| 1. |
- Franzén, Anders, 1965
(författare)
-
Recension av: Ulväng, Göran: Hus och gård i förändring
- 2005
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; :49, s. 88-91
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recension av Ulvängs avhandling i ekonomisk historia om herrgårdar, boställen och bondgårdar i Lagunda härad i Uppland.
|
|
| 2. |
- Lassen, Ulrik Hjort, 1979, et al.
(författare)
-
Stolpverket i logen i Maglö
- 2011
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 60/2010, s. 58-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The timber-framed parts of buildings and the technical aspects of how the buildings were constructed are rarely addressed in scientific papers on the history of built environments. In Scandinavia architects, art historians, archaeologists and ethnologists have the preferential right to carry out the documentation procedures concerning historic buildings. In this study the 250-year-old barn in Maglö has been the subject of a survey on a historical and technical basis. The aim has been to describe timber framing as a traditional Swedish building method, and to put forward the barn as a unique representative of a forgotten historic building tradition in Southern Sweden. During 2009−2010 a documentation of the barn was carried out which involved measuring and analysing the structure, studying the structural details and the still-existing traces and markings from the original building process. The documentation was performed by carpenters experienced in historic building techniques. Therefore the focus has been to understand the workmanship behind the timber-frame structure, thereby creating a dialogue between the modern and the historic carpenter, which is of great value when the aim of the documentation is to reconstruct the original building process or to make deliberate judgements during restoration. The article firstly gives a review of the history of built environments in Maglö, drawing parallels to Danish barns of the same time, since the inner structure of all similar barns of Southern Sweden has been removed because of the modern use of the buildings for industrialised agriculture. This states that the barn of Maglö is rather unique in Sweden, although only one-third of the building has survived. The second part is a short description of timber framing in a technical and historical context, which states that today there are many regional terms for different timber-framed structures. The Swedish word stolpverk has been suggested as the Swedish parallel to timber framing, and general aspects of the building method are described shortly. The main part of the article is a tour through the timber frames of the barn, describing and analysing structural details that are not obvious to people unfamiliar with the craft and historic working methods. This involves the joinery, the different parts and materials, the traces of the tools, the bracing of the structure and the scribing and marking of the frames. This technical description of the building has shown that a lot of information about how to build timber-framed structures can be obtained from one single building. In order to find out in a broader perspective which methods were used to build timber framing in Sweden, there is a huge amount of practical knowledge hidden in the old buildings. The documentation procedure using exact measurement and a carpenter’s eye to find and analyse the interesting parts and details helps to garner this knowledge.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dyrssen, Catharina, 1949
(författare)
-
Stadens rytmer: Rummet och ljuden
- 2007
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - : Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. ; 2007:54, s. 59-72:54, s. 59-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Lassen, Ulrik, 1979, et al.
(författare)
-
Stolpverket i logen på Maglö
- 2010
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - : Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; :60, s. 58-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Tägil, Tomas
(författare)
-
Järnvägsmiljöer i Skåne
- 1987
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; :12, s. 157-173
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Avango, Dag, 1965-, et al.
(författare)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - Uppsala : Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 86, s. 8-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
