| 1. |
- Andersson, Hans
(författare)
-
Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning
- 2001
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; :42, s. 7-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I uppsatsens första del diskuteras den svenska forskningen kring den medeltida staden och de linjer som kan skönjas. En viktig utgångspunkt är därvidlag Adolf Schücks doktorsavhandling från 1926, där han definierar stad på följande sätt: ”en tätare bebyggelse, vars innevånare på grund av sina handelsintressen bilda en samhällsenhet i ekonomiskt eller rättsligt avseende eller i bägge dessa hänseenden”. Det var för sin tid en öppen och vid definition, som bl a gjorde det möjligt att brygga över från de vikingatida tätorterna till medeltidens städer. Betoningen kom att ligga på det de ekonomiska incitamenten för stadsutvecklingen. Detta karakteriserade också den historiska forskningen långt fram i tiden. En betoning på det hanseaternas innovativa roll förbyttes efter andra världskriget till att en betoning av 1100-talets interna ekonomiska utveckling som en grund för stadsutvecklingen. De begynnande arkeologiska resultaten spelade därvid en roll. Från 1970-talet ändrades fokus och centralmaktens aktiva roll i stadsutvecklingen betonades mera än de rent ekonomiska faktorerna. Denna syn togs också över av arkeologerna, som mera aktivt blandade sig in i diskussionen om den medeltida urbaniseringen. Under senare år har genom arkeologin intresset särskilt varit koncentrerat på förhistoriska centralplatser och den äldre medeltidens städer. Sammanfattningsvis kan man ändå säga att både historiker och arkeologer arbetat utifrån forskningslinjer som drogs upp för ganska länge sedan. I uppsatsens andra del ifrågasätts om inte det är dags att ändra fokus. Den medeltida stadsforskningen har varit mycket specialiserad. Det är framför allt städerna i sig som varit studieobjekten. Andra linjer vore tänkbara som mera såg till urbaniseringsprocessen som sådan och staden som del av ett landskap. Det är inte alltid så lätt att avgränsa olika ortstyper. Urbana och rurala funktioner finns både i staden, byn och på borgen. Bebyggelseutformningen kan ibland vara mycket lika. Hur hanterar man detta? En annan fråga som tas upp är makten i landskapet, som tar sig flera uttryck. Staden är ett, borgen, huvudgården ett annat, kyrkan kanske ytterligare ett. För att diskutera dessa frågor krävs enligt artikelförfattaren att arkeologer och historiker mera blandar sig i en mera generell urbaniseringsdiskussion, där också internationellt material förs in. I detta ligger både en utveckling utifrån de forskningstraditioner som hittills rått och ett prövande av nya perspektiv
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nilsson, Ing-Marie
(författare)
-
Jerusalem mitt i byn. Det tidigmedeltida kyrkobyggandet ur rituellt perspektiv.
- 2007
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 52, s. 33-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The stone churches of the early medieval period are commonly supposed to have been built at the instance of society’s upper echelon, the buildingsthemselves being seen as symbolic proclamations of the social hegemony of the class concerned. The present article seeks to broaden the perspective regarding both the prime movers of church building and their motives. The building of a church required the participation of a number and variety of social groupings, and the possibility is suggested of the parish farmers, as well as the patron, having found aspects of the building project attractive. True, the building enterprise − a strain on both economic and manpower resources − can be said to confirm the fundamentally hierarchic structure of society, but at the same time it helped to reshape that structure. Church building and the liturgical practices of the Church articulated the inferior social standing of the peasants but can also be seen as part of the creation of a collective consciousness on the part of this group. The article also points to the importance of understanding church building in relation to a society infused with Christian norms and ideals. Lastly, parallels are drawn between early medieval church building and the crusades. Both were regarded as deeds conferring religious merit, both involved rallying a huge number of people in pursuit of a specific objective, to achieve which they were prepared to make a variety of sacrifices. The crusaders were intent on making their way to Jerusalem in the Holy Land, the early medieval church builders on creating their own Jerusalem back home in the village.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sjöholm, Carina
(författare)
-
Att skapa och marknadsföra plats med hjälp av fiktion
- 2012
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; :64, s. 26-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Travel in the footsteps of cinema is an expanding market, both in Sweden and internationally. Travel habits are changing, and the fact of a good number of people planning their journeys in order to follow in the footsteps of fictitiousn characters, or alternatively follow a particular route in order to experience first-hand something they saw at the cinema or on television, has become an important potential for the tourist industry to harness. Film versions of, and interest in, author Henning Mankell’s Inspector Kurt Wallander in Ystad, Skåne, are one of many instances of the economic synergies between film, location and tourism. Regionally produced film is being looked on more and more as an important growth factor, but also as part of the experience tourist industry. In Skåne the aim of mobilising the region and addressing cultural tourism on a wide front already existed before being put into words in cultural policy action plans at national level. For the region’s part, the film adaption and interest in Kurt Wallander’s fictitious person have been a way of maximising tourism, and one which has succeeded beyond expectation. This article sets out to show, in concrete terms, how a market emerges, is sustained and, above all, is used as a “concept” to do with film, location and tourism. In the expanding marketing of film, landscape and production of “experiencescapes”, new commercial spaces have been created and cultural fields are getting more mixed up than ever before. Films expressly concerned with a particular place or expressly shot in a particular location are not infrequently looked on as free marketing, and this insight has grown. It is often a case of media giving each other a leg-up: a book which has been made into a film has even more impact than that “just” a film or a book. People have been aware of this all through the history of cinema.
|
|
| 10. |
- Tägil, Tomas
(författare)
-
Järnvägsmiljöer i Skåne
- 1987
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; :12, s. 157-173
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
