| 1. |
- Artman, Henrik, 1968-, et al.
(författare)
-
Effektiv miljötillsyn : slutrapport
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målsättningen har varit att ta fram ny kunskap inom miljötillsynen och därigenom uppnå en effektivare miljötillsyn samt att få in nya vetenskapliga perspektiv på miljötillsyn.I rapporten studeras metoder för inspektioner och det kommunikativa samspelet mellan inspektören och företrädare för den verksamhet som inspekteras, hur den institutionella ramen för inspektionsprocessen fungerar samt visar på möjligheter att mäta effekterna av inspektioner och tillsyn.Naturvårdsverket kommer att ha resultatet som ett kunskapsunderlag i fortsatt arbete med tillsynsvägledning och utveckling av hur tillsyn och tillsynsvägledning kan följas upp och utvärderas.
|
|
| 2. |
- Berggren Kleja, Dan, et al.
(författare)
-
Metallers mobilitet i mark
- 2006
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I rapporten beskrivs nuvarande kunskapsläge när det gäller metallers uppträdande imark. Riskbedömningar för metaller i förorenad mark diskuteras.De flesta metaller binds i viss utsträckning i marken, oftast genom olika ytreaktioner med markens organiska material eller med järn- och aluminiumoxider, ochibland även genom utfällningsreaktioner. I vilken omfattning detta sker beror avfaktorer som t.ex. pH, redoxförhållanden, löst organiskt material (DOC) i markvattnet, samt förekomst av konkurrerande joner. Det är också viktigt att beaktavilka former metallerna förekommer som i markvattnet. Komplexbildning medt.ex. DOC minskar i regel toxiciteten. För att bättre ta hänsyn till markkemiskaförhållanden i riskbedömningen bör geokemiska modeller komma till ökad användning.Metaller lösta i vattnet följer med när vattnet strömmar och kan transporterastill grund- och ytvatten eller tas upp av växter. Hur snabbt detta går beror, förutomkemiska och biologiska processer, även på en rad olika jordegenskaper. Till exempel innehåller vissa jordar s.k. makroporer vilka ger upphov till preferentiellt flöde.Detta innebär att en del av metallerna snabbare kan transporteras genom marken,förbi jordpartiklar där metallerna annars skulle bindas.De olika modeller som används för att beskriva påverkan av markförorening pågrundvatten kan delas in i två grupper: stationära modeller antar att källtermen ärkonstant och tar enbart hänsyn till den utspädning som sker i grundvattnet. Exempel på sådana modeller är den svenska riktvärdesmodellen, JAGG och RBCA. I detvå senare modellerna finns möjlighet att ta hänsyn till nedbrytning av organiskaämnen. Tidsberoende modeller antar en avklingande källterm och en tidsberoendetransport i grundvattnet, exempelvis RISC och TAC-modellen. För beräkning avtransport i grundvattnet tas hänsyn till flödes- och fastläggningsmekanismer somadvektion, dispersion och linjär sorption.Med hjälp av laktester kan man uppskatta den andel av metallföroreningen somär löslig i vatten. Denna information kan sedan användas för att beräkna adsorptionsparametrar (Kd-värden, m.m.) för spridningsmodeller. Laktester kan ibland gemissvisande resultat eftersom de orsakar utspädning av provet, bl.a. blir DOCkoncentrationerna alltför låga. Dessutom bör de inte användas för sulfidjordar.Geokemiska modeller kan användas för att förbättra tolkningen av laktester för attfå till stånd realistiska uppskattningar av Kd-värden.Det finns ett antal spridningsmodeller som kan användas för att bedöma riskenför spridning till grundvatten och ytvatten. De är kraftfulla verktyg som dock ännuinte använts i någon större utsträckning i Sverige. Detta beror på flera orsaker, bl.a.de hydrogeologiska förhållandena i Sverige, behovet av anpassningen av de modeller som är allmänt tillgängliga, svårigheter att ta fram bra dataunderlag samt ensvag tradition i att använda modeller och förstå modellresultat.Ett par angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser är att ta fram bättre uppskattningar av metalladsorption i svensk mark, och att anpassa existerande spridningsmodeller för användning i riskbedömningar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Kaijser, Arne, et al.
(författare)
-
Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ör att kunna begränsa temperaturökningen till högst två grader över förindustriell nivå behöver de globala utsläppen kulminera före år 2020 och halveras till år 2050 relativt 1990 års nivå. Det betyder att de utvecklade länderna i Europa och Nordamerika behöver minska sina utsläpp med minst 80 procent till år 2050. En sådan radikal minskning innebär i praktiken att vi måste göra en samhällsomställning till en ekonomi som bygger på fossilfri energitillförsel och fossilfri produktion. Stora omvandlingar av samhällsekonomin har hänt förut, t.ex. i samband med industrialismens genombrott. Men vad är möjligt att klara av i form av omställning av framtida energisystem och långlivade infrastrukturer? Hur snabbt kan en framtida samhällsomställning till låga utsläpp ske? Vilka drivkrafter och hinder finns det för en klimatomställning? Vetenskapliga synteser, t.ex. ”Scientific perspectives after Copenhagen” har dragit slutsatsen att det finns tekniska begränsningar med att ställa om samhället snabbt. En omställningstakt på över 4 procent per år har bedömts vara praktiskt svårgenomfört med tanke på livslängden hos energi- och industrianläggningar samt transportinfrastrukturer liksom de stora nyinvesteringar och kostnader som en så snabb omställning skulle innebära.Dessa utgångspunkter för vad som krävs för att klara tvågradersmålet har intresserat Naturvårdsverket att låta forskare syntetisera aktuell forskningskunskap om historiska samhällsomställningar och dra slutsatser om möjligheten för en framtida omställning till mycket låga växthusgasutsläpp. Föreliggande studie analysererar ett antal genomgripande förändringar sedan 1800-talets mitt under den första, andra och tredje industriella revolutionen och för en avslutande diskussion om möjligheter och utmaningar för att lyckas med en klimatomställning. Studien har finansierats av Naturvårdsverkets forskningsanslag och utförts av Professor Arne Kaijser vid Institutionen för filosofi och teknikhistoria på Kungliga Tekniska Högskolan samt av Professor Astrid Kander vid Ekonomisk-historiska institutionen på Lunds Universitet. Innehållet i rapporten och de slutsatser som dras där står forskarna fullt ut själva för.
|
|
| 7. |
- Mörtberg, Ulla, et al.
(författare)
-
Landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken : Underlag till Länsstyrelsens program för Nationalstadsparken
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas en landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken. Analysens fokus har varit de ädla lövträdens landskap och den fauna av evertebrater som är beroende av dessa. I Stockholms län har få landskapsekologiska analyser genomförts och de som utförts har huvudsakligen tillkommit i samband med olika forskningsprojekt. Analysmetoderna är under utveckling men har redan visat sig kunna fungera som redskap i arbetet med att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden.Nationalstadsparken har en unikt rik biologisk mångfald med ett stort antal rödlistade växt- och djurarter. Många av dessa arter riskerar att försvinna på sikt på grund av att deras spridningsvägar blockeras eller på annat sätt görsoanvändbara samtidigt som deras livsmiljöer minskar i areal.Genom de landskapsekologiska analysredskap som utvecklats under senare år finns det idag möjlighet att beräkna var de vikigaste spridningsvägarna och livsmiljöerna finns för många växt- och djurarter. Det finns följaktligen goda möjligheter att med hjälp av landskapsekologiska analyser försöka identifiera de viktigaste spridningsvägarna och livsmiljöerna för att bevara Nationalstadsparkens rika växt-och djurliv. Av de analyser som gjorts, och vilka redovisas i rapporten, framgår att följande områden är av särskild betydelse som spridningszoner för delar av Nationalstadsparkens fauna:• Området mellan Överjärva och Ulriksdal.• Södra Djurgårdens östra del med angränsande områden söder om Saltsjön i Nacka.• Området mellan Norra och Södra Djurgården – bland annat Gärdet och Storängsbotten.Rapporten är framtagen på uppdrag av Länsstyrelsen och är en del i arbetet med att utveckla Nationalstadsparken. Rapporten har även utgjort ett av underlagen för programmet för parkens utveckling och vård som Länsstyrelsen tagit fram på uppdrag av regeringen. Ulla Mörtberg ochMargareta Ihse har gjort analyserna i rapporten och även sammanställt den. Författarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.
|
|
| 8. |
- Mörtberg, Ulla, 1960-, et al.
(författare)
-
Regionalt planeringsstöd för vindkraft
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna gör det allt mer angeläget att övergå till en hållbar energiförsörjning, där vindkraften spelar en stor roll, globalt och i Sverige. Energimyndigheten och Naturvårdsverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad utgick från att förutsättningar behöver skapas för cirka 100 TWh vindkraft till 2040talet. I strategin föreslogs länsstyrelserna att i nära samarbete med kommunerna ta fram förväntade andelar vindkraft för att uppnå dessa mål. Samtidigt kan vindkraften medföra många olika typer av sociala och ekologiska effekter, däribland buller, skuggning och förändrad landskapsbild vilket kan påverka boendemiljöer, kulturvärden och friluftsliv. Även renskötseln kan påverkas. Ekologiska effekter kan vara förlust och fragmentering av livsmiljöer såväl som kollisioner med fåglar och fladdermöss, vilket kan påverka den biologiska mångfalden. Utbyggnaden skapar samtidigt lokala arbetstillfällen och kan bidra till att utveckla näringslivet.För att utveckla ett användbart planeringsstöd för vindkraftsplanering behöver dagens planeringspraktik och tillståndsprövning undersökas när det gäller vilka hållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med och vilka avvägningar som görs mellan olika hållbarhetsmål. Dessutom behöver verktyg för planeringsstöd utvecklas, som kan integrera olika hållbarhetsmål och fungera som dialogverktyg i planeringsprocessen. En metod som kan vara användbar i detta sammanhang är rumslig flermålsanalys (multikriterieanalys, eng. Spatial Multi-Criteria Analysis, SMCA). Det finns dock flera utmaningar förknippade med SMCA i verkliga planeringssammanhang, där vidareutveckling och anpassning behöver genomföras för att öka tillämpbarheten.Det övergripande syftet med projektet ”Regionalt planeringsstöd för vindkraft” (REWIND) var att undersöka vindbruksplanering och metoder för planeringsstöd, för att hitta nya utvecklingsmöjligheter, där den regionala nivån spelar en större roll som kompetens- och kunskapsnav och samordnande organ. På så sätt kan förslag utvecklas till hur regionalt planeringsstöd för vindkraftsplanering kan utformas och vara ett aktivt och effektivt stöd för den kommunala planeringen för att stärka förankring och hållbar regional tillväxt. Projektet bestod av två samverkande delar med en gemensam slutdiskussion.Målet för Del 1 i projektet var att undersöka dagens planeringspraktik och rättspraxis genom analys av kommunala policydokument och vägledande domar. På så sätt undersöktes vilka hållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med, med särskilt fokus på den rumsliga dimensionen, samt vilka avvägningar som gjorts mellan olika hållbarhetsmål inom planeringspraktiken och rättspraxis.Målet för Del 2 i projektet var att utveckla ramverk och metoder för flermålsanalys genom verktyget REWIND, som planeringsstöd för landbaserad vindkraft på regional och kommunal nivå i Sverige. Projektet använde ett urval av existerande metoder för rumslig flermålsanalys, som anpassades och kombinerades med nya metoder. Dessa integrerades som delar i REWIND-verktyget, för att detta ska bli tillämpbart i planeringsprocessen. Metodutvecklingen avsåg a) ett GIS-verktyg för mer flexibel hantering och aggregering av faktorernas rumsliga indikatorer, b) en ny metod för viktning av faktorer, och c) en ny metod för konfliktkartering. REWIND-verktyget tillämpades i två fallstudier i länen Västernorrland och Västra Götaland där metoderna testades tillsammans med utvalda aktörer.Slutligen integreras del 1 och 2 i en gemensam diskussion, tillsammans med en fokusgruppsintervju med kommunala tjänstepersoner, om vindkraftsplanering och hållbarhetsperspektiv samt flermålsanalysens möjligheter att stärka regional och kommunal planering och samverkan.Projektets metodik inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder, i form av litteraturgranskning, intervjuer, fokusgruppsdiskussioner, fallstudier med tillämpning och metodutveckling av SMCA i dialog med intressenter. Vetenskaplig litteratur granskades med avseende på planering av vindkraft, förutsättningar för och effekter av vindkraft på olika hållbarhetsmål, samt metoder och tillämpningar av SMCA i planeringssammanhang. Svenska vindbruksplaner och domslut relaterade till vindkraftsutbyggnad samlades in och analyserades, för att kartlägga vilka faktorer som ingått och hur dessa behandlats, vilka avvägningar mellan hållbarhetsmål som gjorts, samt problem och möjligheter för framtida planering. Utifrån resultaten av dessa delar tillsammans med intervjuer för förståelse av utvalda faktorers betydelse, så som elnätet, utvecklades REWIND-ramverket. Det består av ett urval av befintliga SMCA-metoder tillsammans med utveckling av nya metoder för framtagning av rumsliga indikatorer, viktning och konfliktkartering. Metodutveckling och tillämpning genomfördes med hjälp av fallstudier i Västernorrlands och Västra Götalands län, inklusive involvering av intressenter genom fokusgruppsdiskussioner.Ungefär två tredjedelar av Sveriges kommuner har genomfört någon form av vindbruksplanering, även om dessa i varierande grad har blivit utdaterade. I studien visas att teman som vindkraften balanseras gentemot i vindbruksplaner och domar är framför allt buller, landskapsbild, kulturmiljö, friluftsliv, naturmiljö, rennäring och försvarsintressen. Teman som framträder som särskilt svåra att hantera är de som handlar om rennäring och försvar, men även möjligheter till elnätsanslutning. Det finns en stor variation inom vindbruksplaneringen när det gäller hur den rumsliga analysen är uppbyggd, teman och hur de behandlas, samt avvägningar mellan vindkraft och andra hållbarhetsaspekter. Sammanställningen av domsluten pekar på att översiktsplanen i stor utsträckning beaktas vid tillståndsprövningen, och att mer uppdaterade och välinformerade kommunala planer skulle kunna vara till hjälp som beslutsunderlag även i tillståndsskedet.När det gäller SMCA så finns det flera utmaningar förknippade med dess integrering i verkliga planeringssammanhang. Utmaningar som framkom i fokusgruppsdiskussionerna var bland annat brist på kunskaper och data, svårigheter att identifiera kriterier och deras rumsliga indikatorer i olika planeringsskalor, standardisering av rumsliga indikatorer, att viktning av faktorer och aggregering av deras rumsliga indikatorer i viss mån kan dölja konflikter, samt kontroll av viktningen.REWIND-ramverket består av tre steg, 1) avgränsning och fokusering, 2) utformning av planeringsalternativ, och 3) utvärdering. Det GIS-baserade REWIND-verktyget togs fram för att enkelt kunna skapa och ändra rumsliga indikatorer för faktorerna. En relativt enkel men systematisk viktningsmetod togs fram, Ranking-Rating (RR), som möjliggör en transparent integrering av intressenternas inspel för att få vikter som representerar deras uppfattning om faktorernas betydelse. Dessutom kan förståelsen öka för innebörden av viktningen genom jämförelser med ett planeringsträd som ger en översikt över olika hållbarhetsdimensioner. En metod för konfliktkartering utvecklades också, för att kunna eliminera områden med hög konflikt mellan faktorer, vilken integrerades i ramverket.Den generella bilden av vindkraftsplanering som kommit fram är, att det kan vara svårt att hantera de komplexa teknisk-ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna i kommunal planering och beslutsfattande. Samtidigt finns det behov av en mer kontinuerlig och proaktiv vindbruksplanering. Möjligheter att stärka denna kan vara med finansiellt stöd och att genom regionala samverkansprocesser med kommunerna bidra till deras kapacitet att driva processer för vindbruksplanering. Vidare skulle en form av samverkansplattform där kommunala initiativ och planeringsprocesser kan interagera med län och region vara värdefullt för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. I en sådan samverkansplattform kan rumslig flermålsanalys ingå, som ett användbart verktyg för integrering och avvägning av relevanta kunskaper och intressen, på ett systematiskt och transparent sätt.Det skulle kunna ge större möjlighet att interagera med processer kring elnätets planering och kan även underlätta kunskapsuppbyggnad och dialog med nyckelaktörer kring försvarets intressen, renskötsel, med fler. En sådan samverkansplattform skulle även kunna stärka mellankommunal samverkan och hantering av olika riksintressen och avvägningar mellan dessa. Detta kan bidra till utveckling av en mer samordnad och hållbar vindbruksplanering, med potential att i förlängningen ingå i någon typ av integrerad landskapsplanering och medverka till en hållbar utveckling av energisystemet i Sverige.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Steinbach, Nancy, et al.
(författare)
-
Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning. Slutrapport för forskningsprojektet PRINCE
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6842 Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning Sammanfattning Projektet Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment (PRINCE) har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands, och att kvantifiera denna med indikatorer. För att kunna producera de föreslagna indikatorerna har projektet utvecklat en ny matematisk metod för att kombinera svenska miljöekonomiska data med en multiregional input-outputmodell, som är relativt lättarbetad och bevarar en flexibilitet som möjliggör ett byte till andra multiregionala modeller om så önskas. Baserat på detta har projektet konstruerat en ny indikatormodell, kallad PRINCE-modellen, och uppskattat en lång rad utsläpp och resursanvändning kopplat till svensk konsumtion med den. Detta inkluderar förutom växthusgasutsläpp och luftföroreningar, en rad naturresurser och utsläpp som tidigare inte har studerats lika mycket, såsom markanvändning, vattenanvändning, användning och utsläpp av kemikalier och växthusgasutsläpp från avskogning. För vissa variabler har projektet tagit fram indikatorer för ett visst år, och för vissa andra har vi producerat tidsserier för åren 2008-2014. För växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar har utsläppen från svensk konsumtion minskat under denna tid. Även arealen mark som tagits i anspråk kopplat till den svenska konsumtionen har minskat något under denna tid, medan totala materialflöden ökat. Under denna tidsperiod har förädlingsvärdet, som är ett mått på ekonomisk aktivitet, ökat vilket visar på en absolut frikoppling mellan ekonomisk utveckling och utsläpp av växthusgaser (med reservation för att inga höghöjdseffekter av utsläpp från flyg har ingått i denna studie). Utsläppsminskningen är dock betydligt mindre än den som krävs för att vara i linje med globala överenskommelser om klimatet så frikopplingen har inte varit tillräckligt stor. Det svenska generationsmålet anger bland annat att de svenska miljöproblemen ska lösas utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige. För de indikatorer där en tidsserie producerats (växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar) har andelen av utsläppen som sker i Sverige respektive utomlands kopplat till den svenska konsumtionen varit relativt oförändrad under den studerade tidsperioden. Då de totala utsläppen minskat så har även utsläppen som skett utomlands under perioden minskat något. Projektet har med indikatorernas hjälp studerat vilka geografiska områden där miljöpåverkan från svensk konsumtion är störst och vilka produktkategorier som ger stort utslag i uppföljningen. Resultaten är något olika för olika typer av miljöpåverkan men produkter från byggsektorn, livsmedel och jordbruksprodukter, samt hushållens direkta utsläpp bland annat från fossila bränslen är kategorier med stor miljöpåverkan. Miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion sker i många olika länder. Förutom i Sverige sker utsläppen bland annat i stora länder som Kina, Ryssland, Tyskland och USA men också i många andra länder som Sverige importerar ifrån. Projektet har också tagit fram en grupp med indikatorer som kan mäta kemikalieanvändningen och utsläpp på en övergripande nivå. De täcker både användning av farliga kemiska produkter och utsläpp av vissa farliga ämnen. Resultaten pekar bland annat på att både användning och utsläpp av farliga kemikalier i stor utsträckning sker utomlands. Till exempel sker endast 22% av användningen av farliga kemikalier och 20% av utsläppen av farliga ämnen, som ingår i indikatorn, för svensk konsumtions räkning inom Sveriges gränser. Kemikalieindikatorerna kräver ett visst fortsatt utvecklingsarbete, exempelvis med framtagande av tidsserier. Vidare har projektet tagit fram nya förslag på hur man kan följa upp miljöpåverkan av fiskkonsumtion beroende på typ av fisk som konsumeras och vilken fångstmetod som använts. Även fiskindikatorerna kräver fortsatt arbete innan de kan läggas till ordinarie uppföljningsprogram. Projektet har också undersökt metoder för att fördjupa analysen av miljöpåverkan av vattenanvändning i produktionen genom att urskilja vilka områden som har särskilda problem med vattenbrist. Detta är inte möjligt att göra med någon större precision i dagsläget. Två olika metoder provades inom projektet, en som använde vattenåtgång för jordbruksprodukter och en som använde data om vattenbrist per land. Slutligen har specialstudier även gjorts av viktiga produktgrupper som mat och dryck, IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik), fossilbränsleanvändningen i sjöfarten med två olika metoder, samt socioekonomisk påverkan av svensk konsumtion i Kina. Baserat på resultaten har projektet genererat ett antal rekommendationer för hur arbetet med konsumtionsbaserade indikatorer kan drivas vidare: • SCB ändrar den tidigare beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp från konsumtion och använder de multiregionala data som finns tillgängliga i EXIOBASE för att beräkna miljöpåverkan från import. • För utsläpp av växthusgaser samt för utsläpp till luft av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar: generationsmålet följs upp med den utvecklade PRINCE-modellen som kombinerar svensk miljöekonomisk data med multiplikatorer som beräknas med en multiregional input-outputmodell. • Det internationella arbetet med förbättrad tillgång till harmoniserad miljöstatistik stöttas. • Arbetet med vidareutveckling av indikatorer för användning av naturresurser (som markanvändning och dess koppling till avskogning och biologisk mångfald, vattenanvändning, materialflöden och energi) fortsätter bland annat avseende kopplingen mellan dessa flöden och miljöpåverkan, de svenska miljömålen och de globala hållbarhetsmålen. • Forsknings- och utvecklingsarbetet med kemikalieindikatorerna fortsätter och tidsserier tas fram för att så småningom kunna ta in dem i analysen av generationsmålet. • Metoderna som föreslagits för att bedöma miljöpåverkan från fiskkonsumtion vidareutvecklas. • Metoderna som föreslagits för att beräkna utsläpp från internationella transporter vidareutvecklas.
|
|
