| 1. |
- Ahnberg, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:3, s. 55-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).
|
|
| 2. |
- Embretsen, Eva-Lena, et al.
(författare)
-
Systematiskt KvaltetsUtvecklingsArbete (SKUtA) : – Ett verktyg för att fördjupa det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) i skolans vardag
- 2019. - andra rev.
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA) består av att systematiskt följa upp hur verksamhetens mål uppnås (resultatkvalitet) men även av hur de processer som åstadkommer resultaten kontinuerligt följs upp och förbättras (processkvalite). Det rör pedagogiska (undervisningsstödjande) så väl som administrativa (verksamhetsstödjande) processer.Systematiskt KvalitetsUtvecklingsArbete (SKUtA) är ett processverktyg för att utvecklingsarbetet ska kunna ske strukturerat, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verktyget kan tillämpas på de flesta typer av problem som har identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Det är inte problemen i sig som står i fokus utan hur en skolans utvecklingskapacitet kan stärkas. Det är ett sätt att utveckla skolors funktion som system. Om inte hela systemet fungerar blir varje pedagog utlämnad att själv utveckla sin undervisning, men som när systemet fungerar ger det förutsättningar för att arbeta med didaktisk och pedagogisk utveckling, kollektivt, systematiskt, långsiktigt och systematiskt.
|
|
| 3. |
- Fändrik, Anna Karin, et al.
(författare)
-
Kollegial professionsutveckling för skolledare och lärare inom gymnasial yrkesutbildning : En fallstudie av en forskningscirkel
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2242-458X. ; 8:2, s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes how school leadership in a vocational secondary school used a research circle to establish collegial learning. The goal was to develop the teaching skills of teachers and, as a result, also develop the ability of students to assess their own knowledge and understanding, as well as their capacity to learn. The results are based on data from a qualitative case study in accordance with an action research tradition. The article reflects a contemporary education policy debate on the role of teachers in relation to students’ poorer study results. The teachers that participated developed and tested subject-specific self-assessment matrices in mini-research projects. Many of the students seemed to benefit little from using these matrices. Possible explanations may be that the students felt no motivation neither to improve their knowledge and skills nor to raise their grades. There did, however, seem to be differences between theoretical and vocational subjects. The research circle served to develop collegial learning among the participants and also played a role in the establishment of a school development group.
|
|
| 4. |
- Gustavsson, Hans-Olof, et al.
(författare)
-
Du är inte ensam! : Interkulturell kompetensutveckling genom kollegialt lärande
- 2016. - 1
-
Ingår i: Skolans möte med nyanlända. - Lund : Liber. - 9789147122196 ; , s. 207-225
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel handlar om kollegialt lärande och den roll rektorer spelar för att leda verksamheten för nyanlända elever. Här beskrivs erfarenheter från ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan forskare och praktiker i form av interaktiv aktionsforskning där metoder som forskningscirklar och tankesmedja används med målet att utveckla kollegial samverkan och kollegialt lärande, nya pedagogiska arbetsformer, verksamhetsutveckling och interkulturell kompetens kring nyanlända elevers skolsituation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lundgren, Mats, 1949-
(författare)
-
”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes. Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag. Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera. I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.
|
|
| 7. |
- Lundgren, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
Att bygga kapacitet för skolutveckling : kan vara nog så krångligt ….
- 2021
-
Ingår i: Att förbättra skolor med stöd i forskning. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127827660 ; , s. 221-249
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I det här bokkapitlet beskriver och diskuterar vi våra erfarenheter, som vi försökt generalisera baserade på konkreta händelser som vi mött när vi har arbetat med skolutveckling inom en nationell insats benämnd Samverkan för Bästa Skola (SBS). Vi tar sedan dessa som utgångspunkt för att knyta an till några teoretiska infallsvinklar som kan öka förståelsen av varför det kan uppstå svårigheter i ett utvecklingsarbete. Vi provar därefter tanken om att metaforer i allmänhet och i synnerhet om metaforerna ”organisatorisk kapacitet” och ”teaterscen” kan förse oss med nya glasögon för att bättre kunna förstå och ge ledtrådar för att bedriva utvecklingsarbete, liksom vilken roll en utvecklingsorganisation spelar från dessa utgångspunkter. Kapitlet avslutas med några sammanfattande tankar, slutsatser och utifrån dessa en lista med ”bra saker att tänka på” för att bedriva utvecklingsarbete på ett framgångsrikt sätt. Denna lista kan samtidigt ses som ett sätt att synliggöra några av de komponenter som bygger upp skolors kapacitet och individers förmåga att konkret och praktiskt genomföra ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete. Det avslutande resonemanget reser frågor om det finns andra sätt att definiera problemet, alternativa sätt att bedriva skolutvecklingsarbete, med andra strategier och mer av systemrelaterade lösningar.
|
|
| 8. |
- Lundgren, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
Att vara lärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program
- 2008
-
Ingår i: Yrkeslärarutbildning inom SÄL III-projektet. - Malmö : Malmö högskola SÄLIII-projektet. ; , s. 66-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln behandlar yrkeslärarrollen i gymnasieskolan. Utgångspunkten tas i att den svenska gymnasieskolans yrkesförberedande program sedan införandet av den nuvarande läroplanen (Lpf 94) varit en utbildning som inte bara skall förbereda eleverna för en yrkeskarriär, utan även för framtida högskolestudier, parallellt med att de skall socialiseras som demokratiska samhällsmedborgare. I läroplanens (Lpf 94) mening torde det inte vara någon skillnad avseende hur viktiga de tre ”huvuduppgifterna” anses vara. Samtidigt är den starka betoningen på de teoretiska ämnena som präglar de svenska yrkesutbildningarna och inordningen av yrkeslärarutbildningen i akademin relativt unik vid jämförelser med andra länder. Det unika med gymnasieskolans yrkesförberedande program är att de till skillnad mot de studieförberedande utbildningarna omfattar arbetsplatsförlagd utbildning. Detta ställer krav på yrkeslärarna att skapa och upprätthålla kontakter med arbetslivet. Artikeln tar sin utgångspunkt i en fallstudie inom SÄLIII-projektet. Resultatet visar att den svenska gymnasieskolans yrkesförberedande program är en komplex och svårorganiserad verksamhet med många aktörer involverade, såväl inom som utanför skolan. Kontakten mellan dessa är i många fall outvecklad, framför allt beroende på att alla är upptagna med sina ”kärnuppgifter”. De olika aktörerna arbetar isolerat från varandra, trots de försök som görs för att skapa samverkansorgan av olika slag. Samverkan tar emellertid tid i anspråk och en utökad samverkan kring APU-verksamheten stjäl tid från yrkeslärarnas kärnverksamhet, d.v.s. att organisera och genomföra undervisningen och motsvarande gäller för arbetslivets representanter. Det är inte bara en fråga om att det saknas ekonomiska resurser, utan även hur rektor, lärare och arbetslivets representanter organiserar verksamheten. Det handlar även om att yrkeslärarna har adekvat utbildning, liksom att betydelsen av att utbilda handledare på arbetsplatserna lyfts fram. En annan utmaning handlar om hur det går att balansera relationen mellan tidigare yrke och den nuvarande lärarrollen. Verksamheten är också tydligt könsuppdelad. En stor andel av ungdomarna tillbringar således sin gymnasietid i enkönade miljöer och kommer följaktligen senare också att arbeta på arbetsplatser där alla, eller nästan alla, arbetskamrater är av samma kön. De status- makt- och ekonomiskillnader inom arbetslivet som präglar samhället idag tenderar därmed att kvarstå under överskådlig tid.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundgren, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
Dalarna Centre for Educational Development : In-Service Teacher Training Teachers in Research Circles as an example
- 2000
-
Ingår i: Selected papers presented in concurrent sessions. ; , s. 141-150
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The present changes in society leads to the fact that school’s traditional forms for work are reconsidered. This leads into a change in educational forms and a new teacher’s role. There are reasons to try to find new forms for further education for teachers, issuing from the teachers themselves. Lately the collaboration between teachers and researchers has been put forward as a possible way to develop school. One of the problems has been the lack of arenas for such an exchange. By "Research Circles" Dalarna Centre for Educational Development has created such arenas, where teachers and researchers are working together. The social con-text in the Research Circle invites into an activity, which could be characterised as "the educational discourse". It is founded upon the condition that the participants share a common frame of references, codified in a linguistic usage. The aims with this paper are • to describe how Dalarna university, in collaboration with the municipalities in the region, has created Centre for Educational Development as an arena for school de-velopment • to describe and discuss if the research circle as a form for work can serve as a meeting-place for teachers and researchers and if this can be a way for teachers in-service learning
|
|
