| 1. |
- Ahlstrand, Pernilla, et al.
(författare)
-
Articulating dance knowledge : – a study investigating aspects of knowing when performing a parallel pirouette
- 2024
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - Oslo : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 18:1, s. 1-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we describe the results from the dance section of a ULF project. ULF is an abbreviation for Development, Learning, Research (Swedish: Utveckling, Lärande, Forskning). Dance is a school subject at upper secondary level in Sweden with its own curriculum and grading criteria. Previous research has problematised teachers’ diffi-culties in verbalising and articulating their grounds for assessment. The research model used, a learning study, with its methodological and theoretical implications, is intro-duced. The model is collaborative and iterative and is combined with teaching practice. The results, presented as three categories of description in an outcome space with critical aspects, answer the research question: How can qualitative aspects of delimited subject-specific dance knowledge, namely, to perform a parallel pirouette, be articulated? We discuss the project’s results, gains and challenges and argue that the model used can be a way to gain knowledge about knowing expressed in a physical form, knowledge which is described as partly tacit. Considering the notion of tacit knowledge can be a way to understand the formation of dance knowledge and how it can be researched, in order to develop a subject-specific language.
|
|
| 2. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967, et al.
(författare)
-
Learning study - a model for practice-based research in a Swedish theatre classroom
- 2021
-
Ingår i: Youth Theatre Journal. - : Informa UK Limited. - 0892-9092 .- 1948-4798. ; 35:1-2, s. 115-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents an ongoing research project, which researches theatre as a school subject at high school level in Sweden. The study is an example of practice-based research on teaching and learning and uses the model learning study for its research approach. It is argued that knowledge concerning the meaning of knowing the object of learning, in this case “to impose one ́s will”, is generated using the model. The results are presented as three categories of description and in an outcome space. The categories describe different ways of know- ing the object of learning, in this case how to impose one ́s will (what the character wants) with the purpose of developing the capability to consciously communicate with an audience.
|
|
| 3. |
- Lindal, Anna, 1954-, et al.
(författare)
-
Musikens frihet och begränsning : 16 variationer på ett tema
- 2012. - 1
-
Ingår i: Musikens frihet och begränsning. - Göteborg : Daidalos. - 9789171733894
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Musiken behöver sina spänningstillstånd, sina osäkerheter och olikheter, sin balangsgång mellan traditionsförankring och vilja till förnyelse. Men den behöver också språk och samtal, kommunikation med andra uttrycksformer, dialog med det samhälle som omger musikskapandet. Musiken behöver orden, de kritiska sidobelysningarna, de passionerade omformuleringarna. En av utgångspunkterna för denna antologi om musiken som samtidsuttryck, är just frånvaron av sådana gränsöverskridande samtal. Varför tycks musiken så isolerad från en mer övergripande konst- och samhällsdiskussion? Visst är det märkligt med tanke på den centrala roll som musik spelar i många människors liv? Vad betyder exempelvis en så genomgripande händelse som tragedin på Utøya och de bombhärjade regeringskvarteren i Oslo för sättet att lyssna och förhålla sig till ljud? Ja, det finns en sådan text i denna bok, den norska sångerskan och författaren Jenny Hvals essä ”Sorgklangen”. Den berättar på ett konkret vis om konfrontationen med stadens och samhällets ljud, dagarna och veckorna efter terrorattentatet: ”Musik har blivit svårt. Det är inte längre möjligt att lyssna på den på samma sätt som förr, som om någon hade tryckt ned en distpedal över hela samhället som gör ljuden skarpa och främmande.” Boken har sin upprinnelse i ett forskningsprojekt kallat ”Mot ett konstmusikens utvidgade fält”, bedrivet 2008–2012, med stöd av Vetenskapsrådet. De deltagande har varit tonsättarna Ole Lützow-Holm och Anders Hultqvist, baserade i Göteborg, tonsättaren Henrik Hellstenius med hemvist i Oslo, violinisten Anna Lindal från Stockholm, samt Magnus Haglund, med bas i Göteborg, som medverkat som en sorts nedtecknare med uppgift att dokumentera projektets olika faser, samt att skapa en antologi med texter kring projektets huvudfrågeställningar. […] När projektet hunnit ungefär halvvägs bjöds en spegelgrupp in, med uppgiften att lyssna till berättelserna om de enskilda arbetena och att komma med egna reflektioner (samt att vid projektets slut medverka i antologin med egna bidrag). Gruppen bestod av pianisten och tonsättaren Mats Persson, koreografen Anna Koch, författaren och översättaren Cecilia Hansson, bildkonstnären Lina Selander, samt författaren och dramaturgen Magnus Florin. Redan här alltså ett utvidgat fält, ett försök att få musiken att träda i dialog med parallella konstförståelser, alternativa synsätt, andra praktiker
|
|
| 4. |
- Mark, Eva, 1956, et al.
(författare)
-
Teorier ur kroppsliga praktiker
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer om en lärare i fysisk gestaltning och en filosof låter sin respektive praxis mötas i en gemensamt utarbetad arbetsprocess? Denna bok är ett resultat av att filosofen Eva Mark, föreståndare för Grundtvigsinstitutet vid Göteborgs universitet och Pia Muchin, lektor i fysisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, beslöt att släppa in varandra i sina respektive professionella världar för att göra det möjligt att betrakta egen praxis från nya perspektiv. I boken beskrivs arbetsprocessen och därmed ett praktiskt möte mellan konst och vetenskap. Här redogörs för vad fysisk gestaltning innebär, dess roll som ämne inom scenutbildningen, vad mötet mellan konstnären och filosofen resulterade i, hur reflektionen blev möjlig och hur en maktmedveten kunskapsproduktion växte fram ur praktiskt arbete med fysisk gestaltning. Filosofen berättar vidare om hur teorier om praxis ur praktik utvecklas.
|
|
| 5. |
- Pastorek Gripson, Märtha, et al.
(författare)
-
What syllabus documents can tell us about the presence and position of dance in Early Childhood Teacher Education: A Swedish perspective
- 2021
-
Ingår i: Research in Education. - London : SAGE Publications. - 0034-5237 .- 2050-4608. ; 111, s. 46-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study problematizes becoming early childhood teachers’ possibilities to develop knowledge relevant to teaching dance. The aim was to analyze the presence and position of dance in Swedish early childhood teacher education syllabi. Discourse analysis was used to identify patterns, regularities, hierarchies and gaps in the steering documents. The empirical material consisted of syllabi of twelve Swedish early childhood teacher programs. The results show that according to syllabi, dance as a subject has a rather weak or non-existent position in Swedish early childhood teacher education. Instead, dance often functions as a tool for learning other subjects, e.g. language and mathematics. The concept “aesthetic” was more frequently mentioned in the syllabi, but it did not explicitly explain what dance knowledge was included in the syllabi content, learning outcomes and examination forms. The frequency of dance differed between the syllabi, which might lead to unequal early childhood teacher education. Further, the potentially weak function and position of dance in early childhood teacher education might limit children’s social democratic life, bodily knowledge and experience of mind-body connection in a holistic sense.
|
|
