| 1. |
- Almqvist, Roland, et al.
(author)
-
Att styra sig igenom besvärliga situationer : Kommunal styrning som tradition, transaktion och relation
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kontinuerlig effektivitet, god ekonomisk hushållning samt styrning och ledning är ord som alla som arbetar i, eller företräder en kommun, måste ta ställning till mer eller mindre dagligen och väl fungerande styrmodeller har varit prioritet åtminstone sedan mitten av 90-talet i många kommuner eftersom de setts som en förutsättning för att hantera besvärliga situationer. Samtidigt har detta inte skett utan problem vilket innebär att implementering och användning av ett nytt styrsystem kan innebära en besvärlig situation i sig. Denna rapport behandlar främst olika styrsystems egenskaper och hur dessa egenskaper påverkar en kommunal organisations kapacitet att hantera besvärliga situationer, vilka egenskaper som underminerar samma kapacitet men också hur olika rationaliteter inom samma system skapar problem ochf örutsättningar för varandra. Kort sagt handlar denna rapport om hur organisationer kan styras genom besvärliga situationer, inklusive de situationer som uppkommer genom styrsystemet självt. Utgångspunkten för rapporten är att styrsystemet är till för att få alla i organisationen att dra åt samma håll men att detta försvåras av den diversifierade kommunala organisationen där en mängd underorganisationer, funktioner och yrkesgrupper ska koordineras för bästa möjliga måluppfyllelse. Rapporten utgår också från de svårbrutna traditioner som finns inom dessa väl etablerade underorganisationer, funktioner och grupperingar där nya sätt att värdera och skapa värde i organisationen ofta möts av motstånd från de som har ett mer traditionellt förhållningssätt, dels till styrning och förvaltning av organisationen, men också till hur kommunal service skall produceras på ett professionellt sätt. För att bryta eller, i vissa fall, dra nytta av dessa traditioner behöver ett styrsystem fånga upp och kommunicera de värden som den kommunala organisationen står för. Det traditionella systemet behöver alltså kompletteras med andra typer av infallsvinklar för att kunna utvecklas och förbättras. Här tar rapporten hjälp av Broadbent och Laughlins (2009) ramverk, som lyfter fram två generella sätt att närma sig problematiken med traditionella system i en organisation. Genom att följa Broadbent och Laughlin, argumenterar vi för att ett styrsystem, förutom att vara traditionellt, antingen kan vara transaktionellt, d v s underbyggt av en instrumentell rationalitet, eller relationellt, d v s underbyggt av en kommunikativ rationalitet. Vi argumenterar också för att det är genom att balansera dessa rationaliteter och vara medveten om dess styrkor och svagheter som ett styrsystem kan användas för att fånga upp och identifiera de största utmaningarna – den grundläggande förutsättningen för att framgångsrikt styra sig igenom dem. Det är när rationaliter och systemtyper möts och utvecklar varandra som styrsystem stöter på dessa utmaningar, där dilemman och paradoxer uppstår, men det är också i dessa möten som styrsystem kan uppnå sin fulla potential. Målet med rapporten är att ge kommunerna ytterligare verktyg för att skapa väl fungerande styrsystem som kan användas för att styra sig igenom besvärliga situationer. Rapportens ramverk lägger grunden för en diskussionom vilka problem som kan tänkas uppstå i designen av ett styrsystem, men det ger också en del svar på vilka lösningar som kan vara viktiga givet det tänkesätt som genomsyrar en organisation. Detta görs genom att analysera empiri från tre kommuner som ingår i det nationella kommunforskningsprogrammet för att påvisa vilka konsekvenser de traditionella, transaktionellaoch relationella egenskaperna kan få för styrsystemets funktion och kapacitet att hantera besvärliga situationer och skapa värde.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Almqvist, Roland, et al.
(author)
-
Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet. : Sammanfattning och slutord fårn det andra Nationionella kommunforsningsprogrammet.
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under åren 2010–2017 har de fyra universitetsanknutna kommunforsknings-instituten i landet drivit det Nationella kommunforskningsprogrammet. Forskningsprogrammets innehåll har vuxit fram i samtal mellan forskare och företrädare för de kommuner som deltagit i och finansierat forskningsprogrammet. Den första delen av forskningsprogrammet (Natkom 1) påbörjades 2010 och avslutades 2013 och handlade om hur kommuner anpassar sig till förändrade förutsättningar och handskas med besvärliga situationer.Föreliggande rapport utgör slutrapport för den andra delen av det Nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom 2) som påbörjades 2014 och avslutades 2017. Mot bakgrund av krav som ställs på den kommunala organisationen att anpassa verksamheten till de resurser som finns var temat denna gång hur kommuner hanterar resursanpassning och verksamhetsutveckling. Natkom 2 fokuserade på att kartlägga och beskriva idéer för resursanpassning och verksamhetsutveckling och hur dessa överförs till praktiken. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från de 16 projekt som bedrivits inom ramen för forskningsprogrammets andra del.En iakttagelse från projekten är att centralisering av befogenheter till kommunledningen tycks vara vanligt i arbetet med resursanpassning och verksamhetsutveckling. Likaså kan konstateras att anpassningen och utvecklingen oftast är av mindre art och inkrementell. Trots att det finns tydliga tecken på "pyspunka" löper verksamheten på utan tydliga försök att göra större förändringar i syfte att anpassa verksamheten till framtida utmaningar.De sju år som det Nationella kommunforskningsprogrammet i sin helhet har löpt har varit tämligen turbulenta kommunala år. Totalt har det skrivits 47 rapporter och anordnats sju konferenser. Det handlar följaktligen om ett mycket omfattande och innehållsrikt empiriskt material som sammanställts, analyserats och legat till grund för slutsatser som återförts till medverkande kommuner, men även till icke medverkande kommuner, studenter och i forsk-ningslitteraturen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
