| 1. |
- Andersson, Susanna, 1967-
(författare)
-
Skriftspråkslärande i förskoleklass
- 2017. - 31
-
Ingår i: Barn och unga i Skola och Samhälle. - Västerås : Mälardalens högskola. - 9789174853261 ; , s. 86-110
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med kapitlet är att fördjupa förståelsen av lärares perspektiv på barns skriftspråksutveckling i förskoleklass. Studiens teoretiska utgångspunkter är inspirerade av Vygotsky och Bruners tankar kring lärande och dess betydelse för barns läs- och skrivutvecklingen. Studien är kvalitativ med en latent innehållsanalys av fokusgruppsamtal som genomförts med 18 lärare som arbetar i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Resultaten visar att det förekommer fyra temaområden; introduktion av formellt skriftspråk; läsaktiviteter; skrivaktiviteter och kartläggning vad gäller det pedagogiska innehållet och i vilka sammanhang barn får erfara olika skriftspråksaktiviteter.
|
|
| 2. |
- Axelsson, Annika, et al.
(författare)
-
Tre mammor berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan
- 2017. - 31
-
Ingår i: Barn och unga i skola och samhälle. - Västerås : Mälardalen University Sweden. - 9789174853261
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med den studie som ligger till grund för detta bokkapitel var att belysa tre mammors upplevelser av sina barns väg från förskola till förskoleklass. En kvalitativ forskningsansats, livsberättelser och en bioekologisk innehållsanalys användes. Studien visade att barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan kan se olika ut. Den visade också att mammor kan känna oro för att deras barn inte ska få det stöd som de behöver för att kunna delta, lära sig och utvecklas i förskola och förskoleklass. Dessutom visade studien att mammor kan ta en aktiv del i arbetet med att förebygga och lösa problem i förskola och förskoleklass. De tre mammorna ville sina barns bästa och inriktade sina krafter på att de skulle få en så trygg och harmonisk tid i förskola och förskoleklass som möjligt. De ville också att deras barn skulle få intellektuell stimulans och nödvändiga behov tillgodosedda.
|
|
| 3. |
- Catucci, Ester, 1973-
(författare)
-
De yngsta barnens meningsskapande : om undervisningspraktiker i förskolan
- 2017
-
Ingår i: Barn och Unga i Skola och Samhälle. - Västerås : Mälardalen University. - 9789174853261 ; , s. 52-85
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Undervisningsbegreppet är ett nytt begrepp inom förskolan. Som ett första steg inom utbildningssystemet räknas förskola som en egen skolform och om- fattas av skollagens definition av undervisningsbegreppet. Däremot förekom- mer inte begreppet i förskolans läroplan och inte heller används den i större utsträckning inom verksamheten. Med stöd i en pragmatisk ansats undersöks i denna studie ett möjligt sätt att konceptualisera undervisning i förskola samt vilka didaktiska konsekvenser som följer med olika undervisningsstrategier. En observationsstudie genomfördes under en termin på en avdelning för yngre barn och omfattade tre förskollärare och tolv barn i åldrarna 1 till 3. Ett urval av observerade tillfällen analyserades med hjälp av ett analysverktyg som ti- digare utvecklats inom en pragmatiskt inspirerad ansats. Resultaten pekar på att förskollärare använder sig av olika undervisningsstrategier i olika sammanhang och att detta bidrar till olika möjligheter för lärande för de involverade barnen.
|
|
| 4. |
- Ehrlin, Anna, 1967-, et al.
(författare)
-
El Sistema i två svenska förskolor - Musikpedagogik
- 2017. - 1
-
Ingår i: Barn och unga i Skola och Samhälle. - Västerås : MSES Mälardalen Studies in Educational Sciences nr 31. - 9789174853261 ; , s. 158-177
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Heikkilä, Mia, 1975-
(författare)
-
Transkription som del av kvalitativ analys – ett utforskande
- 2017
-
Ingår i: <em>Barn och unga i skola och samhälle. </em>. - Västerås : Mälardalen university. - 9789174853261 ; , s. 221-242
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Transkriptioner används av många forskare som använder kvalitativa metoder. Ofta förpassas transkriptionen till ett konstaterande att transkriptioner har gjorts, och den meningen placeras ofta i metodavsnittet under rubriken genomförande. Syftet med det här kapitlet är att granska och utforska transkriptionen och dess betydelse i kvalitativa studier med utgångspunkt i tidigare forskning och med hjälp av att diskutera två autentiska exempel. Forskningsfrågan i kapitlet är: Hur kan transkriptioner förstås som en praktik i kvalitativ forskning? För den diskussionen, kommer två typer av transkriptioner – transkription av intervju och transkription av videomaterial att diskuteras och analyseras. Kapitlets slutsats är att forskare i stor utsträckning behöver förhålla sig reflexivt till transkriptionsprocessen och se transkriptionen som nära sammanlänkad med forskningsfrågan och de teoretiska perspektiv som studien bygger på.
|
|
| 6. |
- Hellblom-Thibblin, Tina, 1949-
(författare)
-
Kategoriseringsprocessen i pedagogisk praktik utifrån ett ekologiskt perspektiv
- 2017. - 1
-
Ingår i: Barn och Unga i Skola och Samhälle. - Västerås. - 9789174853261
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med kapitlet är att diskutera och problematisera frågor som rör kategoriseringsprocesser i pedagogiska praktiker med utgångspunkt från två ekologiska analysmodeller. Med exempel från empiriska studier där dessa modeller används, diskuteras begreppsanvändning i pedagogiska verksamheter samt de utmaningar som kan uppstå i samband med barns lärande och sociala utveckling. Det handlar om en interaktivitet mellan olika komponenter i en kategoriseringsprocess och analysmodellerna synliggör detta.
|
|
| 7. |
- Jonsson, Kristina, 1970-
(författare)
-
Socialt lärande i fritidshemmet : personalens perspektiv
- 2017
-
Ingår i: Barn och Unga i Skola och Samhälle. - Västerås : Mälardalens University Sweden. - 9789174853261 ; , s. 111-133
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- År 2015 innefattade fritidshemmet 84 % av grundskolans elever i åldern 6-9 år. Verksamheten tar sin utgångspunkt i nationella styrdokument och inbegriper såväl kvalitetsarbete som pedagogiskt innehåll. Den ska komplettera skolans verksamhet och bidra till lärande och utveckling, såväl socialt och grupporienterat som ämnesmässigt. Syftet med undersökningen som ligger till grund för detta kapitel är att belysa vad fritidspersonal ser som viktigt i elevers sociala lärande. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med totalt 21 deltagare i fyra grupper. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bronfenbrenners bioekologiska teori, genom vilken elevers sociala lärande förstås som en interaktion mellan olika faktorer i fritidshemmets miljö. Resultatet visar en samstämmighet i fritidspersonalens perspektiv på elevers sociala lärande. De betonar bland annat den empatiska förmågan och förmågan att ta ansvar, liksom tryggheten som grund för det sociala lärandet i fritidshemmet.
|
|
| 8. |
- Sandberg, Anette, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2017
-
Ingår i: Barn och unga i skola och samhälle. - Västerås : Mälardalen Studies in Educational Sciences. - 9789174853261 ; , s. 1-7
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Sandström, Margareta, et al.
(författare)
-
På spaning efter ”superläraren” : om synen på stödinsatser i skolan i relation till visionen om ökad inkludering
- 2017
-
Ingår i: Barn och Unga i Skola och Samhälle. - Västerås : Anders Garpelin och Anette Sandberg. - 9789174853261
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I styrdokumenten för skolan i Sverige poängteras att elever i behov av särskilt stöd i första hand ska få detta stöd i den ordinarie undervisningen, vilket kan tolkas som en ambition om ökad inkludering. Nya bestämmelser innebär att man nu gör åtskillnad mellan två typer av åtgärder, extra anpassningar och särskilt stöd. Extra anpassningar ska kunna göras inom ramen för den ordinarie undervisningen och det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Författarna till denna artikel har genomfört en studie, vars syfte är att belysa hur skolpersonal ser på de olika åtgärderna. Studiens resultat diskuteras i relation till visionen om inkludering.
|
|
| 10. |
|
|
