| 1. |
- Albertsson, Jan, 1959-
(författare)
-
Uppföljning av naturtypen 1140 blottade ler- och sandbottnar i Bottenviken och Södra Östersjön : En pilotstudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En uppföljning av naturtyp blottade ler- och sandbottnar (naturtypskod 1140) i Södra Östersjöns och Bottenvikens vattendistrikt samt utvärdering av undersökningstypen för denna naturtyp har utförts i form av en pilotstudie under sommar-höst 2014. Arbetet har fokuserat på bottenfaunan i dessa grunda områden. Stora skillnader i mängd och artsammansättning hos bottenfaunan konstaterades mellan Södra Östersjön och Bottenviken. Totalt påträffades 34 och 13 taxa i Södra Östersjön respektive Bottenviken där endast två var gemensamma för bägge distrikten. Totala individantalen och biomassa var avsevärt högre i Södra Östersjön, samtidigt som variationen mellan prov var mindre där vilket gjorde att flera parametrar gav godtagbar precision. I Bottenviken var precisionen betydligt sämre p.g.a. stor variation mellan prov. Användning av 0,5 mm sållstorlek som alternativ i Bottenviken förbättrade flera parametrar något men sammantaget kanske inte tillräckligt för att motivera inkluderandet av detta i undersökningstypen i dagsläget. Ett flertal typiska och karakteristiska arter som finns listade i den svenska vägledningen för naturtypen påträffades i södra Östersjön, varav någon enstaka förekom frekvent och med en låg relativ variation som medförde god mätprecision. I Södra Östersjön hittades också en art som är ny för Sverige, märlkräftan Grandidierella japonica. I Bottenviken förekom inga listade typiska eller karakteristiska arter överhuvudtaget, och det finns därför ett behov av att se över listan över sådana arter. Det bör utredas framöver hur zonen för provtagning inom naturtyp 1140 bättre ska definieras då Östersjön i stort sett saknar tidvattenvariationer. Att särskilja en zon som upplever en lämplig frekvens och varaktighet av torrläggning bör vara ett viktigt mål för att kunna undersöka ett faunasamhälle som är karakteristiskt för naturtyp 1140. Sammantaget tyder resultaten på att undersökningstypen kan fungera relativt väl i Södra Östersjön med rimliga arbetsinsatser, när det gäller att ta fram momentanvärden av godtagbar precision för flera parametrar. För Bottniska viken däremot krävs betydligt större arbetsinsats för att åstadkomma detta, men i och med att typiska arter, och kanske andra lämpliga arter, saknas där är det tveksamt om det är lönt att öka insatserna i dagsläget. Framgången i framtida uppföljningar beror också starkt av storleken på den slumpmässiga variationen i tiden för faunan i naturtypen, men denna är okänd och har inte studerats i den aktuella pilotstudien.
|
|
| 2. |
- Blomquist, Johan, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomiska begrepp i yrkes- och fritidsfiske
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har utifrån förvaltningens mål och strategin Framtidens Fiske gett forskarna Johan Blomquist, Lars Persson, Jesper Stage och Staffan Waldo i uppdrag att sammanställa och analysera inom vilka områden och för vilka indikatorer som fritidsfisket och yrkesfisket är jämförbara.Rapporten är en viktig del i det påbörjade arbetet inom den nya framtagna strategin för framtidens fiske och kan kopplas till flera åtgärder inom handlingsplanerna fritidsfiske och fisketurism samt yrkesfiske. I rapporten diskuteras dels vilka indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken och dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken.I rapporten diskuteras även några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet.
|
|
| 3. |
- Huseby, Siv
(författare)
-
Naturtypsbestämning av utsjöstationer i Bottniska viken
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fyra utsjöstationer, som ingår i den nationella miljöövervakningen i Bottniska viken, har i denna undersökning naturtypsbestämts enligt art- och habitatdirektivets naturtyper och EUNIS/HUB. Stationerna provtogs med Van Veen huggare och den taxonomiska analysen utfördes på lab. För utsjö finns tre möjliga Natura 2000-naturtyper: 1110 sandbankar, 1170 rev och 1180 bubbelstrukturer. Ingen av de fyra stationerna passade beskrivningen av några av dessa tre möjligheter och klassades därmed inte som naturtyp enligt habitatdirektivet. Alla stationer hade lerigt sediment (>90%) med inslag av lite sand, silt eller noduler. Vid alla stationer dominerade amphipod-arterna Monoporeia affinis och/eller Pontoporeia femorata och stationerna bedömdes som ABH3N1 baltisk afotisk lerigt sediment dominerad av Monoporeia affinis och/ eller Pontoporeia femorata.
|
|
