SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1654 2029 "

Sökning: L4X0:1654 2029

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Olson, Maria, 1969- (författare)
  • Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid.Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ.Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”.Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.
  •  
2.
  • Abdulla, Afrah, 1975- (författare)
  • Readiness or resistance? : Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places.The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to.As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion.
  •  
3.
  • Ahn, Song-ee, 1972- (författare)
  • Ur kurs : Utbytesstudenters rörelser i tid och rum
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The aim of this dissertation is to study exchange students’ movement and exchange studies as a trajectory in time and space. The dissertation is based on interviews with fourteen Korean exchange students at Swedish universities. The theoretical framework is based on Actor–Network Theory (ANT). ANT argues that everything that does something is an actor (human and non-human) and that an actor cannot be separated from a network that acts through the actor. ANT also argues that one’s location is not explained only in terms of Euclidean space and time but also in terms of spatiality and temporality, which are a network’s production. The dissertation shows that the students were enrolled and mobilized in the exchange programs by heterogeneous actors and that there were specific network spaces that produced exchange students at the home universities. The exchange students were excluded at the Swedish host universities by being formally included without direction. At the host universities, they went off course from their educational trajectories because the curriculum disappeared during their exchange studies. The dissertation also shows that the exchange students were enrolled and mobilized in the networks of “international students” at the host universities. Theses exchange students instead moved in the same way as the other exchange students, which stabilized the networks of “international students” at the host universities. It describes how the exchange students acted at a distance as actor of networks in Korea. When they returned, many of them had to prolong their educational period. This was a result of the translation of exchange studies at the home universities. In this dissertation, it shows that the exchange program was performed not only by individual exchange students; rather, it was performed in the associations of heterogeneous actors.
  •  
4.
  • Alm, Fredrik, 1971- (författare)
  • Uttryck på schemat och intryck i klassrummet : En studie av lektioner i skolor utan timplan
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med föreliggande avhandling är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan, samt belysa hur elever upplever de lokala val som görs vad gäller vissa av dessa lektionsbeteckningar. Den teoretiska referensramen har sin grund i didaktikens selektionsfråga och kommunikationsfråga, och Bernsteins båda begrepp klassifikation och inramning. Avhandlingen består av två delstudier. I delstudie I analyseras, såväl kvalitativt som kvantitativt, 326 scheman från 33 skolor som på försök arbetar utan timplan. 163 scheman från skolor med timplan har analyserats i jämförande syfte. I delstudie II genomförs tio gruppintervjuer med totalt 41 elever kring tre typer av icke ämnesrelaterade lektionsbeteckningar (lagtid, verkstad och mentorstid), som är vanligt förekommande på elevers scheman. I avhandlingen visas att en mängd schemabeteckningar (170 stycken) används för att beskriva vad elever och lärare ämnar ägna sig åt. Utöver traditionella ämnen, schemaläggs arbetsmetoder, gruppbaserad tid, skriv- och lästid, social samspelstid, rekreationstid samt lektioner där eleverna involveras i val, planering och utvärdering. Den här typen av alternativa schemabeteckningar används i signifikant större utsträckning i skolorna utan timplan och i de tidigare årskurserna. När skolorna utan timplan använder alternativa beteckningar leder det huvudsakligen till schemapositioner med svagare inramning och svagare klassifikation, samt en förskjutning från innehåll mot metod/form. Eleverna upplever att lektionerna med svagare inramning och klassifikation har ett värdefullt och verklighetsanknutet innehåll, men att de inte är lika viktiga som ämnena. De upplevs ibland vara slöseri med lektionstid. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolor utan timplan och avhandlingens didaktiska perspektiv.
  •  
5.
  • Aman, Robert, 1982- (författare)
  • Impossible Interculturality? : Education and the Colonial Difference in a Multicultural World
  • 2014
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • An increasing number of educational policies, academic studies, and university courses today propagate ‘interculturality’ as a method for approaching ‘the Other’ and reconciling universal values and cultural specificities. Based on a thorough discussion of Europe’s colonial past and the hierarchies of knowledge that colonialism established, this dissertation interrogates the definitions of intercultural knowledge put forth by EU policy discourse, academic textbooks on interculturality, and students who have completed a university course on the subject. Taking a decolonial approach that makes its central concern the ways in which differences are formed and sustained through references to cultural identities, this study shows that interculturality, as defined in these texts, runs the risk of affirming a singular European outlook on the world, and of elevating this outlook into a universal law. Contrary to its selfproclaimed goal of learning from the Other, interculturality may in fact contribute to the repression of the Other by silencing those who are already muted. The dissertation suggests an alternative definition of interculturality, which is not framed in terms of cultural differences but in terms of colonial difference. This argument is substantiated by an analysis of the Latin American concept of interculturalidad, which derives from the struggles for public and political recognition among indigenous social movements in Bolivia, Ecuador and Peru. By bringing interculturalidad into the picture, with its roots in the particular and with strong reverberations of the historical experience of colonialism, this study explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook. In this way, the dissertation argues that an emancipation from colonial legacies requires that we start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural.
  •  
6.
  • Aminoff, Christina, 1966- (författare)
  • Skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1
  • 2021
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna avhandling handlar om skriftspråklighet i förskoleklass och årskurs 1. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 och i övergången mellan de två skolformerna. I avhandlingen ingår tre förskoleklasser och fem klasser i årskurs 1. Det empiriska materialet består av observationer, fältanteckningar, stillbilder och informella samtal. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt begrepp från avhandlingens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Materialet har även analyserats med inspiration från Luke och Freebodys (1997, 1999) resursmodell. Resultatet visar att när läraren och barnen arbetar med läsande och skrivande är ofta språkets form, funktion och innehåll åtskilda från varandra. Det är en bild som framträder i arbetet med exempelvis skriftens kod. Träning av kodningsfärdigheter kopplas inte till ett funktionellt läsande och skrivande, utan sker i isolerade aktiviteter. I övergången mellan skolformerna upprepas skriftspråkligt innehåll, exempelvis kan barnen göra samma eller liknande ljudanalytiska övningar i årskurs 1 som de arbetat med i förskoleklass. Det innebär att de barn som redan behärskar det som ska läras i en övning inte möts utifrån sina kunskaper och erfarenheter.
  •  
7.
  • Andersson, Per A, 1986- (författare)
  • Norms in Prosocial Decisions : The Role of Observability, Avoidance, and Conditionality
  • 2022
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Prosocial behaviors benefit other people and range from donations to charity to behavior limiting the spread of disease, such as masking and vaccination. The overarching purpose of this thesis was to contribute to our understanding of how social norms and conformity affect prosocial behavior. Here, three norm-related factors that affect such prosocial behavior were investigated: observability, avoidance and conditionality. Observability concerns whether a person is being observed during prosocial decisions, which can typically increase conformity to norms. Avoidance concerns whether a person avoids or seeks out knowledge about prosocial norms. Conditionality concerns the conditional nature of when behavior shifts occur in relation to others behavior. For instance, a person may want to follow a prosocial norm only if a very large majority adheres to it, or only if the goal of the norm is realistic to attain. Paper I focused on observability of prosocial decisions. Making decisions while knowing they would be shown to others increased prosocial behavior in the form of cooperation in a Public Goods Game, and preferences for deontological choices in moral dilemmas, but not donations given to charity. Paper II examined the existence of avoidance behavior regarding social norm about donations. Such norm avoiders appeared to be comprised of both prosocial and less prosocial individuals. Paper III investigated the interplay between descriptive (what people do) and injunctive (what one should do) norms in regards to masking during COVID-19. Paper IV then explored how varying the goal set for a prosocial norm affects willingness to try to achieve the goal, in the context of thresholds for herd immunity and vaccines for COVID-19. Some individuals were demotivated by seeing a higher goal as harder to achieve and others were motivated by believing a higher goal to lead to more people getting vaccinated. Taken together, these papers point to the inherent complexity of how norms relate to prosocial behavior, and suggest relevant aspects to consider when wanting to promote prosocial behavior. 
  •  
8.
  • Andersson, Ulrika B., 1967- (författare)
  • Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning : Teori och praktik
  • 2021
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syfte är att bidra med kunskap om hur framåtsyftande bedömning kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder i tidig läsundervisning. I avhandlingen har jag ett pragmatiskt förhållningssätt till både teorier och metoder. Avhandlingen bygger på fyra artiklar. Datainsamling gjordes genom artikelläsning (artikel I), fokusgruppsintervjuer (artikel Il) och narrativa intervjuer (artikel III) och testresultat (artikel IV). Resultaten analyserades med; Venn-diagram (I), tematisk analys (II), narrativ analys (lll) och variansanalys (IV). Resultaten visar att formativ bedömning och Response to intervention kan komplettera varandra och att kunskap om olika framåtsyftande förhållningssätt och teorier kan underlätta lärares professionella utveckling. Det framgår också att sociala bedömningsaspekter är viktiga i avkodningsundervisningen. Resultaten visar att en stor andel av eleverna i åk 1 har fortsatt behov av avkodningsträning även i slutet av åk 1. Bedömningsverktyg för läsundervisning behöver därför ge tydlig och återkommande information om elevens förmåga att avkoda. Resultaten visar att lärarnas användning av bedömningsverktyg påverkas av kontexten. Det handlar om att uppmärksamma specifika förutsättningar och att organisera bedömningspraktiken så att ett ömsesidigt och hållbart utbyte uppstår mellan läraren, eleven och bedömningsverktyget.
  •  
9.
  • Arnell, Sofie, 1984- (författare)
  • Elevers möten med matematik : En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1
  • 2021
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Många och positiva tidiga möten med matematik är betydelsefulla för barns och elevers matematiklärande. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 genom att undersöka, analysera och beskriva dem. Ytterligare ett syfte är att redogöra för likheter och skillnader i elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 för att bidra till ökad förståelse kring faktorer som kan påverka elevers möjligheter att utveckla förståelse för skolmatematiken. En empirisk studie genomfördes, där en elevgrupp och dess lärare följdes från höstterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1. Data samlades in genom deltagande observationer och informella samtal. Materialet analyserades sedan i två steg; först gjordes en empirinära analys och därefter en teoretisk analys utifrån begrepp hämtade från verksamhetsteorin. Resultatet visar att elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 sker på en mängd olika sätt. Mötena kan relateras till tre olika typer av matematikverksamheter i både förskoleklassen och årskurs 1, vilka erbjuder eleverna olika lärandemöjligheter. Av dessa verksamheter framgår även att matematikundervisningen är mer formell i årskurs 1 än i förskoleklassen. Det visar sig i att eleverna har högre handlingsfrihet i förskoleklassen än i årskurs 1 och att det finns ett starkare fokus på matematiska begrepp och metoder i årskurs 1 än i förskoleklassen. Dessa skillnader kan vidare få negativa konsekvenser för kontinuiteten i elevernas matematiklärande.
  •  
10.
  • Avby, Gunilla (författare)
  • Evidence in practice : On knowledge use and learning in social work
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Against the backdrop of the transformations in the entire framing of professional work, social work has come under close scrutiny in many countries, including Sweden. Doubts have been raised about practitioners’ existing knowledge base, and the importance of practitioners engaging in learning and the renewal and extension of professional capacities has been emphasized.The present thesis concerns knowledge use and learning in the daily practices of child investigation work. The aim is to explore processes of knowledge use and learning in practice. The study is based on a mix of qualitative approaches, basically from ethnography, comprising methods such as participant observations, interviews, reflective dialogues and documentary analysis of case data.The main findings demonstrate that investigation work is characterized mainly by the use of practice-based knowledge. Research-based knowledge is predominantly used as a means of explaining a client’s situation or to underpin and legitimize one’s own beliefs and decisions made on other grounds. Professional learning is largely adaptive in character, as the social workers learn to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures that draw on existing knowledge in the practice setting.Two conclusions are drawn: First, the use of knowledge in child investigation work bears little resemblance to principles of evidence-based practice. Second, the reproduction of professional knowledge is largely implicit and taken for granted. The study offers insight into the much-discussed topic of putting knowledge into practice, which is of importance to strategies for organizing profes sional learning and knowledgeable practice.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Typ av publikation
doktorsavhandling (116)
rapport (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (117)
Författare/redaktör
Abrandt Dahlgren, Ma ... (3)
Larsson, Staffan (3)
Abrandt Dahlgren, Ma ... (3)
Granström, Kjell, Pr ... (3)
Lundahl, Lisbeth, Pr ... (2)
Ahn, Song Ee, 1972- (2)
visa fler...
Svensson, Lennart (2)
Falkenström, Fredrik (1)
Evaldsson, Ann-Carit ... (1)
Johansson, Robert (1)
Abdulla, Afrah, 1975 ... (1)
Eriksson, Lisbeth (1)
Risenfors, Signild (1)
Hermansson, Hans-Eri ... (1)
Laginder, Ann-Marie, ... (1)
Reid, Anna (1)
Hammar Chiriac, Eva, ... (1)
Gustavsson, Maria, 1 ... (1)
Fejes, Andreas, 1977 ... (1)
Evaldsson, Ann-Carit ... (1)
Bron, Agnieszka, Pro ... (1)
Widén, Pär (1)
Drury, John (1)
Hydén, Lars-Christer ... (1)
Weurlander, Maria (1)
Andersson, Ingrid (1)
Carlgren, Ingrid, Pr ... (1)
Andersson, Per A, 19 ... (1)
Hallqvist, Anders (1)
Harlin, Eva-Marie (1)
Holmqvist, Diana, 19 ... (1)
Nyström, Sofia, 1977 ... (1)
Mäkitalo, Åsa, Docen ... (1)
Hultman, Glenn (1)
Säljö, Roger, Profes ... (1)
Sandberg, Fredrik (1)
Kecklund, Göran, Pro ... (1)
Kroksmark, Tomas (1)
Wallo, Andreas, 1978 ... (1)
Kock, Henrik, 1952- (1)
Ekeblad, Annika (1)
Falkenström, Fredrik ... (1)
Andersson, Gerhard, ... (1)
Hylander, Ingrid (1)
Alm, Fredrik, 1971- (1)
Jungert, Tomas, 1973 ... (1)
Colnerud, Gunnel (1)
Westlund, Ingrid, As ... (1)
Berg, Gunnar, Profes ... (1)
Öhman, Johan (1)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (115)
Jönköping University (2)
Linnéuniversitetet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Luleå tekniska universitet (1)
Högskolan Väst (1)
visa fler...
Mälardalens universitet (1)
Örebro universitet (1)
Naturvårdsverket (1)
Högskolan i Skövde (1)
Högskolan i Gävle (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
Högskolan Dalarna (1)
visa färre...
Språk
Engelska (74)
Svenska (43)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (95)
Medicin och hälsovetenskap (6)
Naturvetenskap (5)
Humaniora (4)
Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy