| 1. |
- Björklund, Thomas, et al.
(författare)
-
Kalkyleringsmodeller i lantbruksföretag
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att kartlägga och förklara hur företagare gör kalkyler inför sina investeringsbeslut. Projektet utreder i vilken utsträckning användande av olika kalkyleringsmodeller förekommer samt om företagarna kan tillämpa de för de olika beslutssituationerna mest lämpliga kalkyleringsmodellerna. Med hjälp av sådan kunskap är det möjligt att hjälpa företagare till ökad kompetens om ekonomistyrning så att de kan fatta bättre beslut om prissättning och investeringar. Studien omfattar företagare inom "de gröna näringarna". Fokus ligger på lantbruksföretagare. Det empiriska materialet utgörs av spannmålsodlare. Lantbruksföretagare är en mera intressant målgrupp än andra flertalet andra kategorier av småföretagare i och med att lantbruk kännetecknas av stora fasta investeringar. På basis av en genomgång av beteendevetenskaplig litteratur redovisas förutsättningar och begränsningar för människors möjligheter att agera rationellt vid sitt beslutsfattande. Det empirska underlaget för studien består i sexton personliga intervjuer med spannmålsodlare, varav hälften i Skåne och hälften i Östergötland. Företagarna fick berätta om hur de resonerade, när de under de senaste åren investerade i maskinhallar, maskiner, fastigheter och grödor. En del av intervjupersonerna använde formella kalkyleringsmetoder, medan andra använde informella metoder, dvs intuition, magkänsla, erfarenheter och synpunkter från personer i den sociala omgivningen. De formella metoder som respondenterna använde var endast investeringskalkyler och bidragskalkyler. Då de valda kalkyleringsmetoderna ställs i relation till typ av investeringsbeslut, framkommer mönstret att fastighetsinvesteringar ofta bygger på investeringskalkyler, men det finns också lantbrukare som inte gör några beräkningar. Val av gröda görs ofta utifrån en bidragskalkyl, som är datorbaserad. Då det gäller byggande av en maskinhall eller inköp av en traktor, tröska eller annan maskin är bilden olikartad. Anmärkningsvärt många beslutsfattare använder inte alls någon kalkyl. Lantbrukare med en universitetsutbildning är mera benägna att göra kalkyler inför sina investeringsbeslut. Två av respondenterna är direktörer för mycket stora gårdar, som därför har en styrelse. Dessa två är förpliktade att genomföra kalkyler. Egenföretagarna beslutar mycket ofta om investeringar utan någon kalkyl utan de ser i hög grad till sin likviditet. Om de på sina konton har tillräckligt med pengar, kan de göra stora investeringar. De är ofta inte villiga att ta lån. Det finns vissa skillnader mellan gårdar av olika storlekar, men mönstret är inte helt klart. När dessa resultat tolkas i skenet av beteendevetenskaplig litteratur är det inte svårt att förstå företagarnas ibland till synes irrationella beteende. Deras undlåtenhet att göra kalkyler kan förklaras av att man som egenföretagare är inneboende riskovillig, eftersom företaget ekonomi och den personliga ekonomin är sammankopplade. Vidare är kalkyleringsarbetet resurskrävand i sig, vilket innebär att förtagarna kan mena att värdet av kalkyleringen är mindre än vad ett bättre investeringsbeslut vore värt. En övergripande slutsats är att undervisningen i ekonomistyrning måste inkludera inte endast olika kalkyleringsmetoder utan också frågor om hur kunskapen ska komma till användning.
|
|
| 2. |
- Feng, Li, et al.
(författare)
-
Social Capital Among Members in Grain Marketing Cooperatives of Different Sizes
- 2016
-
Ingår i: Agribusiness. - : Wiley. - 0742-4477 .- 1520-6297. ; 32, s. 113-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to social capital theory, small cooperatives with simple business operations have more social capital in their membership than large, complex cooperatives. The geographical and social proximity among members, and between members and leadership, fosters social capital. This proposition is investigated empirically using data from member surveys in three Swedish farm supply and grain marketing cooperatives that vary greatly in size, from about 36,000 to 1600 and 150 members. The findings strongly support the view that the smaller the cooperative, the higher the social capital, expressed in terms of members' involvement, trust, satisfaction, and loyalty.
|
|
| 3. |
- Hakelius, Karin, et al.
(författare)
-
The Logic behind the Internal Governance of Sweden's Largest Agricultural Cooperatives
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study comprises a qualitative analysis of the governance structures within the two largest agricultural cooperatives in Sweden, both of which have large and heterogeneous memberships, as well as sizeable and complex business operations. Interviews were conducted with district council members and representatives from the boards of directors. The data from both case cooperatives indicate a genuinely traditional democratic member governance structure. There is a great deal of social capital in the governance system. A tentative explanation of the member involvement is that the cooperatives' equity capital is owned by the individual members, and the members are free to sell and buy their shares at a market rate. The members are satisfied with the return on the capital they have invested in the cooperatives. They receive bonus shares and dividends above what most members would get in other investments. A conclusion is that very large cooperatives may succeed well with a member-democratic governance system of the traditional cooperative type, which in this case is probably due to the members' satisfaction with the individualized ownership of the cooperatives.
|
|
| 4. |
- Hess, Sebastian, et al.
(författare)
-
Networking among Russian farmers and their prospects for success
- 2019
-
Ingår i: Post-Communist Economies. - : Informa UK Limited. - 1463-1377 .- 1465-3958. ; 31, s. 484-499
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In most post-socialist economies, private farming has re-emerged after regime change, although even today this sector most often accounts for only a minor proportion of national production. Russian private farmers are reported to dislike formal cooperatives, so this study investigated whether their informal collaborative arrangements may affect their business results. A survey involving personal interviews with 158 randomly chosen private farmers in the Kurgan Region examined whether collaborating farmers are economically more successful and consider their financial situation to be better than that of neighbouring farmers. Ordinary least square and ordered probit regression analysis indicated that farmers with stronger networks are more successful in terms of farm wealth, and also relative to the financial situation of their immediate neighbours. This suggests that success among private farmers in a post-socialist setting is related to their networks.
|
|
| 5. |
- Hess, Sebastian, et al.
(författare)
-
Social capital in Russian agricultural production co-operatives
- 2014
-
Ingår i: Post-Communist Economies. - : Informa UK Limited. - 1463-1377 .- 1465-3958. ; 26, s. 522-536
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When the Soviet kolkhozy and sovkhozy were converted, a large number of agricultural production co-operatives was created. Most of these co-operatives still exist in Russia and some of them have a strong market position, accounting for almost one-third of the aggregate volume produced by large farms. This study explores whether social capital might be the explanation for this relative success, i.e. that members support their co-operative because they trust their fellow members as well as the leadership. Interviews with co-operative members resulted in 1401 usable answers. The results from an ordered logit model indicate that social capital plays a partial role. Members who consider co-operatives to be an efficient business form value social ties to other members, even though the leadership does not enjoy much social capital.
|
|
| 6. |
- Morfi, Chrysoula, et al.
(författare)
-
Social networks and member participation in cooperative governance
- 2021
-
Ingår i: Agribusiness : An International Journal. - : Wiley. - 0742-4477 .- 1520-6297. ; 37, s. 264–285-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explored the relations between the farmer-members' social networks and their interest in cooperative governance, specifically their willingness to be elected representatives. Several researchers assert that member interest in cooperative governance is related to social factors. The empirical basis consists of surveys of random samples of Swedish farmers conducted in 1993, 2003, and 2013. The results indicate a strong relationship between the social networks and the farmers' propensity to participate in cooperative governance. This relationship has persisted even though the investigated 20-year period was very turbulent for Swedish agriculture. Over time, members have become more willing to be elected when they receive backing from their social networks, with personal networks being more important than professional networks. The professional networks are related only to the level of aspiration and not actual participation in governance. [EconLit Citations: D73, P13, Q13].
|
|
| 7. |
- Morfi, Chrysoula, et al.
(författare)
-
Why Farmers involve Themselves in Co-operative District Councils
- 2018
-
Ingår i: Annals of Public and Cooperative Economics. - : Wiley. - 1370-4788. ; 89, s. 581-598
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study finds that selective incentives induce district council members and chairpersons to work for the collective best of a co-operative membership. Being the lowest echelon of a co-operative's internal governance hierarchy, district councils constitute a link between the membership and the board of directors. Previous research indicates that district council members are often driven by a co-operative conviction and social concerns. The present study challenges this view. On the basis of a survey of all 191 district council members and council chairpersons of a large Swedish agricultural co-operative, it is found that the elected representatives rank low in terms of co-operative conviction and social concerns. They involve themselves mainly in order to get personal benefits; they want to gain access to information, mature personally and obtain inputs to develop their farm enterprises. The financial compensation is of limited importance.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Jerker, et al.
(författare)
-
A Farmer-Controlled Business from a Farmer Perspective
- 2014
-
Ingår i: Journal on Chain and Network Science. - 1569-1829 .- 1875-0931. ; 14, s. 201-211
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ownership of food processing firms affects farmers supplying those firms with agricultural products. This study examined the effects of supplying either a farmer-controlled business (FCB) or competing investor-owned firms (IOFs). An FCB is owned and controlled partly by farmers and partly by external investors. Analysis of data obtained from a survey of pig producers in Sweden indicated that partial ownership by farmers resulted in them perceiving the FCB as having some co-operative traits. The FCB suppliers were less inclined to exit, used their voice more, and showed greater loyalty than the IOF suppliers. In the long term, however, the farmers' relatively positive view of FCBs might change because this organizational form contains inherent conflicts between the interests of the farmers and the external investors. As competition intensity increases and primary agriculture becomes increasingly concentrated, the co-operative features of an FCB are due to become vaguer over time. These problems may threaten the long-term existence of FCBs.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Jerker
(författare)
-
Affärsmässighet och politik går inte ihop
- 2016
-
Ingår i: Lantbrukets affärer. - 1404-6679. ; 2016, s. 36-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tjugo år har gått sedan Konsum Österreich 1995 upphörde efter den största insolvensen i nationens historia. Efter 139 år av konsumentkooperation i Österrike sällade sig Konsum Österreich till flertalet syskon i det kontinentala Europa. Den belgiska konsumentkooperationen försvann successivt under 1970-talet. Coop Nederland tvingades sälja sig 1973. De tyska föreningarna genomförde 1974 en räddningsaktion genom en aktiebolagsbildning. Denna möjliggjorde för ledande personer att ägna sig åt olagliga manipulationer, som uppsköt en oundviklig konkurs fram till maj 1989. Det brittiska CWS lever än idag, men med någon enstaka procents marknadsandel. Korruptionsskandaler och försök till fientligt övertagande har inte precis stärkt ställningen.
|
|
