| 1. |
- Andréasson, Maia, 1960, et al.
(author)
-
På jakt efter amerikasvenskan
- 2013
-
In: Svenskans beskrivning / [SvB.] 32, Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Karlstad den 13-14 oktober 2011 / redigerade av Björn Bihl, Peter Andersson & Lena Lötmarker. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1102-3619. - 9789170634901 ; 32, s. 82-91
-
Conference paper (peer-reviewed)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Chrystal, Judith-Ann, 1955-
(author)
-
Engelskan i svensk dagspress
- 1988
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This study is concerned with the extent and nature of English influence on Swedish. The main aim of the study is to investigate how loans are introduced and which factors affect their integration into Swedish. English words and phrases recorded in a number of Swedish daily newspapers are studied with regard to how factors such as linguistic adaptation to Swedish patterns, frequency, range, reference and function promote or hinder the process of integration.A total of 6880 instances of 1014 different loans have been recorded in a corpus compromising approximately 2.7 million words. These loans have been classified as established, interim or unintegrated according to the degree of their linguistic and social integration. While established and interim loans are used mainly with referential function, unintegrated loans more often have poetic, emotive or conative function. Most loans have been recorded in articles and advertisments concerning entertainment of various kinds, in advertisments for vehicles and technical equipment and in sports columns. There are, however, differences between these categories with regard to the number of loans used, their integration, reference and function. Furthermore national and regional newspapers differ in their use of English loans.
|
|
| 4. |
- Clarén, Anna, 1972-, et al.
(author)
-
Det gröna språket på den blågula språkmarknaden : Språkliga erfarenheter av respekt, trevlighet och artighet för danskar i Sverige
- 2023
-
In: Nordand. - 0809-9227 .- 2535-3381. ; 18:1, s. 1-16
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Ämnet för den här studien är språkliga erfarenheter av interskandinavisk kommunikation. Med hjälp av språkporträtt som metod kartläggs, mer specifikt, språkliga erfarenheter hos två individer som flyttat från Danmark till Sverige i vuxen ålder och i dag talar på ett sätt som i allmänhet uppfattas som svenska. Det som fokuseras i den här studien är emellertid inte individernas inlärning av det svenska språket, utan deras erfarenheter av slitningar mellan olika sätt att värdera interaktion i de två länderna. Flera av individernas narrerade erfarenheter illustrerar hur yttranden som i Danmark kan uppfattas som kvicka och fyndiga uppfattas som vulgära och aggressiva i Sverige. Individernas erfarenheter och de sociolingvistiska implikationerna av dem analyseras med begrepp och perspektiv från Pierre Bourdieu – särskilt används här begreppen språkligt habitus och språkmarknad – tillsammans med Brigitta Buschs begrepp språklig erfarenhet. Studien synliggör att även om danskan och svenskan är närbesläktade språk finns betydande skillnader i den pragmatiska logik som råder på de två ländernas språkmarknader, och att dessa skillnader genererar avsevärda effekter för de rörliga individernas språkliga erfarenheter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Fint språk = Good Language : festskrift till Lars-Gunnar Andersson
- 2014. - 1
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Festskrift till Lars-Gunnar Andersson med anledning av hans 65-årsdag. Boken innehåller 20 artiklar om språk av följande författare: Karin Aijmer, Sture Allén, Gunnar Bergh & Sölve Ohlander, Elisabet Engdahl, Catharina Grünbaum, Olle Josephson, Fred Karlsson, Lars Lindvall & Mårten Ramnäs, Per Linell & Kerstin Norén, Magnus Ljung, Sven-Göran Malmgren, Bengt Nordberg, Christer Platzack, Bo Ralph, Lena Rogström, Eva Sundgren, Ulf Teleman, Mats Thelander & Björn Melander, Peter Trudgill samt Jan-Ola Östman.
|
|
| 7. |
- Hanell, Linnea, 1986-
(author)
-
Förändringens ord : Samtidshistoriska nyord om miljö, klimat och omställning
- 2023
-
In: Språk i praktiken. - : Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA), Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884306 ; , s. 202-222
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Artikeln presenterar en studie om ord och fraser kopplade till ekologisk hållbarhet, som listats i nyordslistor publicerade av Språkrådet och dess föregångare åren 1986–2021. Resultaten visar att 132 av de 1 533 nyord som hittills publicerats i listorna går att koppla till området. Dessa ord analyseras vidare med hänsyn till hur uppkomsten av hållbarhetsnyord i listorna relaterar till samhällsdebattens idékonjunkturer, vad hållbarhetsnyorden typiskt betecknar, samt vilka hållbarhetsnyord som får störst spridning. Syftet med studien är ytterst att bidra till en diskussion om språkets roll i hållbar utveckling.
|
|
| 8. |
- Henricson, Sofie, et al.
(author)
-
You and I in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings
- 2015
-
In: Pluricentric languages. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631664339 ; , s. 127-139
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This paper presents a study of pronouns used in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings. In both countries, supervisors use similar sets of pronouns when commenting on an academic essay written by a student. Often, the supervisor addresses the student directly, e.g. but you could write x, or uses an indefinite pronoun, e.g. perhaps one could simply write x. Sometimes, the supervisor makes suggestions while referring to herself as a writer, e.g. I would write x. The supervisor may also use an inclusive we-authorship, e.g. well we cannot write x. This use of we is predominantly found in the Sweden-Swedish data. In relation to politeness strategies, our analysis indicates that pronouns appear in a more direct and clear-cut way (cf. respect strategies) in Finland-Swedish, and with a stronger focus on creating common ground and fostering group membership (cf. solidarity strategies) in Sweden-Swedish. Throughout, we point to differences and similarities between the dominant and the non-dominant variety of Swedish.
|
|
| 9. |
- Holm, Olof, 1973-, et al.
(author)
-
Om Namn i Jämtland
- 2019
-
In: Namn och bygd. - Uppsala. - 0077-2704. ; :107, s. 121-122
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 10. |
- Huhtamäki, Martina, et al.
(author)
-
Frasformade instruktioner med uppföljningar under personlig träning
- 2019
-
In: Språk och stil. - : Uppsala University. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; 29, s. 9-40
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Personal training is a new form of institutional interaction that has not been considerably studied as regards language. Still, alongside embodied interaction, language is central in this activity. In this paper, phrasal utterances are studied as a resource for instructing in personal training. The data consist of 7 h 23 min of video recordings of training sessions with Swedish-speaking participants from Finland and Sweden, which are supplemented with field notes. The theoretical–methodological framework includes interactional linguistics, ethnography of communication, and variational pragmatics. Results show that participants use all semiotic information at hand when they produce and understand phrasal instructions during personal training. This process involves the overall activity, the participants’ institutional roles as trainer and client, their body positions and movements, and trajectories of earlier interaction and embodied elements of the instructions themselves. Phrasal instructions are short; thus, they are focused and easily integrated into the ongoing physical activity. Certain differences are observed between the data from Finland and from Sweden, e.g., Finnish data have more phrasal instructions, whereas the Swedish data have more third-turn follow-ups, which may indicate cultural differences in this domain. The article concludes that phrasal utterances are not only useful as instructions in personal training but also well-suited for the activity type.
|
|
