| 1. |
- Augustinsson, Sören
(författare)
-
Perspektiv på lärande och förändring i organisationer
- 2000
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen ger olika perspektiv på och söker förståelse för anställdas handlande i organisationer utifrån temat lärande och förändring. Uppsatsen grundar sig på en studie av nitton organisationer med tio till tjugoanställda. Metoden är intervjuer och dokumentstudier. I uppsatsen presenteras, i impressionistisk stil, fyra klart åtskilda organisationstyper som återberättas utifrån begreppen struktur, kultur, lärande och förändring. Organisationerna är ett tillverkningsföretag, en kvartersbutik, två kommunala förskolor under samma enhet samt ett privat vårdhem. Studien har skett i organisationer som startat kompetens- och arbetsorganisatorisk utveckling med stöd från programkontor inom Mål 4. Resultatet av studien visar på att organisationsstruktur och organisationskultur ger ett antal möjliga perspektiv på och förståelse av processer för lärande och förändring. I strukturen och i kulturen finns inbyggt hinder och möjligheter för utveckling av arbetsorganisation och lärande. De fyra organisationerna uppvisar fyra från varandra klart skilda strukturer som ger olika möjligheter till lärande för de anställda. Enligt studien ger den organisationsstruktur som vårdhemmet uppvisar störst möjlighet till lärande. Möten, tät kommunikation, dialog och diskussioner gynnar enligt forskningen lärandet. I vårdhemmet finns dessa faktorer närvarande. Den organisation som uppvisar de största hindren för lärande och förändring är butiken med dess begränsningar inbyggda i verksamhetens struktur, dvs en enkel och rutinmässig verksamhet som ger små möjligheter till lärande. I produktionsföretaget finns i verksamhetens innehåll möjligheter till lärande, men organisationskulturen motverkar en sådan förändring. Ingen av organisationerna uppvisar några arbetsorganisatoriska förändringar. Resultaten pekar på att organisationsmedlemmarna är fångade i sin egen självbild vilket reducerar möjligheterna till förändringar. Detta fenomen är en trolig orsak till att en av Mål 4 projektens intentioner att åstadkomma arbetsorganisatorisk utveckling inte har ägt rum. Slutsatsen av studiens empiriska del är att det inte räcker att satsa på kompetensutveckling för individen. I ett inledningsskede bör de arbetsorganisatoriska förutsättningarna först utvecklas så att kompetensutveckling av individen sker i en miljö där kunskaperna kan används och ges möjligheter att utvecklas. En ytterligare teoretisk utveckling med utgångspunkt i syftet sker genom att låta fixeringspunkten falla på individen, till skillnad från den empiriska delen där organisationen är i centrum för studien. Ur idén om livsvärlden framträder en bild av de processer som är verksamma i den sociala konstruktionen. Dessa är; social integration, kulturen som en resurs för den kunskap som individen använder för meningskapande och handlande samt socialisation till en personlighet och identitet som också har unika drag för varje individ. Främst sker den sociala konstruktionen och rekonstruktionen genom språkliga handlingar, men även annan typ av handlande ingår i skapelseprocessen. Utifrån Habermas modell av livsvärlden argumenteras för att vid en utveckling av lärande i organisationen bör individen vara integrerad i organisationen som helhet och samtidigt ha möjlighet att utveckla en egen personlighet och identitet i organisationen. Slutsatsen av studien är att vid arbete med t ex arbetsorganisatorisk utveckling bör olika dimensioner i organisationen beaktas. I uppsatsen föreslås tre dimensioner; objektiva-, sociala-, och subjektiva världen. Den objektiva världen relaterar till t ex arbetsfördelningen, den sociala till kulturen och den subjektiva till den enskilda individens föreställningsvärld och upplevelser samt personlighet.
|
|
| 2. |
- Ingemansson, Mary, 1951-
(författare)
-
Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11)This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place.In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed.In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives.A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.
|
|
| 3. |
- Thulin, Susanne
(författare)
-
Vad händer med lärandets objekt? : En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.
|
|
