolan, men att den hade tagit sig nya former.
|
|
| 2. |
- Albinsson, Anders
(författare)
-
”De va svinhögt typ 250 kilo” : Förskolebarns mätande av längd, volym och tid i legoleken
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the dissertation is to study, describe and analyses which comparative measurement activities preschool children construct and use, and how they solve problems and communicate when they use the comparative measurement activities whilst playing with Lego (“the Lego play”). The measurement activities chosen are length/height, quantity and time.The empirical material is based on data from two preschool classes with children aged 2 – 5 year, It was collected through participant observation (video captures) of the children’s Lego play. The theoretical starting points in this study are grounded in childhood sociology and the sociocultural perspective. The study assumes the childhood sociology perspective by viewing the children as competent and active in creating meaning as well as controlling and influencing their own and others’ social environment. The sociocultural perspective gives prominence to development and learning, and its related tools and concepts are used to analyses the results of the study. That is, the Lego play is studied in a social context from the child’s perspective, and the sociocultural perspective describes and analyses the child’s use of mathematics and the acquisition of knowledge in the Lego play in a sociocultural context.The results show that children measuring length/height and quantity explored a store of measurement tools in order to make comparisons, and adapted these to the context in question. These were own body, other body, artefacts, numbers and counting. The measurements were used individually and with others, and the solving of the own or shared problems constituted a large share of the time spent constructing models during Lego play. By contrast, the time concept was used mainly as a tool when the children played with their finished Lego models. Thus, a time perspective was added to the child’s finished model, which inspired thoughts and reflections about time used in the Lego play. The children used the time concepts of the present, the past and the future, and also considered the concept of velocity in the context of the timescale. The children’s communication had a large impact on the Lego play, and they expressed their ideas verbally, physically and through action. The children’s use of mathematics was prominent and meaningful during the Lego play.
|
|
| 3. |
- Ayton, Katarina, 1957-
(författare)
-
An Ordinary School Child : Agency and Authority in Children’s Schooling
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this doctoral thesis is to explore the position, and the restrictions and possibilities for action available to children in a Swedish mainstream school class. With focus on everyday activities the questions generated were: whether being a member of a specific school class has significance; how the children position themselves in negotiations of time and space; in what manner the children can claim, and be granted, command over their school day activities; and what happens when the adults’ right to control becomes visible.The main data are fieldnotes generated through participant observation where the researcher was positioned as a student participating in the children’s activities. Two theoretical discussions underpin this study, the concept of generation which is used to explore the relationship between children and adults in school at a general level, and positioning theory which is used to understand the multiplicity and fluidity of this relationship on the individual and specific level.It was found that the children’s positioning in relation to the adults in school occurs within two relationships, generational and institutional, and that the two merge and reinforce one another. While the institutional relationship orders the staff–student positioning in school activities the participants are producing and reproducing the generational categories of children and adults, linking this to a generational order.It is further shown that in relation to this the children may be positioned both as vulnerable and incomplete children and as professional pupils. The positioning as professional pupil indicates that although the children are positioned as subordinate within both relationships, this subordination does not exclude children agency. In the study class the teacher encourages agency and the children are found to be active in their positioning, in their participation and in their schooling.
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Jenny
(författare)
-
Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det : Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie undersöks hur föreställningar kring normalitet kommer till uttryck och förhandlas i de vardagliga praktikerna i skolans tidigare år. I särskilt fokus är normer kring ålder, genus och sexualitet. Det empiriska materialet är skapat genom deltagande observation och intervjuer med elever och lärare i två klasser i två skolor (årskurs 2 och 3). I studien används poststrukturalistiska teorier för att belysa hur makt verkar i det vardagliga, både i att göra begriplighet och meningsfullhet men också att definiera avvikelser och normalisera utanförskap och underordning. Analysen visar hur elever och lärare iscensätter och ifrågasätter olika förväntningar på hur man ska vara och agera som barn, vuxna, elever, lärare, flicka, pojke, etcetera. Detta "görande" av normer kopplas i studien till skapandet av olika tillhörigheter, formella och informella miljöer, skillnader mellan lektioner och raster, klassrum och omklädningsrum eller mellan allvar och skratt. Studien visar att sådana växlingar ger utrymme för förhandlingar och utmaningar i vad som kan betraktas som osäkra ormråden eller gränsland. Genom att rikta fokus mot hur normer samverkar visar studien vidare att utmaningar och ifrågasättanden av normer kring genus och sexualitet riskerar att trivialiseras i relation till elevernas position som barn. Detta innebär att även om normerna verkar som gränser för det möjliga och önskvärda, kan man inte likställa utmaningar och överskridande av gränser med omvandling av normer. Studien hävdar således att pedagogiskt arbete som syftar till att problematisera hur normer upprepas och utmanas i skolan måste överväga tvetydigheter och osäkra som en del av att skapa hierarkiska ordningar.
|
|
| 5. |
- Bodén, Linnea, 1981-
(författare)
-
Present absences : Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to explore how school absenteeism as a material-discursive phenomenon is produced in the practices of humans and nonhumans, when absences and presences are registered and managed through digital technologies. How is the phenomenon of school absenteeism produced when absences and presences are digitally registered? How does the phenomenon of school absenteeism emerge when both human and nonhuman entanglements are included in the apparatuses of knowing?Through a posthumanist approach, the study engages empirically with two types of software for the registration of absences and presences at three Swedish schools. The results show that digital registration blurs the division between absences and presences, and queers what is absent and what is present. Digital registration produces school absenteeism as a phenomenon for all students every day, and at the same time as mainly for the students who are present most of the time. A conclusion that is drawn from the study is that digital registration makes absences present, by the visualization and performative repetition of the registration. The study points to how school absenteeism is always ‘in the making’, and proposes the concept of school absenteeing as a productive way to open up new possibilities in relation to students’ absences.
|
|
| 6. |
- Bodén, Ulrika, 1969-
(författare)
-
Towards Visual Literacy in School : Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classrooms
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This compilation thesis explores how the double aspect of visual literacy is enacted in secondary schools’ social science classrooms when interactive data visualizations are employed. The aim is to map what characterizes ‘reading’ interactive data visualizations and ‘writing’ knowledge visualizations, as well as implications for a didactic design supporting students’ visual literacy. The interactive visualization introduced by this thesis is the visual analytics application Statistics eXplorer, which offers support in analyzing vast amounts of data. Such information-rich interfaces provide possibilities for students to find correlations and draw conclusions, but they also generate complexities regarding interactive and multimodal texts and require modes other than the written when insights are to be demonstrated. The thesis is positioned under the umbrella of actor–network theory, thereby a socio-material perspective guides the study of interactions between actors (students, teachers, lesson plans, visualizations, written texts, etc.) Applying design-based research, an intervention is designed and conducted in seven social science classrooms comprised of four teachers and 152 students. The empirical material consists of zoomed-in webcam recordings capturing the students’ faces, voices, and gestures as well as the activities on the screens. It also includes wide-angle captures, field notes, and one focus group. Material discursive analysis guides the analytical work. The findings reveal a reading characterized as intense, performative, collaborative, and dynamic. The reading process is distinguished by searches for a starting point, a production of reading direction, and a continuously changing reading surface. The writing of knowledge visualizations is characterized by exploring, gathering, and inserting visuals as carriers of information. Furthermore, by identifying critical issues in the classrooms a didactic design framework is constructed, which demonstrates how teachers can support the development of students’ visual literacy.
|
|
| 7. |
- Bolander, Eva, 1978-
(författare)
-
Risk och bejakande : Sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie undersöker hur sexualupplysning och sexualundervisning i TV producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om sexualitet och genus. Det empiriska materialet består av tre programserier från Utbildningsradion samt två säsonger av Fråga Olle i Kanal 5. Programmen producerades och sändes mellan 1998 och 2004. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av genus- och queerteori, där genus och sexualitet betraktas som producerade genom diskurs. Analysen visar hur programmen använder sig av två olika men sammanlänkade perspektiv. Det första är ett bejakande perspektiv där sexualitet presenteras på ett positivt sätt. Det andra är ett riskperspektiv, där faror och negativa aspekter av sexualiteten framhålls. Analysen visar vidare hur programmen bidrar till en rangordning av olika sexuella identiteter och praktiker, där somliga framstår som vanliga, naturliga och önskvärda, samtidigt som andra görs till annorlunda, onaturliga eller äckliga. Heterosexualitet och det heterosexuella vaginala samlaget innehar en normerande position genom att de är ständiga föremål för diskussion, men utan att namnges. Istället är det annorlunda eller oönskade sexuella identiteter och praktiker som benämns explicit, t. ex. problematiseras penetrerande analsex. Till skillnad från heterosexualitet namnges homosexualitet och görs till föremål för specifika program och programpunkter.
|
|
| 8. |
- Boo, Sofia
(författare)
-
Lärares arbete med individanpassning : Strategier och dilemman i klassrummet
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A major challenge for teachers in crowded classrooms is to adapt the teaching to different pupil’s needs and abilities. Previous research shows that learning for pupils in the Swedish primary school has somewhat become an individual project. An increase in the individual work has been at the expense of whole class teaching. This has had a negative impact on pupils' academic performance. However, previous research also indicates that individual adaptation may affect results positively when the teacher is active, has knowledge of pupil’s needs and abilities and also a willingness to meet them.In the last few versions of the Swedish curriculum it is mentioned that teaching should be adjusted based on each pupil's abilities and needs. The purpose of this study is to investigate, describe and analyze how today's teachers in primary school (grades 1-6) handle individual adaptation in teaching, what strategies they use and what dilemmas that occurs. The study focuses on how work is carried out in practice. Qualitative interviews and participant observations are used in the data collection.This study has been conducted in two parts. The first part addresses five teachers and their classes in four different schools. In the second part the study has been extended with one of the above teachers whose classroom work was followed during a period of seven weeks. The results show that teachers are working hard to find methods that promote communication and interaction. They use different strategies to adapt teaching to each student. Individual work is still present but does not dominate the classroom work. Teachers individualize teaching by variation and interaction, by working together with tasks, with active relationship-oriented work and through continuous adjustments in the moment. The study also shows that teachers face several dilemmas when they individualize teaching in the classroom. One dilemma is among the ideal adaptation that teachers have a vision of, versus the time- and efficiencydriven adaptation that is possible to accomplish in the classroom. There is a tension between overall ideal images and teachers' practical everyday reality.
|
|
| 9. |
- Brüde Sundin, Josefin, 1975-
(författare)
-
En riktig rektor : Om ledarskap, genus och skolkulturer
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of the study is to show, from an ethnographic point of view, the what, why and how of events in the daily life of the principals studied. The ambition is to try to understand the meaning of being a principal and the complex situation in which they op-erate. Some questions raised are: What do the principals’ working days look like? What constitutes the foundations of school leadership? What characterizes the context (the cul-tures) in which they work? Has gender any significance for school leadership?Earlier knowledge about leadership is mainly based on studies of male leaders, and or-ganizations are often considered as gender neutral. These circumstances make it urgent to study leadership from a gender perspective. Using an explorative, ethnographic approach with participant observations and recorded interviews seven principals were studied. Most of the data was collected during one and a half years of fieldwork, where the work of one female principal was observed.The result shows that leadership is a complex phenomenon. Relationships are seen as an essential aspect, and most of the daily work is accomplished through meetings and conver-sations with other people. The study illuminates how “a real principal” is constructed through relationships between many different individuals and groups. In this variety of sub-cultures different values and norms of behaviour are found. Schools can thus be regarded as multicultural organizations. Daily the principal has to try to understand, be aware of, and handle this cultural diversity. Partly as a consequence of this, emotions are constantly pre-sent in principals’ daily work. Principals have to deal with their own feelings as well as those of others. Contours of a gender contract are outlined, where cultural understandings of women and men become evident, and which the principals have to relate to.
|
|
| 10. |
- Dalgren, Sara
(författare)
-
Att göra pedagogisk praktik tillsammans : Socialt samspel i förskolans vardag
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studies övergripande syfte är att åskådliggöra hur social interaktion mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter genomförs och därigenom också visa hur pedagogisk praktik åstadkoms i samspelet. Mer specifikt analyseras hur det går till och vad som händer när interaktionen organiseras genom multimodalt handlande och fråga-svar-sekvenser, och hur dessa interaktionella fenomen kan tjäna pedagogiska syften. Som teoretiska och analytiska utgångspunkter använder sig studien av etnometodologiskt perspektiv och konversationsanalys. Detta innebär att delar av det videofilmade materialet har transkriberats och analyserats i detalj.Resultatet presenteras i sex empiriska kapitel och visar konkret och detaljerat hur deltagarna ”gör” förskolepedagogisk praktik tillsammans. Studiens analyser belyser hur pedagoger och barn genomför interaktionella projekt, eftersträvar intersubjektivitet och etablerar organisatoriska principer för gemensamma aktiviteter. Analyserna visar också hur ett yngre förskolebarn kan delta aktivt i måltider utan tal, hur vardagliga aktiviteter transformeras till problemlösningsprojekt och hur lokala pedagogiska praktiker orienterade mot sociala (måltids)normer, språk, fysik och matematik kan genereras spontant i förskolans vardag. Avhandlingen lyfter slutligen begreppet inbäddad undervisning och försöker därigenom definiera och empiriskt konkretisera den typ av undervisning som bedrivs i förskolan.
|
|
