| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alklind Taylor, Anna-Sofia
(författare)
-
Coaching by Gaming : An Instructor Perspective of Game-based Vocational Training
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Military organisations have a long history of using games for training. Over the years, they have developed training practices involving role-play, simulations, puckstering and gaming. Most researchers in serious games, i.e. games used for non-entertainment purposes, focus their studies on the learners. This licentiate thesis, instead, takes a closer look on the roles of instructors in game-based training situations, specifically at the Swedish Land Warfare Centre. Through a mix of theoretical and empirical studies, training practices were scrutinised, resulting in a framework for game-based vocational training. A key element of this framework is the coaching by gaming perspective in which instructors give un-intrusive, formative feedback through role-play and gameplay. Another important aspect of the framework involves dynamic debriefing. These insights points to specific needs for system support for instructors involved in game-based training. They also emphasise the fact that serious gaming is a highly contextualised activity made up of more than the game and the players.
|
|
| 4. |
- Andersson, Karin, 1958-
(författare)
-
Lärande och utveckling av medarbetarskap i vård och omsorg
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den föreliggande studien är att utveckla förståelsen av medarbetarskap och teoretiskt pröva det utifrån ett aristoteliskt perspektiv på praktisk kunskap.Frågeställningar:• På vilka sätt kan verksamhetens organisering gynna respektive motverka utveckling av medarbetarskap?• På vilka sätt kan begreppet praxis ge en fördjupad förståelse av medarbetarskap inom komplexa sociala praktiker som vårdorganisationer?
|
|
| 5. |
- Andersson, Karin, 1972-
(författare)
-
Naturmöten i pedagogiska verksamheter
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The general public´s everyday encounters with nature have radically changed during the 20th century in industrial countries. Our relation towards nature in relation to environmental challenges is an important educational question, and this thesis investigates encounters with nature in educational practice. More specifically the aims are to investigate (i) how encounters with nature has been legitimated in the national curricula of Swedish school, and (ii) meaning making processes within pedagogical encounters with nature. In relation to the first aim a discourse analytical reading of the national curricula in Sweden is conducted. The results show that a scientific perspective of encounters with nature has been dominating during the last hundred years in the national curricula. In recent years, it is also more instrumental encounters that are expressed in the curricula, while students’ personal experiences and feelings are not focused in current curricula. Paper II and III examine moral meaning making in three different educational practices – Outdoor Education Centres, All-Weather Outdoor Schools and the Radical Outdoor movement. A multidisciplinary method is used in paper II, LEDmodel (Landscape, Ethical and Didactical). Paper III is based on the ethical tendency and language-game analyses. The results from these studies show that the educational purpose have an impact on moral processes in relation to nature. When the purpose is related to scientific knowledge there is often an instrumental relation towards nature in contrast to encounters that are more open. Open encounters instead seem to create relations that are built on a sense of responsibility and empathy. The results show that relations are created in different ways where some are more personal and built on emotion when other emotions are more based on stated rules or norms.
|
|
| 6. |
- Arnér, Elisabeth, 1941-
(författare)
-
Barns inflytande i förskolan : problem eller möjlighet för de vuxna?
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to investigate and describe how, through development work in the form of an in-service training programme, preschool teachers were able to change their approach to initiatives and active participation on the part of the children, with the emphasis on a change from a negative to an affirmative approach. The study also seeks to highlight the consequences of the described change for the active participation of the children. The focus is on what this change means, how it happens, and what the basic conditions for it are. Ultimately, the thesis is concerned with how children can be empowered to become active participants in their own everyday preschool situation.To achieve these aims, I have analysed the development work undertaken, the purpose of which was to encourage teachers to develop their responses towards children’s initiatives and towards their active participation in preschool activities. In the light of the preschool curriculum’s emphasis on the role of preschools in democratic education, I have also sought to analyse how the initiatives which children took to become active participants were made visible and described by the teachers themselves. On this basis I have attempted to interpret what a “relational” and a “punctual” approach to children can entail.The theoretical perspectives of the study are founded on von Wright`s (2000) reconstruction of Mead’s theory and her relational perspective and intersubjective turn.The concept of active participation is linked to democracy and to the opportunities for children to tangibly influence their everyday lives at preschool. The concept is thus also concerned with children’s rights and the role which teachers have of creating conditions to achieve those rights.The thesis examines the concept of a child’s perspective and focuses on children’s own perspectives as a basis for teachers’ efforts to promote their active participation.The results of the study are based on narratives created within the framework of the development project mentioned. These narratives show that, when teachers’ attention was drawn to habitual approaches which they had earlier taken for granted, those approaches could be changed in ways which they considered favourable both for their own working situation and for the children’s opportunities to actively participate. The process of change described by the teachers reflects a transition from a punctual to a relational response to the children. This process is described as an intersubjective turn.An approach on the part of teachers which affirms children’s initiatives, and thus promotes their active participation, calls for continuous reflection, development of knowledge and an ongoing discussion of educational issues. An affirmative response to children and a way of working with them that is based on knowledge and reflection creates possibilities, while a controlling and restrained response prevents the children from becoming active participants and assuming responsibility.
|
|
| 7. |
- Ask, Andreas, 1977-
(författare)
-
The Role of Enterprise Architecture in Local eGovernment Adoption
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- eFörvaltning ses som ett medel för att göra kommunalt förvaltningsarbete mer effektivt och interoperabelt. Dock begränsas kommuner av oförmåga att uppnå det vilket försvårar genomförandet av deras uppdrag. En orsak till varför införandet av eFörvaltning inte ger de systematiska fördelar som efterfrågas beror på att införandet av informations och kommunikations teknologier (IKT) inte är tillräckligt. Förändringen som krävs kan inte ske över en natt utan är en gradvis förändring över tid som även kräver nya sätt att arbeta på. Kommuner behöver hantera sin eFörvaltningsutveckling på ett mer strukturerat sätt för att öka möjligheterna att förverkliga de fördelarna som sägs kunna erhållas. Enterprise Architecture (EA) har på senare tid kommit att ses som en möjlig lösning för att komma tillrätta med denna problematik. Genom att arbeta mot en EA skapas möjligheten att brygga IKT system med affärsprocesser och därigenom leda till effektivitet och interoperabilitet. Dock är EA inom offentlig sektor ifrågasatt. Forskare menar att EA saknar tydlig definierad omfattning och begreppsvärld, vilket gör användningen av EA inom förvaltningsarbete svår. De omfattande logiska EA ramverk som finns idag saknar innehåll som är specifikt relaterade till offentlig sektor. Vari det blir problematiskt att arbeta mot en EA inom offentlig sektor.Denna licentiatavhandling lägger följande forskningsfråga: ”Vilken roll har EA för införandet av eFörvaltning inom Svenska kommuner?” Samt följande underfrågor ”Vilka förutsättningar finns för att använda EA vid eFörvaltningsutveckling?” ”Vad har Örebro kommun uppnått genom att arbete mot en EA i deras eFörvaltningsutveckling?” Och ”Vilka problem har Örebro kommun upplevt av att arbeta mot en EA vid eFörvaltningsutvecklingen?”. En longitudinell fallstudie av ett eFörvaltningsutvecklingsprojekt i Örebrokommun genomfördes mellan 2007 och 2009 med syfte att utröna dessa frågor och för att skapa insikt om EAs roll för eFörvaltningsutveckling. Förutsättningar, resultat och upplevda problem vid eFörvaltningsutvecklingen studerades. I anslutning till detta empiriska arbete genomfördes även en jämförandestudie av eFörvaltningsmål såsom de anges i officiella statliga dokument inom så väl Sverige som i EU gentemot förmodade fördelarna med EA som diskuteras i samtida EA-litteratur.Studien visar att EA som fenomen ses som en förutsättning för att lyckas med eFörvaltning. 7 viktiga aspekter gällande förutsättningen för att lyckas med kommuners eFörvaltningsutveckling identifierades: Skillnaden mellan administrativa och politiska ansvaret, Politiskt mandat, Politisk timing, Resursfördelning, Samordning under NPM, Leverantörsberoende, Val av standard och bäst praxis. För att förbättra möjligheten att röna framgång i eFörvaltningsutveckling behöver dessa aspekter aktualiseras och hanteras. New Public Management (NPM) som styrmodell utgör ett strukturellt hinder för eFörvaltningsutveckling som förhindrar en mer explicit användning av EA-ramverk, vilket påverkar möjligheten att uppnå uppsatta mål negativt. Trots den strukturella problematik som föreligger, kan stöd erhållas genom att arbeta utifrån ett ”EA-tänk”. Ett ”EAtänk” kan här ses som ett medel för att påbörja förändringen mot en EA utan att för den delen explicit använda sig av ett EA-ramverk, eller -metod. Dock är det viktigt skapa en förståelse för att ”EA-tänk” som fenomen i sin tur ger upphov till strukturer och således kan leda till problem som även de måste hanteras för att eFörvaltningsutveckling skall lyckas. eFörvaltning, NPM och ett ”EA-tänk” skapar en strukturell triad där olika strukturella egenskaper i vissa fall sammanfaller med varandra vari de kan stödja kommuner i dess arbete och således bidra till positiv utveckling. Medan det i andra fall leder till negativ utveckling där administrationen upplever problem att ta till sig av de rekommendationer eFörvaltningsprojektet kan tänkas ge till organisationen som helhet. Paradoxalt nog skapar denna strukturella triad en situation där kommuner måste arbete runt sig själv för att komma framåt. Normer och befintliga strukturer i kommuner förhindrar effektiv samarbete både internt mellan olika förvaltningar och externt gentemot andra kommuner och landsting vilket leder till fragmentariska framsteg mot projektmålen och i slutänden även kommunens övergripande mål gällande eFörvaltningsutveckling. Givet de i många fall motstridiga strukturella egenskaper som finns mellan NPM och eFörvaltning innebär att det initiala arbetet mot EA i eFörvaltningsutveckling är ett ytterst komplext fenomen. För att öka möjligheten att eFörvaltningsutvecklingen blir lyckad krävs det att kommuner känner till och hantera den negativa inverkan NPM har på eFörvaltningsutveckling. Samtidigt behöver de känna till och hanterar problematiken som uppstår av att arbeta mot en EA genom ett ”EA-tänk”, Samt att som studien visat, EA ger inget stöd för mer politiseras mål, vari kommuner behöver annat sätt och andra strategier för sådant arbete. Detta är viktigt att beakta, speciellt med tanke på att mer politiserade mål i mångt och mycket är de mål som kommer premieras av politiker. Av just den enkla orsaken att politiker inte blir omvalda på grund av “effektiva IKT integrerade interna processer” utan blir omvalda utifrån förbättringar som är synliga och som gagnar medborgare positivt.Avhandlingen bidrar till forsknings genom att öka förståelse för och behovet av att hantera både positiva och negativa faktorer som påverkar möjligheten att lyckas med eFörvaltningsutveckling inom kommunalt arbete. Vilket inkluderar de 7 identifierade kritiska faktorer måste aktualiseras och hanteras för att öka möjligheten att lyckas. Den negativa effekt NPM har på eFörvaltningsutveckling och hur ett ”EA-tänk” kan leda till positiv utveckling, även om det som denna studie visat inte kan bidra till mer politiserade mål. Vad gäller denna licentiatavhandlings bidrag till praktiken så bidrar den med att belysa den problematiska situation som föreligger av att institutionaliserade strukturer i många fall verkar som ett hinder mot förändring. Studien möjliggör även till att kommuner kan skapa en förståelse för sin egna eFörvaltningsutveckling och möjligtvis kan verka för att inte uppleva samma problematik som identifierats i Örebros eFörvaltningsutveckling samt visa på hur en kommun kan arbeta för att hantera den problematik som inte kan förhindras alternativ som uppstår trots denna kunskap.
|
|
| 8. |
- Asp, Karl
(författare)
-
Om att välja vad och hur : musiklärares samtal om val av undervisningsinnehåll i ensemble på gymnasiets estetiska program
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study investigates how teachers of the subject ensemble in Swedish upper secondary school talk about their choices of subject content in light of their background as musicians and/or music teachers? According to current regulations and curricula (Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94; Programmål för Estetiska programmet, ES 2000:05) the Swedish upper secondary school system can be described as goal-centered, which implies that the goals of the education are in focus and that methods and material to achieve those goals can show great variances. The aim of this study is to investigate how music teacher talk about their choices of content in relation to several background factors like music teacher education and experience and their experience as professional performers. Research questions are: * How do musicteachers talk in groupinterviews regarding choices of content in ensemble in upper secondary school? * What do musicteachers perceive as essential contents in music teaching in the subject ensemble? The conceptual framework in this study is inspired by Berger and Luckmann’s (1966/1979) theories of the construction of reality. This means that a non-essentialist approach is taken and that subject matter, content and curricula all are understood as constructs in relation to a context, historically and cultural specific (Burr, 2003). This explains the focus on the interviewees professional backgrounds in relation to choice of content. Furthermore it relies on discourse psychology (Potter & Wetherell, 1987) where interpretative repertoires is used as an analytical tool. By focus group-interviews (Wibeck, 2000; Morgan, 1998) data has been collected and then analyzed. The interviewees are both professional musicians and music teachers, and they are all working as music teachers in upper secondary schools. The results of the study indicates that the teachers’ talk about choices of content is constructed mainly through their experiences of performing and professional musicianship and that didactical constructions highly relies on those experiences. This means that music as a subject (cf. Nielsen, 1998) is often seen as a product, as in a concert or a recording, and that the music teachers’ professional experiences of making music is an important ground for accomplishing that task. This raises further questions about how music teaching should be carried out and what implications the focus on a product has on musical learning from a democratic as well as a pedagogical perspective.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
