| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlin, Lena
(författare)
-
Adoption och flickor : från Anne på Grönkulla till Far from the Tree
- 2022
-
Ingår i: Flickboken och flickors läsning. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. ; :164, s. 133-154
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kapitlet undersöker hur adoptioner påverkar flickors och familjemedlemmars liv utifrån L. M. Montgomerys klassiska flickbok om Anne, där adoption skildras i positiva termer och även kan kopplas till huvudpersonens självständighet och frigjordhet. Diskussionen av Anne på Grönkulla utgår från att ett critical literacy-perspektiv kan öppna en kanonisk text och göra den relevant för dagens klassrum. Frågor kring vems perspektiv som inte syns eller hörs i texten och vilka kulturella värden som texten förmedlar kan på ett produktivt sätt kopplas ihop med frågor om adoption för att analysera vilka implicita normer texten uttrycker kring exempelvis familjebildning och den samtida synen på flickor. Genom att sätta Montgomerys text i dialog med en nutida berättelse, Robin Benways Far from the Tree (2017), tydliggörs hur synen på dessa ämnen förändrats – eller inte – över tid.
|
|
| 4. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
"Måste man verkligen läsa hela boken?" : Är noveller framtiden i engelskklassrummet?
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Studenter läser inte lika mycket som tidigare och studenter från studieovana bakgrunder än mindre (Forskarpodden 2019). De långa litteraturlistor vi kanske minns från vår egen studietid har krympt och månget personalrumssamtal har handlat om att studenterna kommer oförberedda – de har inte läst boken, kanske inte ens köpt den. Om de har läst, har de inte alltid läst klart. Läsandet går långsamt, till skillnad från det de får till sig från andra medier (Persson 2012) och betydelsen av begreppen allmänbildning och bildning har förändrats: ”[d]en kanoniserade kunskapen är inte lika given längre” (Sörlin 2019, s. 129). Vår presentation handlar om hur vi bemött dessa förändringar i våra kurser i engelska inom ämneslärarutbildningen 7–9, och hur vi under de senaste tio åren gått över till att primärt arbeta med noveller i stället för romaner, vilket innebär både mindre och mer läsning för studenterna – novellen ställer inte samma krav på uthållighet i läsningen som romanen, men desto större krav på djup och precision på grund av den densitet den besitter. Vi diskuterar didaktiska vinster och förluster i ett samtal om hur vi arbetat med noveller i klassrummet i litteraturundervisning och i kurser i kreativt skrivande. Vi fokuserar på tre noveller skrivna på engelska: Edna O’Briens ”Sister Imelda”, T. Coraghessan Boyles ”Greasy Lake” och William Trevors ”Beyond the Pale”. Referenser: Boyle, T. Coraghessan, 1986, “Greasy Lake”, i The Art of the Tale, Daniel Halpern ed., New York: Penguin. Forskarpodden Uppsala Universitet 2019, ”Avsnitt 50: Läsningen minskar bland unga”, podcast: https://forskarpodden.podbean.com/e/lasandet-minskar-bland-unga/ O’Brien, Edna, 1986, “Sister Imelda”, i The Art of the Tale, Daniel Halpern ed., New York: Penguin. Persson, Magnus, 2012, Den goda boken: Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur. Sörlin, Sverker, 2019, Till bildningens försvar, Stockholm: Natur & Kultur. Trevor, William, 1986, ”Beyond the Pale”, i The Art of the Tale, Daniel Halpern ed., New York: Penguin.
|
|
| 5. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor: Konferensvolym 2021. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kapitlet ”Narrativ teknik och känsla i Hemingways ’Hills Like White Elephants’” utgår vi från frågan om det huruvida samtidigt vara känslomässigt berörd av en text och förhålla sig kritiskt till den. I en undersökning av förhållandet mellan estetisk form och känslor argumenterar vi för att kritisk närläsning kan vara ett helt nödvändigt första steg för att uppfatta karaktärers känslor och för att som läsare själv känna känslomässigt engagemang för en text. Analysen fokuserar på de känslor “Hills Like White Elephants” förmedlar genom sin minimalistiska form. Kapitlet diskuterar den effekt formen kan ha på läsaren men snarare än att försöka slå fast vilka känslor som kan eller bör genereras menar vi att pedagogens uppgift främst är att sträva efter att ge studenterna en beredskap för att ta till sig konstverket, det vill säga, arbeta med det som Felski kallar attunement. Vi föreslår tre huvudområden att arbeta med i klassrummet för att uppnå en djupare textförståelse som i sin tur kan leda till attunement. Det första är kulturell och litterär kontext: vad behöver läsaren veta om modernismen för att förstå ”Hills Like White Elephants”? Det andra är analys av miljö, vilket inbegriper bland annat betydelsen av plats men också språkliga konstruktioner och symbolism. Slutligen diskuteras förhållandet mellan karaktärernas känslor och läsarens samt frågan om huruvida det är rimligt att ha som mål att dessa båda parter ska dela känslotillstånd.
|
|
| 6. |
- Ahlin, Lena
(författare)
-
The British slave trade
- 2008
-
Ingår i: Encyclopedia of Blacks in European history and culture. Vol. 2. - Westport, Conn. : Greenwood Press. ; , s. 487-491
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Aili, Carola
(författare)
-
Mejlandet som diskurs, praktik och arbetsmiljö
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Mejlandet har sedan länge varit en nödvändig del av universitetslärares arbete. Mejlande som arbetspraktik och mejlande som organiseringspraktik har studerats, särskilt under 1990-talet. Ofta har fokus varit på mejlarens bristande förståelse av mejlande som praktik. I denna studie utreds mejlandet utifrån material från intervjuer av universitetslärare, prefekter och skyddsombud. Såväl praktiker som förståelsen av mejlandets regelverk, rutiner och standarder samt sätten att ange skäl och argument för att man gör som man gör står i fokus. Studien visar att mejlandet fortfarande, efter decennier av arbetsplatsdiskussioner, är ett oklart fält. Personalen rapporterar osäkerheter och med konfliktande ansvarskrav. Funktionaliteten i mejlsystemen uppskattas av informanterna och i huvudsak uttrycks få problem med den upplevda användarvänligheten. Mejlandets utmaningar handlar, enligt informanternas beskrivningar, mer om social praktik och professionell praktik än om hanteringen av den digitala tekniken i sig.
|
|
| 10. |
- Alanärä, Anders, et al.
(författare)
-
Utsättning av djur för jakt och fiske
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
|
|
